Tjänstepensionen en viktig förmån

Sex av tio tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen som en arbetsgivare kan erbjuda. Men har du koll på din tjänstepension?

Den 27 september firas Tjänstepensionens dag för sjunde gången. Det är ett utmärkt tillfälle, inte bara för att unna sig tårta, utan också att lära sig lite mer om hur din tjänstepension fungerar.  

Sex av tio svenskar tycker att tjänstepensionen är den viktigaste förmånen som en arbetsgivare kan erbjuda, visar en ny Sifoundersökning. Särskilt stor är ökningen bland unga. Det är en ökning jämfört med två år sedan då knappt hälften satte tjänstepensionen främst. 

– Det är framförallt glädjande att fler unga ser värdet av tjänstepension. Undersökningen pekar på vikten av att fortsätta informera om tjänstepensionens betydelse för den framtida ekonomin som pensionär, säger Anna Allerstrand, pensionsspecialist på PTK, en av aktörerna bakom Tjänstepensionens dag, i ett pressmeddelande.

Påverka din ekonomi som äldre

Hur mycket tjänstepension som sätts undan till den enskilde beror främst på hur hög lönen är. För en person som har en lön på 28 000 kr i månaden och har en premiebestämd pension, där pensionens storlek bestäms av de premier som betalas in, är den årliga avsättningen ungefär 15 000 kronor.

– En av de viktigaste sakerna att tänka på för att få en bra pension är att jobba på en arbetsplats som erbjuder tjänstepension. Med denna kunskap har yngre större möjligheter att redan i dag påverka sin ekonomi som äldre. Därför är det en viktig uppgift för oss att fortsätta informera om vikten av tjänstepension, säger Marcus Lindenius, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Vill du veta mer? Besök Tjänstepensionens dag på nätet. 

 

  • Författad av:
  • Published:
  • Senast uppdaterat:

Läs även

Promemoria Större flexibilitet i föräldrapenningen - utökade möjligheter att använda dubbeldagar

2023-05-31

I promemorian föreslås att antalet dagar som föräldrar kan använda för samma barn och tid utökas från 30 dagar till 60 dagar. För att ytterligare öka flexibiliteten föreslås även att dubbeldagar ska kunna användas fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för nuvarande 12 månader. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Akademikerförbundet SSR anser att ett ökat antal dubbeldagar inte främjar anknytningen till barnet för båda föräldrarna, inte främjar jämställdheten och inte ger barnet ökat möjlighet att vara med föräldrar den första tiden i livet. Reformen riskerar att öka kvinnors underbetalda ansvarstagande för barn. Det är dessutom en reform som är svagt efterfrågad och bara skulle gynna en liten grupp föräldrar.

Akademikerförbundet SSR avvisar förslagen i sin helhet.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget (Fi2022/03156)

2023-01-18

I promemorian föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.

Akademikerförbundet SSR svarar på remissen eftersom den rör förutsättningar för forskning och utveckling samt de gemensamma ekonomiska trygghetssystemens finansiering.

Akademikerförbundet SSR avstyrker förslaget eftersom det underminerar finanseringen av de gemensamma ekonomiska trygghetssystemen samt bara omfattar branscher där det finns ett kommersiellt syfte med forskningen eller utvecklingen, dvs inte för tex offentligfinansierad FoU riktad mot välfärdssektorn.

En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (Ds 2022:28)

2023-01-17

Det föreslås att tillfälliga lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret ska gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln.

Akademikerförbundet SSR väljer att svara på remissen eftersom det rör grundläggande principer rörande arbetslöshetsförsäkringens konstruktion och därmed följande effekter på arbetsmarknaden.

  • Akademikerförbundet SSR tillstyrker förslaget om permanent sänkt arbetsvillkor från 480 till 360 h under en sexmånadersperiod
  • Akademikerförbundet SSR anser att även den alternativa beräkningsgrunden för personer med oregelbundna anställnings-förhållanden ska få permanent sänkt arbetsvillkor från 480 till 360 h under en sexmånadersperiod, och inte som föreslås 42o h.
  • Akademikerförbundet SSR tillstyrker förslaget om permanent sänkt karensvillkor från sex till två dagar.
  • Akademikerförbundet SSR anser att karensvillkoret bör sänkas från 45 dagar till något lägre för den som har sagt upp sig själv, i vissa fall.
  • Akademikerförbundet SSR avstyrker förslaget om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshets-ersättning vid upprepade uppehåll näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln.

PM Stärkt trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga

2021-12-21

Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering (S2020:04) överlämnade till regeringen den 20 augusti 2021 betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69).En arbetsgrupp i Socialdepartementet har utarbetat denna promemoria med syfte att två av reformerna ska kunna genomföras vid en tidigare tidpunkt än den som föreslagits av utredningen. Det rör sig om:

  • att det arbetsmarknadsbegrepp som regeringen har föreslagit för sjukpenning (se prop. 2020/21:171) även ska gälla för sjukersättning och aktivitetsersättning,
  • införandet av särskilda regler för rätt till sjukersättning för försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår en ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Reformerna föreslås träda i kraft 1 juli 2022 i stället för betänkandets förslag vid årsskiftet 2022/2023.

Akademikerförbundet SSR svarar på remissen för att den berör en fundamental del i socialförsäkringssystemet - dvs den del som rör rätten till sjuk- och aktivitetsersättning för de med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Förbundet har även många medlemmar på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som arbetar med den målgruppen. Att tidigarelägga två viktiga reformer ser förbundet som 

Akademikerförbundet SSR tillstyrker ett tidigareläggande av de här två reformerna. Se i övrigt remissvaret från förbundet på SOU 2021:69 i sin helhet.