"Vad hände sen II"- Right to Water?

Vi var många som deltog i kampanjen och namninsamlingen ”Vatten är en mänsklig rättighet”. Som första europeiska medborgarinitiativ gick kampanjen i mål med tillräckligt många namnunderskrifter. Akademikerförbundet SSR var ett av de svenska EPSU förbund som tog en aktiv ställning mot vatten som en handelsvara och för vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. Men vad hände sen?

Gör en snabb sökning på kampanjens hemsida som fortfarande lever och uppdateras. Rätten till vatten och sanitet är en global fråga, och en fråga som i allra högsta grad fortfarande är både aktuell och angelägen. Det handlar förstås om så mycket mer än en namninsamling. Det handlar om möjligheterna att få presentera våra krav för EU parlamentet och få ett utlåtande från kommissionen och i förlängningen ett direktiv om ny gemensam lagstiftning i Europa. Den snabba sökningen på hemsidan blev några timmars fördjupning i allt viktigt arbete som gjorts och görs sedan kampanjen avslutats.

Varför namninsamling?

Bakgrunden till kampanjen och namninsamlingen var att vatten och sanitet är en mänsklig rättighet men där det råder stor brist både i världen och i Europa och där vatten blivit en handelsvara. Nästan en tredjedel, 650 miljoner människor, saknar tillgång till rent vatten och varje dag dör 1400 barn av smutsigt vatten. Över 2 miljarder människor saknar tillgång till en toalett. Sjukdomar sprids, vatten blir förorenat. Risken för att kvinnor och flickor utsätts för övergrepp ökar när de tvingas uträtta sina behov på oskyddade platser.

Bristen på vatten leder också till konflikter. Jag har i tidigare blogg skrivit om bristen på vatten vid Jordandeltat som en orsak till konflikten mellan Israel och Palestina. Också i Syrien finns också bristen på vatten med som en orsak till den våldsamma konflikt som pågår. Här är en tecknad berättelse om bakgrunden till Syriens situation.  I Europa har flera länders privatiserat vatten skapat stora problem. I Frankrike, Spanien, Grekland och Irland finns exempel på hur kommersialiseringen av vatten skapat stora problem för privatpersonaer och lokala företag. Under sensommaren har rapporterna om vattenbrist i Kalifornien fått stor uppmärksamhet och det är särskilt intressant att notera att lagstiftningen med kniven mot strupen skärptes. Rätten till rent vatten, säkert och tillgängligt, för alla är nu lagstiftat i Kalifornien med 37 millioner invånare.

Självklart fanns vatten med i agendan för post 2015s utvecklingsmål.

Medborgarinflytande i Europa

2012 införde en möjlighet för medborgare i Europa att lyfta frågor till parlamentet, s k europeiskt medborgarrättsinitiativ.  Insamlingen av underskrifter måste genomföras samtidigt i minst sju EU länder och få ihop minst 1 miljon unika underskrifter. Läs mer här.

Right to Water

EPSU styrelse insåg att detta är en stor möjlighet att få till stånd ett bättre regelverk i Europa och fattade beslut hösten 2011 om att delta i kampanjen Right to Water. Finland var det första landet att starta namninsamlingen. Teknikstrul gjorde att man först var helt hänvisad till fysiska underskrifter på papper. Sverige låg sent i startfältet. De svenska EPSU förbunden startade på Nobeldagen den 10 december 2012. Akademikerförbundet SSRs förtroendevalda och medlemmar tog ett stort ansvar för namninsamlingen och arrangerade både medlemsmöten, namninsamlingstillfällen och skrev lokala debattartiklar. Riksdagsledamöter utmanades, i Stockholms kommunfullmäktige lades en motion om att följa andra huvudstäder i Europa och stödja initiativet och Kommunal deltog i Musikhjälpen och utlovade stort ekonomiskt stöd om många undertecknade uppropet.

Redan i maj 2013 hade 1,5 millioner namn samlats in. Österrike, Belgien, Finland, Tyskland, Litauen, Luxemburg, Slovakien och Slovenien var de första att klara målen. Kampanjen pågick ytterligare nästan fem månader och i slutänden klarade också Grekland, Holland, Italien, Spanien och Ungern sina beting. I Sverige behövde vi minst 15 000 namn för att våra namn skulle räknas med i den totala siffran. Vi nådde tyvärr inte dit. Här kan du se hur många namn de olika ländernas fackliga organisationer samlade ihop.

