Var femte akademiker är född utomlands

De utrikesfödda akademikerna har en något högre utbildningsnivå än de inrikesfödda akademikerna.

Det strömmar in akademiskt utbildad arbetskraft till Sverige, men det tar tid innan den tas tillvara.

Idag är var femte akademiker i Sverige född utomlands. Mellan 2006 och 2013 ökade antalet utrikesfödda akademiker i Sverige från 180 000 till 310 000. Andelen utrikesfödda av samtliga akademiker i Sverige ökade från 15 till 20 procent.

Men de utlandsfödda har sämre utgångsläge på arbetsmarknaden och ofta tar det tid för dem att få ett kvalificerat arbete, skriver SACO i en ny rapport.

Många får inte jobb som matchar utbildningen

Arbetslösheten är fyra gånger högre bland utrikesfödda akademiker än bland de inrikesfödda. Tre av fyra har arbete, men av dessa är det bara cirka 60 procent som har ett kvalificerat eller ledningsarbete. Resten får alltså inte ett jobb som matchar deras utbildning.

De utlandsfödda som varit länge i Sverige har större chanser att få jobb. Efter 15 år har 80 procent ett arbete som motsvarar deras utbildning. Bland de utrikesfödda akademiker som har varit i Sverige i 10–14 år är sysselsättningsgraden bara 0,6 procentenheter lägre än bland de inrikesfödda akademikerna.

Ofta sysselsatta inom vård och omsorg

SACOs utredare Josefin Edström säger att att rapporten presenterar unik statistik om utlandsfödda akademiker. 

– Den visar exempelvis att en fjärdedel av alla sysselsatta utrikesfödda akademiker har ett okvalificerat arbete, och att dessa snarare arbetar inom vård- och omsorg eller som städare, än som taxichaufförer.

SACO gör samtidigt ett inlägg i debatten och föreslår ett bättre system för mottagning i form av samlad information, vägledning och ett effektivare sätt att validera och komplettera utbildning för den som behöver det. På så sätt skulle etableringstiden kunna minska för de akademiker som av olika skäl kommit till Sverige.

Några fakta ur rapporten:

  • De utrikesfödda akademikerna har en något högre utbildningsnivå än de inrikesfödda akademikerna.
  • Hälften av de utrikesfödda akademikerna har en utländsk utbildning, resten är utbildade i Sverige.
  • Lägst sysselsättningsgrad har utrikesfödda akademiker som är bosatta i Blekinge län, och högst sysselsättningsgrad har de som är bosatta i Stockholms län.
  • En större andel utrikesfödda än inrikesfödda akademiker har en tidsbegränsad anställning, 19 mot 12 procent.

Läs mer

SACOs rapport om Sveriges utlandsfödda akademiker bygger på en sammanställning av statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar och registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Läs rapporten här.