Var är grabbarna?

Enligt Universitet- och Högskolerådet som varje termin för statistik över antalet sökande, bland annat uppdelat på man och kvinna, kan vi konstatera att sammanlagt 4 958 kvinnor sökt socionomprogrammet som förstahandsval på 20 universitet eller högskolor i Sverige till vårterminen 2019. Antalet män som sökt samma utbildningar som förstahandsval är enbart 1 019. Nästan fem gånger fler kvinnor än män söker socionomutbildning. Varför är det så?

Jämför vi med beteendevetenskapliga utbildningar, där både fristående kurser och program inkluderas har till vårterminen 2019 370 kvinnor sökt som förstahandsval kurser och kandidatprogram inom den beteendevetenskapliga ämnessfären. Samma siffra för män är 140. Utifrån den kunskap vi har om löneproblematiken för socionomer, och andra anställda inom den sociala sfären i arbetslivet, har vi sedan tidigare kunnat konstatera att låg lönesättning till viss del hör ihop med hög andel kvinnlig personalstyrka. Förväntningar för kvinnors löner är lägre. Fenomenet grundar sig delvis i anställarens förväntan om att lönesätta kvinnor lägre, men också individens förväntan på lönen som varierar på grund av vilket kön du har. 

Här har vi stora frågor att lösa

Jämställdhetsarbete genomsyrar hela förbundets verksamhetsarbete, inte minst vår verksamhet som är riktad mot våra högskole- och universitetsstudenter. Av tradition har våra yrkesgrupper präglats av hög andel kvinnor, vilket inte minst påverkat lönebildning och löneutveckling negativt. Vi anser, likt många andra engagerade, anställda och andra kunniga, att socionomarbeten är underbetalda. 

Som fack- och professionsförbund med hög andel kvinnligt anslutna, och även ett fack- och professionsförbund som arbetar med flertalet välfärdsyrken har vi mycket arbete framför oss. Kvinnodagen närmar sig och Akademikerförbundet SSR deltar i rörelsen #lönheladagen vars syfte är att uppmärksamma löneskillnader mellan kvinnor och män. 

Ojämställdhet redan vid ansökningstiden

För ett par år sedan genomförde tekniska universitet kampanjer för att öka andelen kvinnor som sökte till ingenjörsutbildningarna. Problemet var nästan detsamma: för låg andel kvinnliga sökande till utbildningarna. För att på lång sikt kunna höja statusen för socionomarbeten kan en lösning delvis vara att attrahera fler män till utbildningarna för att bryta normen om kvinnlig dominans. Här ser vi en stor möjlighet att som det största socionomförbundet lyfta frågan om följderna av en väl könsreglerad utbildning och vilka orsaker som resulterar i att fem gånger fler kvinnor än män söker till socionomutbildningen. Att ifrågasätta hur socionomen profileras i tidningar och media kan vara en start, men behovet av att diskutera könssegergeringen begränsas inte enbart till Akademikerförbundet SSR:s arbete. 

Vill du veta mer om framtidens socionomer, beteendevetare, samhällsvetare, personalvetare och andra studenter som sitter i skolbänken och är framtidens utförare, får du gärna höra av dig till mig. Jag träffar nästan dagligen studenter inom våra medlemsgrupper där vi pratar om utbildning, framtid, arbetsmarknad och annat som är relevant.

I denna text använder jag mig av två kön i samma bemärkelse som Univeristet- och Högskolerådet gör, då jag delvis baserar texten på rådets statistik.