Tema nyutexad: Hon är länken mellan studier och jobb

Personalvetaren Elin Sandell på ABB finslipar företagets varumärke för att locka studenter. Målet är att chefer ska våga anställa nyutexade.

Personalvetaren Elin Sandell hoppar upp på sin svärmors gamla tvåväxlade Crescent och trampar iväg över parkeringen. I cykelkorgen skumpar väskan med telefonerna, visitkorten och den vita pikétröja hon ska byta om till innan dagens event drar i gång.

Från industrikoncernen ABB:s sekelskiftesbyggnad till Mälardalens högskola är det ett par kilometer och Elin Sandell, likt så många andra i Västerås, cyklar förstås. Kollegorna från HR-avdelningens employer branding-grupp har åkt före med den nödvändiga utrustningen. 

Mälardalens högskola anordnar Exjobbsdagen och där vill ABB vara med och synas. Skolan är en viktig rekryteringskälla för företaget och huvudfokus i dag är att intressera studenter från de olika ingenjörsprogrammen för de exjobb som erbjuds nästa år. Säkert kommer det att bli en hel del frågor om företaget i övrigt också: ”Vad finns det för traineeprogram? Har ni några jobb i Stockholm? Hur är lönerna?”

Elin Sandell jobbar med employer branding, vilket handlar om att marknadsföra en arbetsgivare. Hon arbetar med ett företags varumärke så att det dels attraherar nya medarbetare, dels får de befintliga medarbetarna att vilja stanna kvar. 

På svenska ABB jobbar fyra personer med detta i olika former. Elin Sandell är ny på jobbet sedan tre veckor. Hennes uppgift är bland annat att finslipa företagets employer branding-strategi och det budskap om företaget som sedan ska kommuniceras både utåt och internt. Hon jobbar med företagets ambassadörsnätverk, vad som ska stå på karriärshemsidan och vad som ska ut i sociala medier. En viktig del av arbetet är också att medverka vid olika typer av event. Tidigare har hon haft en liknande tjänst, än mer inriktad mot studentrelationer, på Volvo Cars i Göteborg.

Några timmar före mässan tar Elin Sandell emot i ABB:s splitter nya mötescenter. Fram tills nyligen var det här direktionsvåningen och från väggen blickar företagets alla tidigare vd:ar ner på besökarna från gyllene ramar. Fem centimeter tjocka mattor, kristallkronor och enorma fönsterpartier gör rummet perfekt för att imponera på kunder eller presumtiva framtida medarbetare. 

Elin Sandell berättar att det ofta ligger flera dagars arbete bakom medverkan på ett event som Exjobbsdagen. Exjobben är viktiga för företaget. Det är även traineeprogrammen, eftersom de bidrar till att få in drivna, duktiga människor i organisationen. Stor vikt läggs vid att locka rätt personer att söka dem.

– Min erfarenhet från olika verksamheter är att traineejobb och exjobb är väldigt bra. Ibland kan det finnas en rädsla hos chefer att ta in någon direkt från studierna. Man vet inte riktigt vad en nyexad kan. Det finns så otroligt många utbildningar och det är svårt att förstå vad en viss examen betyder. Men om någon kommer in i en tydlig kontext som till exempel trainee, upplever jag att många chefer har mycket lättare att se den personen som en tillgång. 

Både på Volvo och på ABB slåss man nästan om traineer, berättar hon.

– Traineetiteln är en kvalitetsstämpel. Det är få som kommer in. Platserna är attraktiva.

Vi går en trappa ner till den stora HR-avdelningen där Elin Sandell har sitt skrivbord. På ett separat bord ligger ett gäng knallrosa post it-lappar med engelska eller svenska ord i versaler utplacerade. Det handlar om mål, visioner och värderingar. På lapparna står saker som ”Safety and integrity”
och ”Innovation och samarbete”.

– Det här är mitt strategiarbete. Jag vill se att allt hänger ihop.

Inom employer branding brukar man prata om något som kallas EVP, employer value proposition. Det kan liknas vid när man inom sälj pratar om ett företags ”usp”, unique selling proposition. Alltså vad som är unikt och utmärkande gentemot konkurrenterna. Orden på Elin Sandells lappar är sådant som man kommit fram till är viktiga värden att framhålla för ABB, sådant som gör företaget unikt som arbetsgivare.

För att lyckas med employer brandingarbetet bör det man kommunicerar ut om arbetsgivaren vara både sant och intressant för potentiella nya medarbetare. Det är ingen idé att berätta att man har ett jättebra friskvårdsprogram om det inte är det som människor bryr sig om. Därför gör de undersökningar, ofta genom externa kommunikationsbyråer, för att ta reda på vad målgruppen faktiskt värdesätter mest hos en arbetsgivare. Är tryggheten viktig och man råkar ha ett riktigt bra kollektivavtal, ja då är det det som ska lyftas fram. 

Under förutsättning att det som berättas är just sant och attraktivt är employer branding inte bara värdefullt för arbetsgivaren. Det kan också göra det enklare för studenterna att fatta välgrundade beslut under och efter sin utbildning, menar Elin Sandell.

– De får lättare att välja i djungeln av arbetsgivare. Ju mer information en arbetsplats ger om sig själv, desto enklare blir det för studenter att söka sig dit. Om de får veta vad som är meriterande för att få en trainee-
tjänst kan de till exempel hinna anpassa sin utbildning utifrån det eller skaffa sig passande erfarenheter.

Elin Sandell tycker att man kan och bör jobba med employer branding inom alla branscher eftersom det är ett viktigt verktyg för att främja den strategiska kompetensförsörjningen. 

– Det är väldigt få som jobbar dedikerat med employer branding i Sverige. Färre än hundra skulle jag tro. Nästan alla företag säger att de gör det, men då kan det vara HR-direktören som har ansvar för det eller en rekryterare som står på mässor två gånger per år. 

Det finns inte heller särskilt mycket litteratur i ämnet. Den som finns består ofta av ”case studies” från näringslivet.

Utmaningarna och det bästa tillvägagångsättet ser förstås olika ut för olika verksamheter, men något som alla kan göra är att ta reda på vad som är verksamhetens kärnbudskap. 

– Det gäller att fråga sig: Vad är vi för organisation? Vad tycker de medarbetare som vi vill ha är viktigt? Var kan vi mötas?

Elin Sandells erfarenhet säger att det är enklare att jobba mot studenter än mot dem som redan har ett jobb, av den enkla anledningen att man vet var studenter befinner sig och kan söka upp dem både fysiskt och digitalt. 

– Man kan inte gå in på Ericsson och göra reklam för ABB, men man kan göra det på Mälardalens högskola.

Det är dags att lämna kontoret och bege sig mot mässan. Utanför huvudentrén står en stor staty och innan Elin Sandell hoppar på cykeln berättar hon att den föreställer Sigfrid Edström, en av ABB:s tidiga vd:ar. Det är viktigt för henne att känna till företagets historia väl. Hon vet aldrig vad hon kommer att få för frågor och vill inte stå svarslös.

När hon kommer fram till skolan har kollegorna börjat sätta upp rollups och håller på att rätta till borden i den enkla montern. De har satt på sig t-shirtar med företagets logga på ryggen. Elin Sandell går till en toalett för att träda i uniformen hon med. 

Själva eventet börjar inte förrän om en timme och hon hinner se på när ett stipendium på 25 000 kronor från företagets enhet Robotics delas ut under trumpetfanfar och applåder. Det går till en mycket glad student från Mexico som gjort sitt exjobb hos ABB. Det är första gången som stipendiet delas ut och Elin Sandell gör en mental anteckning om att hon ska föreslå en del aktiviteter inför nästa års utdelning. Det är ett utmärkt tillfälle att jobba på företagets varumärke. 

ABB har tilldelats en plats i hörnet av monterområdet. I närheten står representanter från Scandinavian aviation academy, Westermo och Bombardier. Elin Sandell är inte nervös. Hon har gjort nära hundra liknande event på sina tidigare jobb. Snart fylls montern med folk och hon och hennes kollegor står oftast och pratar med flera personer var.

Ett par timmar senare dricker hon vatten ur en liten vit plastmugg och börjar bli både trött i halsen och trött på sin egen röst. Uppslutningen är bra. Hon har hela tiden ett litet leende på läpparna och presenterar sig med namn för alla hon pratar med. Frågorna är stora och små. För en del får hon berätta om grunden i företagets verksamhet. Andra har full koll och vet redan att de vill göra exjobb på ABB, frågan för dem är hur deras väg in kan se ut. De flesta är inte här för att de är oroliga över steget in på arbetsmarknaden. De vet att det med deras utbildning följer ljusa framtidsutsikter. De vill snarare höra vad företaget kan erbjuda dem.

– Jag tänker faktiskt inte mycket på hur jag ska få jobb efter studierna. Jag pratar med de olika företagen här för att höra vad de har som är intressant och relevant för min utbildning, säger Abbas Heidari som går sista året på flygingenjörsprogrammet. 

För några, som för Chaima Ben som läser sista året på datavetenskapliga programmet, är situationen annorlunda. 

– Det finns inte så många förslag på exjobb för vårt program, men ABB finns med på listan. Jag tänker mycket på hur jag ska hitta ett jobb. Det är förstås jätteviktigt för framtiden, säger hon.

Klockan hinner bli strax före fem innan Elin Sandell hoppar på den blå cykeln igen. Hon är trött men nöjd. Exjobbsdagen har slagit besöksrekord och studenterna var intresserade och fokuserade. De visste varför de var där, upplever hon. 

För att en organisation ska lyckas med sin employer branding tror hon att det är viktigt att det finns en tydlig strategi. Hon tror på tydlig basinformation på företagets hemsida, enkel kommunikation i sociala medier och på mer exklusiva möten. En viktig framgångsfaktor är att HR och marknadsavdelning jobbar tätt ihop. Det gäller också att ha klart för sig vilka medarbetare man vill ha.

– Personligen tror jag inte på externa talangnätverk där någon annan definierat vad och vem som är en talang, säger hon.

Det är svårt att följa upp och utvärdera employer branding-arbete bland studenter på något precist sätt. Det är vanligt att företag har mål för hur de ska ligga till på olika popularitetslistor, men det är ett trubbigt verktyg eftersom det inte går att säga exakt vad som lett fram till placeringen. Visst går det att räkna antal utdelade visitkort eller hur många som sökt ett jobb man lobbat för. På så sätt är det eventuellt möjligt att se om en mässa betalat sig.

– Men det är ju väldigt svårt att mäta vilken inverkan man haft på en annan människa.  

Text: Karin Persson

Ur magasinet Akademikern nr 6/2015. Läs hela temat i vår blädder-pdf på Akademikern.se