Vad händer med handelsavtalen?

Det blåser allt mer protektionistiska ekonomiska vindar i världen, från Europa till USA. Det är oroande för ett land som Sverige. Samtidigt finns det trots allt ett stort intresse bland länder runt om i världen för att öka handeln med EU och för att förhandla fram nya handelsavtal.

I veckan träffade jag och kollegor från Akademikerförbundet SSR Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström i Bryssel. 2016 var ett tufft år för EU. Året präglades av migrationskriser, starka nationalistiska strömningar i länder som Polen och Ungern och av att britterna röstade för att lämna EU.

Cecilia Malmström beskrev hur hon och hennes kommissionärskollegor ändå är taggade inför 2017. Vi ska visa världen att EU-samarbetet kan leverera och att vi är starkare ihop, är känslan jag får. Hon beskrev också hur den nuvarande EU-kommissionen med ordföranden Jean-Claude Junker i spetsen arbetar för att göra EU-kommissionen mer öppen och transparent inför medborgarna.   

Sverige sticker ut

Cecilia Malmström är ansvarig kommissionär för handelsfrågor. Under henne arbetar hundratals tjänstemän med att förhandla fram handelsavtal och delta i till exempel WTO-förhandlingar för EU:s räkning. Att vara kommissionär för handelsfrågor är ett av de tyngre uppdragen inom EU-kommissionen eftersom medlemsländerna har delegerat mycket makt och inflytande till EU i just handelsfrågor.

När det gäller attityder kring frihandel har Sverige länge stuckit ut, inte minst i jämförelse med stora länder som Frankrike och USA. I Sverige finns det ett brett stöd för öppenhet och frihandel hos till exempel fackföreningar och politiska partier. De vet att det bästa för svenska jobb och svensk välfärd inte är att till varje pris skydda enskilda arbetstillfällen, utan istället att fokusera på goda villkor för företag och anställda och att hjälpa individer till omställning för att kunna ta de nya jobben. Det har varit och är fortfarande en viktig del av den svenska modellen och en framgångsfaktor.

Nu blåser det allt mer protektionistiska ekonomiska vindar i världen, vilket bland annat har manifesterats i Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet.  Det är oroande för ett land som Sverige. Trump har kraftfullt kritiserat en del av USA:s frihandelsavtal och tyckt att USA har fått en för dålig ”deal”.  Han har lovat att USA kommer lämna handelsavtalet med länderna runt stilla havet, TPP (som USA undertecknade hösten 2015 men som inte har ratificerats av den amerikanska senaten). Vad mer som Trumps tid i vita huset kommer att innebära för världshandeln är fortfarande oklart. Risken för ett handelskrig  mellan Kina och USA är, enligt Dagens Industri, det hetaste ämnet på den årliga ekonomiska konferensen i Davos som pågår den här veckan och alltså något som oroar världens ledare.

Förhandlingar läggs på is

EU-kommissionen, med Cecilia Malmström i spetsen, har de senaste åren lagt mycket kraft och energi på att förhandla fram ett nytt frihandelsavtal mellan EU och USA (TTIP). Förhoppningen var att hinna klart och anta avtalet under Barack Obamas tid i Vita huset, vilket inte lyckades. EU-kommissionen är nu inställd på att förhandlingarna med USA läggs i frysboxen, för att förhoppningsvis kunna tinas upp vid ett senare tillfälle. Samtidigt noterade Cecilia Malmström att Donald Trumps negativa utfall mot frihandelsavtal under valrörelsen inte har haft Europa i fokus och att han inte ens nämnt TTIP. Men stalltipset är ändå att förhandlingarna med USA inte kommer att löpa vidare så länge Trump bor i Vita Huset.

Läget kan med andra ord verka deppigt för en handelskommissionär och för Sverige som i grunden är positivt inställd till ökad global handel. Men enligt Cecilia Malmström finns det trots allt ett stort intresse bland länder runt om i världen för att öka handeln med EU och för att förhandla fram nya handelsavtal. Retoriken från viktiga världsledare går med andra ord inte helt i takt med vad som faktiskt händer nere på marken. I Sydamerika och Afrika finns fortsatt stort intresse för frihandelsavtal med EU. Det pågår också förhandlingar om frihandelsavtal med till exempel Australien och frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är på väg att slutligen gå i mål. Det avtalet beskrevs av Malmström som ett modell- och föregångsavtal som inkluderar många sociala och etiska frågor som handelsavtal tidigare ofta fått kritik för att inte adressera.

"Inte ett nollsummespel"

Globaliseringen och ökad handel mellan länder verkar alltså, trots visst grus i maskineriet, än så länge tuffa på. Det finns med andra ord fortfarande många som förstår att båda parter kan vinna på lägre tullmurar och mer handelsförbindelser, särskilt när handeln genomförs på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Ökad handel har lyft miljontals människor ur fattigdom de senaste decennierna. Handel är inte ett nollsummespel, där någon vinner på någon annans bekostnad. Med rätt regler på plats kan alla tjäna på den specialisering som handeln möjliggör.

Globaliseringen har också gjort att många länders ekonomier idag är sammanflätade på ett helt annat sätt än tidigare. Därför skulle till exempel ett handelskrig mellan USA och Kina få allvarliga konsekvenser inte minst för den amerikanska ekonomin men även för Europa. Om USA höjer tullarna på varor från Kina kommer en kinesisk vedergällning som ett brev på posten. En sådan kan lätt slå undan benen till exempel för USA:s IT-sektor, som är beroende av produktion  och insatsvaror från Kina och andra länder i Asien. Det talar emot kraftigt försämrade handelsförbindelser mellan dessa stormakter, helt enkelt för att kostnaderna blir så stora, och för att globalisering och ökad handel kommer att fortsätta. Det är bara att hoppas att förnuftet till slut vinner. Och att EU-kommissionens byråkrater får fortsätta att underlätta handeln mellan EU och resten av världen.