Stor löneskillnad mellan chefer – män tjänar långt mer

Lägre lön än sina manliga kollegor och en utbildning som inte lönar sig. Det är verkligheten för kvinnliga enhetschefer inom kommunal sektor, visar en färsk rapport från Akademikerförbundet SSR.

I dag presenterar Akademikerförbundet SSR sin rapport om hur kommuner värderar sina chefer. Rapporten bygger på statistik från SCB och är skriven av Katarina Lundahl, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR.

– Lagom till 8 mars förra året undersökte vi lönen bland manliga- och kvinnodominerade yrken, därför kändes det naturligt att i år titta på hur lönen ser ut bland cheferna, säger hon.   

I rapporten har man undersökt medellönen för kvinnor och män i 12 olika chefskategorier inom kommunal sektor.  Rapporten visar att drygt sju av tio enhetschefer i kommunal sektor är kvinnor. Många av dem har gått långa högskoleutbildningar. Snittåldern är drygt 50 år och enhetscheferna har oftast gedigen erfarenhet inom sina områden.

Men när det kommer till lönekuvertet så syns stora skevheter mellan kvinnor och män.

Rapporten visar bland annat:

  • Är du kvinnlig enhetschef inom kommunal sektor med akademisk utbildning så tjänar du överlag mindre än dina manliga chefskollegor med motsvarande utbildning och ålder. Kvinnor tjänar i genomsnitt 41 500 kronor i månaden och männen 44 000 kronor (gäller för högskoleutbildade chefer).
  • För kvinnliga enhetschefer lönar sig utbildningen dåligt. Är du högskoleutbildad kvinnlig enhetschef och jobbar i en kommun så tjänar du i snitt 1 000 kronor mer i månaden än dina kvinnliga chefskollegor som inte har någon längre högskoleutbildning. Motsvarande lönepåslag för manliga akademikerchefer ligger på cirka 4 000 kronor i månaden.
  • Både kvinnor och män har långt högre lön i privat sektor jämfört med kommuner. Manliga enhetschefer i det privata tjänar bäst och snittar på 64 000 kronor i månaden medan kvinnorna får 53 000 kronor i snitt. 

Rapporten visar också att det är hög personalomsättning bland de kommunala enhetscheferna.

– Just de siffrorna är särskilt intressanta. Vi vet sedan tidigare att det är hög personalomsättning hos exempelvis socialsekreterare. Bland våra medlemmar så valde 25 procent av alla socialsekreterare att sluta 2015. När vi nu tittar på socialcheferna så var det 23 procent som slutade. Samtidigt så ser vi hur verksamheter expanderar vilket innebär att man inte bara behöver ersätta de som slutat utan även rekrytera ännu fler chefer, säger Katarina Lundahl och fortsätter:

– Det är också slående hur låga lönerna är för chefer inom äldreomsorgen. De kan ha 40-60 anställda under sig.

Vad kräver Akademikerförbundet SSR för förändringar?

– Det är otroligt viktigt att kommunerna börjar fokusera mer på chefernas löner och villkor. Låga chefslöner förhindrar i dag en rimlig lönekarriär över arbetslivet för chefernas medarbetare, eftersom chefens lön ofta utgör ett lönetak. Dessutom kommer konkurrensen om chefstalangerna vara hård framöver. Ska kommunerna kunna rekrytera och behålla kompetens i framtiden kräver det högre löner både för chefer och andra kvalificerade medarbetare. Kommunerna behöver därför göra långsiktiga planer och få en överblick, säger Katarina Lundahl. 

 

TEXT: STINA LOMAN, AKADEMIKERN

Länkar: 

Se video från förmiddagens seminarium här

PDF: Akademikerns tema om skeva löner i nr 1/2016

Med lönekartläggning vill Uppsala nå rättvisa löner

Yrken som domineras av kvinnliga akademiker värderas lägre

Så arbetar facket för jämställda löner 

Hon lyfte sin lön – med 3 000 kronor