Utbildning lönar sig inte för alla akademiker

Det borde löna sig att utbilda sig. Men för socionomer och samhällsvetare gör en högre utbildning mycket liten eller ingen skillnad alls för lönen, visar en undersökning från Saco.

En akademisk utbildning ger bättre möjligheter till ett kvalificerat jobb. Men en högskoleexamen ger inte alltid utdelning i lönekuvertet. Tvärtom är utbildningen ofta en förlustaffär jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet.

Sverige är ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig, enligt ett flertal rapporter från den internationella samarbetsorganisationen OECD. En genomsnittlig akademiker i Sverige har en livslön på 16,2 miljoner kronor, vilket bara är omkring 16 procent mer än genomsnittet för en gymnasieutbildad person. Men det skiljer sig beroende på utbildning. De minst lönsamma utbildningarna har ett minusresultat på så mycket som 10 procent.

En socionom hinner bli hela 84 år innan hen har tjänat in sin utbildning. Socionomens livslön är 14 miljoner kronor, vilket är ungefär lika mycket som för en gymnasieutbildad person. Jämförelsevis tjänar en samhälls- eller beteendevetare in sin utbildning vid 51 års ålder och har en genomsnittlig livslön på 15,9 miljoner kronor.

Bättre ser det ut för ekonomerna som hamnar på tredje plats bland de akademiska utbildningarna med störst lönsamhet över livet. Med en livslön på 20,0 miljoner kronor tjänar de hela 43 procent mer än genomsnittet för en gymnasieutbildad.

Värst är situationen för kvinnliga akademiker, som i snitt tjänar 2,6 miljoner kronor mindre än sina manliga kollegor över livet.

Läs mer om livslön på Sacos hemsida