Vad har riksdagspartierna i kyrkovalet att göra?

Det är kanske inte alla som har koll på att 2017 faktiskt är ett valår. Den 17 september har omkring sex miljoner medlemmar i Svenska Kyrkan som fyllt 16 år rätt att rösta i kyrkovalet. Knappt 13 procent röstade i det senaste valet – omkring 700 000 personer. 

Rösträtt och högerpopulism

Just nu håller partierna på att sätta ihop listorna för kyrkovalet. Men frågan är varför partier som ställer upp i val till demokratiska institutioner som riksdag, landstings-/regionfullmäktige och kommunfullmäktige ställer upp i ett enskilt trossamfunds val? Borde de i så fall ställa upp i olika typer av val även för andra trossamfund? Vad spelar det för roll att åldersgränsen dras vid 16 år och inte vid 18, som i andra val? Och hur ser man på de högerpopulistiska gruppernas framfart i samhället – ser det likadant ut inom kyrkan?

Om det och mycket mer pratar vi med statsvetarprofessor Ulf Bjereld, som också är ordförande i Tro och Solidaritet som samlar socialdemokrater som vill förena sin religiösa övertygelse och tro med sitt politiska engagemang. Välkomna till Samhällsvetarpodden! Du hittar oss på iTunes, Acast eller Soundcloud. Lämna gärna en kommentar eller betygsätt oss. Och har du några tips på ämnen eller kommentarer på de ämnen vi redan tagit upp får du gärna höra av dig till samhallsvetarpodden@akademssr.se. På återhörande!

Rättelse:

Några små felsägningar smög sig in i podden om kyrkovalet. För korrekthetens skull, och efter påpekande, redovisar vi rättelserna här: • Moderater ställer upp i kyrkovalet under namnet Borgerligt alternativ • Liberaler ställer upp i kyrkovalet som FiSK. (Fria Liberaler i Svenska kyrkan) • POSK ska utläsas Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan