Vad ska hända med professionens utveckling?

Översynen av socialtjänstlagen

De delar som utredningen främst haft fokus på är förebyggande socialt arbete. En evidensbaserad socialtjänst och tillgängligare insatser på ett enklare sätt. Bra anslag och ingångar som har till syfte att professionalisera socialtjänsten, vidga dess uppdrag och göra den mer lättillgänglig och ändamålsenlig för kommunens medborgare.

Som det ser ut idag är socialtjänsten en kommunal uppgift och ska därför utformas av de olika kommunerna. Socialnämndens politiker blir direkt avgörande för hur socialtjänsten organiseras, vilka resurser som tilldelas och vilka prioriteringar som görs. Genom mål och riktlinjer styr politikerna socialtjänstens arbete.

Är det en självständig yrkeskår?

Men det går ju inte att bedriva någon socialtjänst om det inte finns tjänstemän. Vi har nu kommit till ett skarpt läge där en fråga har utkristalliserat sig tydligt och det är:

Ska vi betrakta tjänstemän som bara politiska utförare eller är det en självständig yrkeskår med en egen professionell ställning?

Det är kanske för mycket sagt att det är ett skarpt läge, men det är en stark önskan att arbetet kring en ny socialtjänstlag tar upp rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker när det gäller bedömningar och beslut kring enskilda personer. Menar man allvar med att bygga Framtidens socialtjänst går det inte att ducka för denna fråga.

Professionens utveckling

I direktivet för utredningen kan man läsa ”Det professionella handlingsutrymmet ska vara stort… det ska finnas förutsättningar att tillvarata medarbetarnas kompetens… socialtjänsten ska vara kompetens och kunskapsstyrd - professionens uppdrag och befogenhet ska tydliggöras”.

Vad innebär allt detta för professionens utveckling? Vi vet inte. Men det borde innebära att politikerinflytandet kring socialtjänstens individärenden försvinner. 

Arvet från fattigvården

Det är hög tid att utveckla både politikerrollen och tjänstemannarollen. Självklart ska bedömningar och beslut kring individärenden göras av de med utbildning och kompetens. Det måste finnas en rätt för kommunens medborgare att få möta en profession som har rätt att ta ett beslut. Idag är delegationsordningen central inom socialtjänsten. Detta trots att socialtjänsten under flera år genomgått en professionalisering som resulterat i behörighets och utbildningskrav samt utvecklandet av forskning och metoder. Utvecklingen har inte fått återverkningar kring rollfördelningen mellan tjänstemän och politiker. De flesta säger att det inte är något problem kring delegationen, att den är långtgående och det är ytterst sällan som politiker går emot tjänstemännen. Vad bra, men är det argument för att delegationsordningen ska kvarstå? Nej, jag tycker inte det. Istället borde vi göra upp med vårt arv från den tiden då socialtjänst var fattigvård.

Politikerinflytandet reduceras

Åter till utredningen om en ny socialtjänstlag. I utredningens uppdrag ligger uppgiften att se över möjligheten för kommunerna att erbjuda socialtjänstens insatser på ett enklare sätt. En förenklad handläggning som innebär att medborgarna själva kan söka de insatser som de är i behov av, utan en administrativ beslutsprocess. Många kommuner har redan infört denna ordning. Inom äldreomsorgen är denna möjlighet reglerad i en ny lag. Detta är ett ytterligare bevis på att politikerinflytandet kring enskilda beslut har och kommer att reduceras, om själva myndighetsbesluten försvinner. Vidare så föreslås att socialtjänstens arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet då är det den professionella yrkeskåren som blir en garant för att säkerställa detta och då är det orimligt att besluten kan överprövas av lekmän.

Tydlig rollfördelning utan politiker

Många politiker vi talat med beskriver sin roll som ett skydd för att värna individens rättigheter och genom det begränsa ”byråkratins” makt. Men vad kan vara ett bättre skydd för individernas rättigheter än att möta en professionell yrkeskår som har att tillämpa en lagstiftning, med beaktande av kunskap och erfarenhet? Med rättssäkerheten och ett etiskt förhållningssätt som ledstjärna.

Vi behöver en hållbar socialtjänst över tid, som inte omprövas vid varje val. Självklart måste politiker få sätta sin prägel på kommunens inriktning och mål, annars vore kommunalvalen utan mening. Men det måste finnas en socialtjänst som styrs av professionalitet och rättssäkerhet.

Nu sätter vi vår tilltro att utredningen kring Framtidens socialtjänst på allvar tar tag i frågan kring beslutsordningen mellan politiker och tjänstemän. Där rollfördelningen klarläggs så att politiker inte fattar beslut i socialtjänstens individärenden så att arbetet kan styras med kunskap och rättssäkerhet.