Tema nyutexad: Nosa upp jobbet

En tecknad blodhund sniffar sig fram på marken.

Att hitta det första jobbet är en utmaning. Insatserna för att underlätta studenternas sökande är många. Ändå verkar familjebakgrund och nätverk betyda mer.

Steget ut i arbetslivet är stort. Studentlivet är slut och det är dags att söka rätt på sitt första jobb. Det är nu allt man lärt sig ska börja användas i praktiken. Hur smidig övergången blir varierar stort, mest beroende på arbetsmarknaden i branschen. Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, konstaterar att från vissa utbildningsinriktningar plockas studenterna redan innan de är klara medan det går trögare för andra. Däremot har valet av lärosäte inte någon större betydelse för möjligheten att få jobb. 

– Den som läser en mer allmän utbildning, som ekonomi, gör klokt i att studera på den ort där arbetsmarknaden är bäst. Då är man redan etablerad med bostad och nätverk. I övrigt påverkar valet av högskola förvånansvärt lite, säger Eskil Wadensjö.  

Förutom utbildningens inriktning så påverkas studentens möjligheter på arbetsmarknaden främst av social förmåga, nätverk och bakgrund. Caroline Tovatt har i sin avhandling vid Linköpings universitet gjort en kartläggning av hur rekrytering via informella nätverk går till. Hon konstaterar att det är svårt för studenter att aktivt försöka nätverka sig till ett första jobb. Som ung är det snarare familjebakgrunden som är betydelsefull. Har familjen personer i sin närhet på rätt positioner som kan hjälpa till? Har du bott i rätt område eller lärt känna rätt personer i skolan? För den som inte har det är det viktigaste att på något sätt hitta vägen in till det första jobbet. Har du väl fått in en fot får prestation större betydelse och man kan skapa ett eget kontaktnät. 

Det här ställer förstås till det för dem utan ”rätt” bakgrund. Det gör också inträdet på arbetsmarknaden till en fråga om klass och etnicitet. Barn till icke-akademiker läser i högre utsträckning mot lägre betalda jobb inom offentlig sektor och om de väljer att hoppa av en utbildning tenderar de att lämna högskolan helt, snarare än att välja en annan utbildningsinriktning. Barn till akademiker väljer däremot i högre utsträckning prestigeutbildningar som läkar- eller juristlinjen, eller breda utbildningar där många dörrar kan hållas öppna.

Statistiken visar också att det är svårare för utrikesfödda akademiker att komma in på arbetsmarknaden, även om de har en svensk utbildning. Unga och utrikes födda är också klart överrepresenterade bland de akademiker som arbetar i yrken med lägre kvalifikationsnivå än deras utbildning. Totalt är tolv procent av akademikerna överutbildade för sitt nuvarande jobb. Bland samhälls- och beteendevetare är siffran 18 procent och inom socialt arbete och omsorg har 10 procent högre utbildning än vad som krävs för deras nuvarande jobb. Eva Oscarsson, arbetsmarknadsutredare på Saco, konstaterar att det kan tyckas vara höga siffror och ett slöseri med resurser. 

– Det finns de som läser en utbildning de är intresserade av, men som sedan är nöjda med att arbeta med något annat. De kanske aldrig hade någon större förhoppning att jobba inom sitt studieområde, säger hon.

Trots det så vill de flesta ha ett jobb där de får användning av sin utbildning och går det trögt är det lätt att bli stressad. Men att hoppa på ett jobb under sin utbildningsnivå, i förhoppning att senare klättra vidare, kan vara en fälla. Forskningen visar att den som en gång kommit in på en position som inte motsvarar ens utbildningsnivå har svårare att hamna rätt längre fram. Karriären går klart bättre för den som hamnar rätt direkt. Om det beror på att de mest ambitiösa och duktiga också har lättare att få jobb är oklart. Eller om det återigen handlar om kontakter. 

Från lärosätenas håll pågår en rad satsningar för att underlätta studenternas kliv ut på arbetsmarknaden, till exempel co-op-utbildningar, traineeprogram och praktikperioder. I offentlig sektor är det senaste tillskottet studentmedarbetaravtalet som innebär att studenten, parallellt med studierna, kan jobba med kvalificerade arbetsuppgifter inom sitt område. Anställningen får omfatta tjugofem procents arbetstid och lönen sätts individuellt. 

Men vilken typ av arbetslivsanknytning som verkligen leder till jobb är oklart. Forskning saknas och lärosätenas egen uppföljning brister. Det är också svårt att veta om det är insatsen som är bra, eller den enskilda studenten. 

– Frågan är också vad man vill uppnå. Är det studenten eller själva utbildningen som ska arbetslivsanknytas? säger Emelie Lilliefeldt, utredare på Saco. 

Hon menar att det finns flera frågor att fundera kring när det gäller arbetslivsanknytning. Vem som ska stå för kostnaden till exempel. Är det individen? Samhället? Eller arbetsgivarna? 

Eva Oscarsson på Saco konstaterar att många tyckt att ansvaret för inskolning puttas allt mer mot stat och individ, och att arbetsgivarna inom många branscher inte är villiga att ta tillräckligt stor del. 

– Arbetsgivare verkar helst anställa nyutbildade akademiker med några års erfarenhet, men någon måste ju också våga ge den där första chansen, säger hon. 

Från Svenskt näringslivs sida har man länge argumenterat för att det behövs mer samverkan mellan arbetsgivare och lärosäten. Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt näringsliv, håller med om att företagen behöver bli bättre på att ge studenterna möjlighet att känna på arbetsmarknaden.

– De större företagen gör ofta ett bra jobb, men för små och medelstora företag är det svårare. De har inte resurserna och skulle behöva en bättre dialog och mer stöd från lärosätena, säger hon. 

I praktiken ser arbetslivsanknytningen olika ut på olika lärosäten, men det kan också skilja mellan utbildningar på samma universitet. I stor utsträckning tycks det bero på personerna som arbetar med utbildningen. Vissa lärare har kontakter eller tycker det är kul att jobba med färdighetsträning och verklighetstrogna exempel, vilket gör studenterna säkrare när de ska ut i arbetslivet. Andra är mer inriktade på teoretiska kunskaper.

– Högskolan har sitt akademiska uppdrag, och det är viktigt, men kan man inte omsätta kunskapen har den inte så stort värde. Blir utbildningen för teoretisk tar det längre tid innan studenterna förstår hur de kan använda kunskapen i praktiken, säger Mikaela Almerud. 

Hon konstaterar att det på senare tid ändå har hänt en hel del. Många lärosäten och arbetsgivare gör ett bra jobb och har en tydlig ambition att öka samverkan, men Mikaela Almerud menar att det är ett problem att samverkansuppgiften inte är resurssatt. 

 – När det gäller måste lärosätena ofta prioritera annat. Men vi utbildar för framtiden och det är viktigt att student-erna vet vad de har för arbetsmarknad och är förberedda för sitt första jobb.  

Text: Annika Larsson Sjöberg

Ur magasinet Akademikern nr 6/2015. Läs hela temat i vår blädder-pdf på Akademikern.se

"Stödet i övergången brister"

Akademikerförbundet SSR menar att det är viktigt att nyutexade får en bra introduktion i arbetslivet. Men så är inte alltid fallet. 

– Det är ett stort kliv att börja jobba och stödet i övergången brister, konstaterar Tore Bengtsson, enhetschef på Akademikerförbundet SSR. 

Som exempel nämner han socionomer, där många utbildningar dragit ner på praktiken och där unga nyexaminerade ofta får ett stort antal egna ärenden. För att hitta en modell för en mjukare övergång var förbundet för några år sedan med och drev ett traineeprogram i Järfälla. Numera finns traineeprogram för socialsekreterare på flera håll i landet. 

I arbetet med den nationella handlingsplanen för den sociala barn och ungdomsvården har förbundet också drivit frågan om en systematisk introduktion och kompetensutveckling för handläggare. 

Generellt tycker Tore Bengtsson att arbetsgivarna bör fokusera på att skapa en bra arbetsmiljö, så att de nyanställda också blir kvar i jobbet. 

– Vi vet vilka stora rekryteringsbehov som finns inom offentlig sektor framöver. Utan bra lön, en anständig arbetsmiljö och bra chefer kommer det att
bli svårt. 

Läs mer i Akademikerns tema

Hon är länken mellan studier och jobb.

Läs mer om förbundets arbete

Studentmedlem i Akademikerförbundet SSR. 

Traineeprogram för socionomer.

Vägen till drömjobbet går via pluggjobb.