Svårt styra socialt arbete som sjukvård

Att styra socialsekreterare på samma sätt som läkare ger inga garantier för någon kvalitetshöjning. Detta eftersom de båda yrkena har mycket skilda uppdrag och befogenheter. Detta enligt en ny avhandling från Umeå universitet.

Socionomen och systemvetaren Devin Rexvid gör i sin doktorsavhandling en jämförelse mellan yrkesutövningen för allmänläkare och socialsekreterare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Bakgrunden är statens önskan om att styra välfärdssektorn genom kvalitetssäkrad kunskap.

Men den evidensbaserade praktiken kan inte alltid och i alla situationer översättas från de förhållanden som råder inom sjukvården till socialtjänstens individ- och familjeomsorg, menar Devin Rexvid. Problembilden för en klient inom socialtjänsten kan omfatta både ekonomiska problem, missbruk och våld. Och ofta handlar det om fler än en person som påverkas.

– En socialsekreterare har förutom frivillighet möjlighet att vid behov ingripa med tvångsmedel i motvilliga klienters tillvaro, och i många fall rymmer samma ärende flera olika klienter. Det är en helt annan situation än när en läkare möter en krasslig patient på en vårdcentral, säger Devin Rexvid i ett pressmeddelande.

Kontroll över klientarbetet kan inte alltid upprätthållas med kontroll över kunskapsanvändningen, menar han. Kontroll över relationen med klienten, att klienten vill samarbeta och förändras, är nog så viktiga.

– Socialsekreterarens relation till klienten är ett växelspel med en inneboende dynamisk kraft. För att nå hög kvalitet behöver socialsekreteraren inte enbart kunskap utan också ett handlingsutrymme för att göra professionella bedömningar, säger Devin Rexvid.

Läs mer om Devin Rexvids avhandling på Umeå universitets hemsida