Tema integration: Politikens kovändning

I juni klubbas sannolikt regeringens nya asyllag. Sveriges regler hamnar då på EU:s miniminivå. Många är rädda att det sätter krokben för integrationen.

Sveriges asyllagar har varit bland de mest generösa i Europa – tills höstens flyktingvåg fick mottagningssystemet att svämma över. Regeringens svar blev en kovändning i flyktingpolitiken. Först infördes id-kontroller vid gränserna, och den 21 juni tar riksdagen ställning till ett förslag om nya asyllagar. Under en treårsperiod anpassas de till EU:s miniminivå. Tillfälliga uppehållstillstånd blir standard och möjligheten till familjeåterförening begränsas kraftigt. När en persons uppehållstillstånd går ut kan det förnyas om skyddsbehovet kvarstår. Men för att få permanent uppehållstillstånd krävs att personen kan försörja sig själv via arbete med kollektivavtalsenliga villkor, eller egen näringsverksamhet.

Remissvaren bjöd på en sällan skådad sågning. Barnombudsmannen kallade förslaget barnfientligt, Arbetsförmedlingen menade att förändringarna underminerar deras arbete med etableringsuppdraget och jurister ifrågasatte om det ens är förenligt med folkrätten och de konventionsåtaganden som Sverige gjort. Från fackligt håll menar man att reglerna kommer att försvåra integrationen och att arbetsgivarna får en orimligt stor makt över den enskildes möjligheter att få stanna i Sverige. De ser en stor risk att handeln med anställningskontrakt kommer att öka. För akademiker innebär reglerna dessutom att incitamenten att validera och komplettera sin utbildning försvagas.

Inte heller migrationsminister Morgan Johansson verkar helt till freds med de nya lagarna. Han är fullt medveten om vilka effekter de kan få för integrationen, men menar att det är det minst dåliga alternativet. 

– Jag är egentligen en vän av permanenta uppehållstillstånd men låt oss säga att det fortsätter komma 10 000 nya asylsökande i veckan, vad skulle det innebära för integrationen? Det är det som vi måste väga de negativa effekterna med tillfälliga uppehållstillstånd emot, säger han.

Enligt morgan johansson är det främsta syftet att se till att vi inte hamnar i en situation som liknar den vi hade i höstas. Ungefär en miljon människor väntas komma till Europa i år och även om gränskontrollerna i Sverige och längre söderut i Europa gjort att färre når Sverige menar Morgan Johansson att läget är svårbedömt. 

– Drivkraften att försöka ta sig norrut är fortfarande stor. Vi har redan 180 000 personer i systemen och står vi fast vid en lagstiftning som är den mest generösa i Europa är risken stor att vi får betydande problem, menar han. 

Efter kritiken från remissinstanserna gjorde regeringen vissa ändringar i lagförslaget, men i stora drag är det oförändrat och runt om i landet pågår nu ett arbete med att analysera konsekvenserna. 

På Arbetsförmedlingen konstaterar man att arbetet med etableringsuppdraget kommer att bli svårare. I dag läggs normalt en etableringsplan som sträcker sig över två år. Men enligt de nya reglerna kommer de flesta att få tretton månaders uppehållstillstånd åt gången, och Arbetsförmedlingen kommer inte att kunna lägga en plan som sträcker sig längre fram än den giltighetstid som är kvar på personens uppehållstillstånd. 

– Det här innebär helt andra förutsättningar och är en stor utmaning för oss. Vi jobbar generellt med att korta tiderna för etablering, hitta samarbetsformer och valideringsinsatser, men det här ställer det på sin spets. Vi måste komma snabbare framåt, konstaterar Annie Rubenssen, sektionschef på Arbetsförmedlingen. 

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tycker att det är underligt att regeringen lägger ett sånt här förslag samtidigt som den är så tydlig med att den vill satsa på snabbspår för att få ut akademiker och andra i rätt jobb. Snabbspåren är i regel på ett år och eftersom deltagarna inte kan börja dag ett i Sverige är det oklart hur de ska gå att kombinera med de nya reglerna. 

– Vi har brist på akademiker i Sverige och det här är helt kontraproduktivt. Det här förslaget borde inte gå igenom, säger Ursula Berge.

Men de tillfälliga reglerna kommer med största sannolikhet att bli verklighet eftersom Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna står bakom förändringen. Det innebär troligen att färre akademiker kommer att satsa på att få sin utbildning bedömd och eventuellt komplettera den, eftersom det tar tid och därmed skjuter chansen att få permanent uppehållstillstånd, och kunna återförenas med sin familj, på framtiden. Migrationsverkets redan långa handläggningstider kommer också att öka när tillstånd ska förnyas varje år, vilket gör att människor riskerar att hamna i limbo i väntan på att få sina uppehållstillstånd förnyade.

