Tema: Lön för mödan?

Erfarenhet, kunskap och ansvar. Ökar din lön i samma takt som du utvecklas? Under ett yrkesliv bör lönen fördubblas.

De flesta av oss förutsätter att lönen ska öka i takt med att vi får mer erfarenhet, kunskap och ansvar. Vi förväntar oss en viss löneutveckling från det att vi börjar arbeta i ett yrke till dess att vi lämnar det.

Men för många av medlemmarna i Akademikerförbundet SSR är löneutvecklingen liten. Kanske bara några tusenlappar. Särskilt svag är den i kommuner och landsting. En socialsekreterare börjar ofta arbeta med en lön på omkring 26 000 i månaden och landar på ungefär 35 000 innan pension.

Enligt Katarina Lundahl, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, borde man kunna fördubbla lönen under sitt arbetsliv.

– Det kan man ofta i akademikeryrken. I privat sektor, i manligt dominerade yrken,  kan man få en månadslön på 30 000 som nyutexaminerad och sedan sluta på runt 50 000–60 000 kronor. Det är där lönenivåerna ligger för en civilingenjör.

Det är inte konstigare än att erfarenhet ska löna sig, menar Katarina Lundahl. Ibland kan man höja lönen genom att bli chef eller gå vidare till andra positioner, men man ska också kunna ha en bra löneutveckling inom sitt yrke.

Möjligheten att höja sin lön under yrkeslivet, göra lönekarriär, är en viktig fråga för facket och akademikernas centralorganisation, Saco.

– Vi kopplar lön till möjlighet att göra karriär. Finns det ingen möjlighet att göra lönekarriär minskar drivkraften att göra karriär genom att exempelvis bli specialist eller chef. För att göra en verksamhet attraktiv måste man belönas för sina yrkeskunskaper, säger Håkan Regnér som är ekonom på Saco.

 

Akademikerförbundet SSR och Saco kopplar lönekarriär till lönespridning. Lönespridning beskriver skillnaden mellan den som tjänar minst och den som tjänar mest inom ett yrke. Yrken med stor lönespridning erbjuder oftast större möjligheter att öka lönen under yrkeslivet. Det är extra viktigt för den som studerat på högskola eller universitet, enligt Saco. Då har man investerat i en utbildning, skaffat sig studieskulder.

– Helst ska utbildning löna sig i alla sektorer. Men många kunskapsintensiva yrken med långa utbildningar lönar sig inte särskilt bra i Sverige.

I oktober presenterade Saco siffror som visar att kommunerna är sämst på att värdera högre utbildning. Det är den sektor som har lägst löneskillnader mellan anställda med gymnasieutbildning och högskoleutbildning. För flera yrkeskårer, som socionomer, är utbildningen en ren förlustaffär.

– Det har att göra med hur man ser på personal. Men det är förstås också en fråga om hur man fördelar resurser. I personalintensiv verksamhet måste man hitta sätt att belöna duktiga medarbetare, och det är en prioriteringsfråga som går ända upp till kommunstyret, säger Håkan Regnér.

Katarina Lundahl på Akademiker-förbundet SSR håller med om att kommunanställdas dåliga möjligheter till löneutveckling delvis är ett politiskt ansvar. Men hon tror också att det har att göra med bristen på alternativ. 

– De här grupperna har tidigare inte haft så många arbetsgivare att välja på. Nu börjar situationen se annorlunda ut, med fler privata utförare. Arbetsmarknaden börjar breddas. Det tror jag är bra för möjligheten att rösta med fötterna. Kommunerna kommer att inse att de måste ta hand om sin erfarna personal.

 

Kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg har nästan alltid lägre medianlöner och lägre lönespridning än vanliga mansdominerade yrken.

Enligt en rapport från Ledarna utmärker sig kommunerna genom att lönespridningen är extra låg i förhållande till andra sektorer – men den är fortfarande lite högre för män än för kvinnor.

– Det finns ju ingenjörer även i kommunal sektor, och de har betydligt bättre möjlighet till lönekarriär, säger Katarina Lundahl.

Det är svårt att veta exakt vad som driver fram löneskillnader mellan kvinnor och män, menar Håkan Regnér på Saco. Val av utbildning och yrke förklarar en hel del av skillnaderna. Arbetsgivarna tenderar att sätta lägre löner i kvinnodominerade yrken.

