Tema skeva löner: "Vi måste arbeta mer systematiskt med jämställdhet"

Lönesättningen måste vara saklig, transparent och tydlig. Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg förklarar hur lönen skiljer sig åt bland kvinnliga och manliga medlemmar och hur förbundet arbetar för jämställda löner.

Förekommer värdediskriminering bland medlemmarna?
– Många av våra grupper är kvinnodominerade. Speciellt inom kommun och landsting bedöms deras yrken vara krävande och värderas högt, men lönerna hålls nere. För till exempel socialsekreterare, som är en kvinnodominerad grupp, är lönenivåerna låga jämfört med andra akademikeryrken som är en manligt dominerade. Den värdediskrimingering vi ser på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, samverkar och förstärker ibland varandra. Därför vill vi använda ett intersektionellt perspektiv i vårt arbete mot diskriminering.

Hur vet man att det är just värdediskriminering som är orsaken?
– Det finns andra faktorer som påverkar lönen men jag har inte hört någon annan förklaring till det här fenomenet som håller. En del menar att kvinnor väljer fel yrken eller att det är ett kall att arbeta med utsatta människor. Dessa förklaringar är inte seriösa. Det är frågan om kvalificerade yrken som har mycket ansvar och dessutom en otroligt pressad arbetssituation. 

Var är problemet med löneskillnader störst för akademiker – inom vissa yrkesgrupper eller mellan grupper?
– Det stora gapet är mellan kvinnligt dominerade akademikeryrken och manligt dominerade akademikeryrken. Det är även så att män inom samma yrkesgrupp tjänar mer. Det finns ett strukturellt mönster som återkommer nästan hur du än mäter. 

På vilket sätt jobbar förbundet för jämställda löner?
– Vi jobbar för att alla löner ska vara satta på en saklig grund. Det instrument som finns för det är lönekartläggning och för det behövs ett arbetsvärderingssystem. Vi ser gärna att arbetsgivarna integrerar arbetet med lönekartläggningarna i arbetet med utveckla lönebildningen så att lönesättningen blir saklig, transparent och tydlig. Vi arbetar också med jämställdhetsfrågor generellt. Till exempel är svensk arbetsmarknad starkt könssegregerad och därför blir kompetensförsörjningsfrågor och uttag ur föräldraförsäkringen viktigt för att snabbare få resultat. Alla verksamheter mår bra av en så bra könsbalans som möjligt. 

Hur når vi jämställda löner?
– Alla har sitt ansvar. Politikerna kan göra mer, men vi parter, både fack och arbetsgivare, måste arbeta mer systematiskt med jämställdhet. Det handlar om lönebildning men också bemanning, föräldraledighet, med mera. Det behövs likabehandlingsavtal som gör att vi alla kan ta större ansvar och gå från ord till handling.

Text: Sally Henriksson

En kortare version av denna artikel har publicerats i Akademikern nr 3/2016.