– Vi kommer göra vad vi kan för att få bort de värsta tankefelen, säger Ursula Berge. En viktig ändring som vi vill få igenom är att Arbetsförmedlingen ska få erbjuda längre åtgärder inom etableringsuppdraget än den kvarvarande tiden av uppehållstillståndet, och att åtgärderna får löpa tills ett eventuellt utvisningsbeslut. Sen tycker vi att ett målmedvetet arbete för att validera och komplettera sin utbildning, och deltagande i praktik bör jämställas med att kunna försörja sig själv och därmed ge rätt till permanent uppehållstillstånd.

De nya reglerna påverkar inte bara nyanlända akademiker. För barn blir effekterna också kännbara och Barnombudsmannen Fredrik Malmberg menar att hela förslaget borde hamna i papperskorgen. 

– Utifrån barnkonventionen behöver man inte ge permanenta uppehållstillstånd, men man måste göra en bedömning av varje enskilt barns bästa. Den möjligheten begränsas i det här förslaget och i praktiken blir det upp till enskilda tjänstemän på Migrationsverket att tolka de internationella konventionerna, säger han. 

Ensamkommande barn som Rädda Barnen träffat har uttryckt en oro över asylprocessen. De ser de tillfälliga uppehållstillstånden, och osäkerheten inför framtiden som en stressfaktor som gör det svårt att koncentrera sig på skola och framtid. Studier har dessutom visat att även om tillfälliga uppehållstillstånd omvandlas till permanenta efter några år så finns det risk att de inledande åren av osäkerhet får bestående negativa effekter för människors integration i mottagarlandet. 

Även om Morgan Johansson är fullt medveten om vilka nackdelar som finns med de nya reglerna så är han övertygad om att Sverige kommer att klara integrationen. 

– Vi ska bygga bostäder, nya stadsdelar, skolor och satsa på vuxenutbildning och validering. Det här är det största vi gjort och vi gör mer än något annat land. Det är jag stolt över, säger Morgan Johansson.

För att underlätta etableringen av nyanlända har regeringen även gjort en del andra förändringar. För att fördela ansvaret på fler kommuner har man beslutat att alla kommuner ska ta emot asylsökande. Besked om hur många som anvisas till varje kommun ska ges ett år i förväg, baserat på Migrationsverkets prognoser. I vårändringsbudgeten lades även flera nya satsningar fram. Till exempel får Länsstyrelserna i uppdrag att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande och Arbetsförmedlingen ska redan under asyltiden göra en kompetenskartläggning. Dessutom ska civilsamhällets aktörer också bjudas in att arbeta med tidiga insatser. 

De nya reglerna är tillfälliga och gäller i tre år framöver. Men några mål för vad som ska vara uppnått för att de ska tas bort 2019 finns inte och många har uttryckt en oro för att de kommer att bli permanenta. Men enligt Morgan Johansson är det inte avsikten.

– Under de här tre åren ska vi få två pusselbitar på plats. Det handlar dels om att bygga ut vår egen mottagningskapacitet, dels om att arbeta för att Europa ska dela på ansvaret, säger han. 

Text: Annika Larsson Sjöberg

Ur magasinet Akademikern nummer 3/2016. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf på Akademikern.se

Läs mer!
Hon hjälper flyktingar att hitta hem

 

Nya lagen

Tillfälligt uppehållstillstånd

Blir ny standard. De som bedöms ha flyktingskäl får tillstånd på tre år och alternativt skyddsbehövande, vilket bland annat omfattar de som flytt från Syrien, får tillstånd på 13 månader. När det löper ut förlängs det om det fortfarande finns skyddsskäl. Reglerna gäller inte barn och barnfamiljer som sökt asyl före den 24 november 2015. Kvotflyktingar ska fortfarande få permanenta uppehållstillstånd.

Permanent uppehållstillstånd

Ges bara till dem som kan försörja sig när ett tillfälligt uppehållstillstånd löper ut. Personer under 25 år måste ha fullföljt gymnasiet eller motsvarande. Undantag kan i vissa fall göras för barn, med hänsyn till barnets hälsotillstånd. Uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter beviljas bara om det strider mot svenskt konventionsåtagande att avvisa personen. 

Familjeåterförening

Alternativt skyddsbehövande som inte ansökt om asyl före den 24 november 2015 kommer inte att ha rätt att återförenas med sin familj, om det inte strider mot svenskt konventionsåtagande. Asylsökande som bedöms som flyktingar har fortsatt rätt till familjeåterförening. Det gäller makar, sambor och barn under
18 år. 

Lagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2016.