Kvinnor har även generellt sämre möjligheter att göra karriär och bli chefer än män. Men det är svårt att statistiskt visa om det beror på att kvinnor oftare än män väljer bort chefsjobben eller om arbetsgivarna faktiskt väljer män före kvinnor, enligt Håkan Regnér, som samtidigt påpekar att det sker förändringar. Fler kvinnor är chefer i dag än för tio år sedan.

 

Men även om det är svårt att göra lönekarriär i kommunal sektor börjar något att hända. Akademikerförbundet SSR ser att löner för socionomer har gått upp de senaste två åren. Det är främst unga och nyanställda som fått de stora löneökningarna.

Även lönerna i slutet av yrkeslivet stiger för socionomer.

– Det är fler nu än förr som har löner på 37 000 eller 38 000 kronor i slutet av arbetslivet. Men jag känner inte till några exempel på där man i dag kan dubbla sin lön under yrkeslivet, säger Katarina Lundahl.

Lönen må vara viktig och de flesta vill ha ett kvitto på vad de presterat och tagit ansvar för. Men flertalet väljer yrke på andra grunder, enligt Magnus Sverke som är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.

Lönen kan heller inte kompensera för vantrivsel på jobbet.

– Att köra folk i botten och samtidigt ge en tusenlapp mer i lön, så enkelt är det inte. Arbetsmiljön är oerhört viktig för att vi ska orka med, göra ett bra arbete och trivas. Är du slutkörd så gör du inte ett bättre jobb för att du får mer pengar, säger Magnus Sverke.

 

En dålig arbetsmiljö sätter dessutom principerna om rättvis lönesättning ur spel, menar han. Det måste finnas realistiska möjligheter att nå målen i verksamheten. Är arbetsmiljön kaotisk samtidigt som det saknas tillräckliga resurser och tydliga mål, så går det inte att göra sitt jobb på ett bra sätt.

– Då går det inte heller att premiera den som har gjort sitt arbete bra. Då tar man bort lite av spelreglerna för den individuella lönesättningen.

Vincent Paciello Lundvall är förhandlare hos kommunernas arbetsgivarorganisation SKL. Han ser lön som en av flera viktiga faktorer för att kommunerna ska vara attraktiva arbetsgivare i framtiden.

– När det gäller socionomer ser vi att de som söker jobb i kommunerna har höga betyg, är motiverade och engagerade. Karriärvägar och chefskap är viktiga delar. Men givetvis ska man också ha en bra lön och löneutveckling, säger han. 

Och löneutvecklingen ser bra ut för kommunernas yrkesgrupper, menar han.

– Jag håller inte med om att kommunerna erbjuder små möjligheter att göra lönekarriär. Tack vare möjligheten med sifferlösa avtal kan kommuner och landsting nu arbeta ordentligt med att skapa en lokal lönebildning med hänsyn till lokala behov och förutsättningar.

En stor del av yrkena med svagare löneutveckling är kvinnodominerade. Vad tänker du om det?

– Socialsekreterare, biståndsbedömare och chefer i socialt arbete har haft en riktigt snabb löneutveckling. Det har gjorts stora satsningar.

Många socialsekreterare byter jobb från kommunen till privata arbetsgivare eftersom de får högre lön där. Är det ett problem för kommunerna?

– Det är inte alltid lätt för offentlig sektor att konkurrera med privat sektor och offentlig sektor ska inte vara löneledande. Kommunerna har ändå gjort progressiva satsningar på socialsekreterares löner och antalet socialsekreterare har ökat med 1 500 personer mellan 2014 och 2015. Det kan också finnas olika skäl till att man byter jobb. Man kan vilja ha variation och få nya erfarenheter. 

 

Text: Emmeli Nilsson, Akademikern

Ur magasinet Akademikern 1/2017. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf här

 

Läs mer från temat rik:

Läs mer om lön: 

Förhandla lön

Utvecklingssamtal

Här formleras dina arbetsuppgifter och vilka mål du förväntas nå det kommande året. Fokus kan ligga på dina arbetsuppgifter, verksamhetens mål, behov av individuell utveckling, arbetsmiljö och löneutveckling. 

Lönesamtal

Här bedöms hur väl du nått målen. Det är viktigt att du vet vad i ditt arbete som värderas högst, det vill säga att arbetsgivarens lönekriterier och lönepolicy är kända för dig. Ditt lönepåslag förhandlas mellan arbetsgivaren och SSR-föreningen.

Lönesättande samtal

Samma syfte som lönesamtal, men här förhandlar du och chefen lön.

Källa: Akademikerförbundet SSR