Stöttande och stärkande för unga hbtq-personer

En ung kvinna med lockigt hår och grön klänning kysser sin flickvän på kinden. Hennes flickvän har glasögon, grön tröja, kort hår och ler stort.

Det är viktigt med både hbtq-kompetens, stöd och bekräftelse från de vuxna som arbetar med unga hbtq-personer. Om det pratade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) under ett Pride-seminarium på måndagen.

Unga hbtq-personer mår överlag sämre än heterosexuella jämnåriga. Nästan en av fem uppger att de utsatts för mobbning eller utfrysning i skolan eller under fritidsaktiviteter. De löper mer än dubbelt så stor risk för att utsättas för hot, våld och kränkningar. 

Det är inga direkta nyheter, konstaterade MUCF vid måndagens seminarium. Men vilka är de positiva faktorerna? Vad kan vuxna som jobbar med unga hbtq-personer göra för att skapa en tryggare miljö? MUCF:s rapport Stödjande och stärkande, som baseras på en webbenkät med 145 unga, lyfter insatser, attityder eller enskilda relationer som gjort positiv skillnad i ungdomarnas liv.

Vilken roll spelar skolkuratorn?

Forum på internet och mötesplatser för hbtq-personer ger unga en möjlighet att hitta stöd och bekräftelse bland personer med liknande erfarenheter. Och inte minst har vuxnas agerande stor betydelse för ungas möjligheter att må bra, vara trygga och att kunna vara sig själva både i och utanför skolan, konstaterar MUCF. Stöd och bekräftelse från enskilda vuxna har stor betydelse för många – framförallt från skolkuratorer och skolsköterskor.  

”Jag har talat med kuratorn på skolan mycket och hon har hjälpt mig att hitta fler möjligheter att träffa hbtq-personer och har också gjort att jag känner mig mer bekväm i min identitet”, sade en av deltagarna i enkäten.

”Kuratorn på min skola sa till mig att det är okej att identifiera sig med queer även om man är ung och att det värsta som kan hända är att man ändrar sig senare”, sade en annan. 

Hbtq-kompetens och normkritik

En panel, bestående av fyra unga hbtq-personer, lyfte också vikten av att synliggöra hbtq-personer och –frågor på olika sätt i vardagen och att kontinuerligt integrera ett normkritiskt perspektiv inom både undervisning, hälsofrämjande arbete och fritidsaktiviteter, istället för att bara göra punktinsatser som en Pride-vecka.

Det kan handla om att prata inkluderande och inte utgå från att alla i en grupp är heterosexuella eller tillhör ett visst kön. Det är viktigt att respektera en persons önskade namn och pronomen och att ge ungdomarna själva möjlighet och utrymme att få välja hur öppen man vill vara  – och var och med vem man vill vara det. Att rekommendera böcker, filmer och utställningar med ett normkritiskt perspektiv. Bland det allra viktigaste är att lyssna, stötta och bekräfta.

Inte minst handlar det om att som professionell utbilda sig i hbtq-frågor, eftersom många ungdomar upplever att de mot sin vilja får ta ansvar för att utbilda både vuxna och kompisar i hbtq-frågor. 

– Det är som om vi hbtq-personer ska vara en levande Wikepedia och utbilda alla andra. Alla vet om att hbtq finns, alla borde lära sig. Jag vill slippa behöva föreläsa om min identitet, säger en av deltagarna i panelen. 

Synliggör normbrytare – och norm

Kort sagt handlar det om att synliggöra både de som bryter mot normen och att synliggöra normen i sig – det som vi ofta tar för givet. Panelens tips till skolkuratorerna:

– Vi behöver mer engagerade och synliga kuratorer. Att de är mer aktiva i elevernas vardag och inte bara väntar på att eleverna ska söka upp dem. Det vore jättebra om de kunde komma förbi och hålla i aktiviteter eller bara visa att de finns.