Den 10 september 2013 lämnade alla nationella insamlingar in namnen till sina respektive myndigheter, i Sverige Valnämnden. Och EPSU krävde att Europeiska Kommissionen skulle implementera rätten till vatten och sanitet i enlighet med de mänskliga rättigheterna i den grundläggande eu lagstiftningen.

Och vad hände sen?

Vår begäran har tagits om hand i enlighet med Eus regelverk och arbetssätt. Den 17 februari 2014 genomfördes både möten och en hearing med både kommissionen och parlamentet om ”Water is a human right”. Det var fullsatt i parlamentets största rum med över 400 åhörare i nästan 4 timmar och EPSUs företrädare fick möjlighet att utveckla våra krav om att:

  • Garantera vatten och sanitet för alla Europas invånare.
  • Ingen utförsäljning av vatten.
  • Global tillgång till vatten.

Kraven mottogs väl av både Komission och parlamentariker och det kan vara på sin plats att nämna att vatten lyftes ut det nya konsessionsdirektivet tack vara kampanjen. Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att uppfylla sitt ansvar att realisera vatten som en mänsklig rättighet för medborgarna. Under förra sommaren genomfördes expertgruppen för direktiv om vattenkvalitet en konsultation om kvalitén på dricksvatten i medlemsländerna och dess resultat har redovisats under vintern. Resultatet finns här. Diskussionen i expertgruppen, MEP Lynn Boylan liksom i de omröstningar som varit i parlamentet går i riktningen att stödja kraven från europeiska medborgarinitiativet men fortfarande återstår omröstningar i parlamentet. Länkar här och här.

Kampanjen Right to water blev en succé. I maj 2014 fick den pris som årets bästa kampanj av the European civic forum.

Grekland stoppat privatiseringen

Efter kampanjen avslutats har Grekland beslutat att stoppa möjligheterna att privatisera vatten, i Frankrike har Veolia tvingats böta över 6000 euro i kompensation till en familj som de nekat vatten och i Spanien där 900 000 människor kopplats bort från vattensystemet organiserar sig människor i stora protester. I flera andra länder pågår också aktiviteter för att skydda medborgarnas möjlighet till rent vatten och sanitet. Enligt EPSU finns nu en svag trend i Europa mot återkommunalisering av vatten.

Vatten och TTIP

Vatten och sanitet har naturligtvis också lyfts i samband med diskussioner om de transatlantiska handelsavtalen TTIP och CETA där många i detta sammanhang uttryckt oro för att vatten som en mänsklig rättighet är hotat och att handel kanske blivit mindre av utbyte av varor och mer om att minska sociala krav, fackligt inflytande och miljö-och klimat krav. Det är inte svårt att hålla med om att regeringar och stater behöver alla tillgängliga verktyg och maximalt handlingsutrymme för att kunna förse sina medborgare med rent vatten och fungerande sanitet.  Kommissionen har varit tydlig med att vatten och sanitet är en mänsklig rättighet men har inte varit villiga att exkludera tjänster kopplade till vatten och sanitet ur förhandlingarna om handelsavtal som TTIP.

Vad gjorde vi för fel?

Slutligen, varför misslyckades Sverige? Det vet vi egentligen inte. När man skrollar sig igenom Facebooksidan Right2Water blir det obegripligt eftersom kampanjen hade så brett stöd. Självklart från alla oss fackliga i EPSU förbunden men också från andra elar av civilsamhället, från riksdagsledamöter och från andra delar av samhället. I Sverige är tillgången till vatten viktig men också självklar. Vi har gott om vatten. Och i Sverige har vi redan regler som förhindrar kommersialisering av vatten i Sverige. Avloppshantering och sanitet är också väl utbyggt. Men vår känsla för solidaritet med dem som behöver brukar vara utbredd och antalet undertecknare borde därför varit mångdubbelt högre. En del av svaret ligger i teknikstrul under kampanjens första månad då många säkert skrev på men kanske inte registrerades. En annan orsak är också kopplad till tekniken. Många svenskar var oroliga för att lämna sitt personnummer, trots att det var den svenska valmyndigheten som ansvarade för den digitala namninsamlingen. Sammantaget, när jag tittar tillbaka på kampanjen känns det verkligen snopet att det svenska EPSU förbunden inte tillsammans fick ihop 15 000 namn.

Våra hjältar

Men Du som skrev under-Du är en hjälte och i gott sällskap med nästan två miljoner européer lyckades vi påverka!