Vårbudgeten: Det behövs mer för att få nyanlända i arbete

Vi måste bli betydligt bättre på att snabbt få nyanlända i arbete. Vårändringsbudgeten lade fram vissa förslag på hur, men det behövs sannolikt mycket mer.

Det tar idag alldeles för lång tid innan nyanlända kommer i jobb, i snitt uppemot åtta år. Det är helt oacceptabelt. Givet den stora flyktinginvandring vi hade under förra året kommer de negativa konsekvenserna, både för statsfinanserna och för samhällsklimatet, att bli allvarliga om vi inte kan bli betydligt bättre på att snabbt få nyanlända i arbete. Regeringen lägger i vårändringsbudgeten vissa förslag för att få till en snabbare övergång i jobb, men det behövs sannolikt mycket mer.

I vårändringsbudgeten aviserar regeringen organisationsförändringar för att få till att de asylsökande inte bara lämnas vind för våg utan får någon typ av insatser redan under asylprövningstiden. Ansvaret för ”etableringsfrämjande åtgärder” under asylprövningstiden flyttas från Migrationsverket till länsstyrelserna. Det är en nödvändig förändring eftersom Migrationsverket helt har prioriterat bort det uppdraget på grund av överbelastning. Migrationsverket lämnar också över ansvaret för att kartlägga de nyanländas utbildningsbakgrund till Arbetsförmedlingen, som i år ska bygga upp en verksamhet för att från och med nästa år kunna erbjuda de asylsökande en kartläggning av utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet.

Slöseri med mänskliga resurser

Väntetiderna på ett asylbeslut blir allt längre och riskerar nu att bli uppemot två år. Det är helt centralt att asylsökande kan ta vara på den tiden och till exempel lära sig svenska, få sin kompetens kartlagd och annat som snabbar på inträdet på arbetsmarknaden. Sverige kan inte ha hundratusentals människor som går uppemot två år i sysslolöshet i väntan på ett asylbesked. Det är ett otroligt slöseri med mänskliga resurser och riskerar att mala ner motivation och livsglädje. Därför är det bra att ansvar för kompetenskartläggning och insatser under asylprövningstiden lyfts bort från Migrationsverket, som är kraftigt överbelastade.

De flesta nyanlända borde få kompetenskartläggning, svenskundervisning och andra aktiva insatser i princip från allra första tiden i Sverige. Frågan är dock om de avsatta resurserna räcker till det och hur resurstilldelningen kommer utvecklas på sikt. Ska alla asylsökande få svenskundervisning och till exempel samhällsutbildning innebär det omfattande insatser som länsstyrelserna och ideella krafter knappast kan leverera med de tilldelade medlen. Förslaget är alltså ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt om asylsökande ska slippa förspilla tid, utan istället lära sig svenska och om möjligt komma i jobb med en gång.

I dag får asylsökande arbeta medan de väntar på beslut. Arbetsmarknaden skriker också efter en rad kompetenser. Att tidigt fånga upp de som med korta insatser kan fylla vakanser på den svenska arbetsmarknaden innebär en vinst för alla. Det återstår att se hur omfattande Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning kommer att bli, och vilka medel den får. Regeringen tillför medel för denna uppbyggnad och det är oklart hur stora resurser som kommer avsättas på sikt.

Krympande resurser

Ett problem sedan tidigare är att resurstilldelningen till Arbetsförmedlingen för varje person som befinner sig i det så kallade etableringsuppdraget (de två åren efter att man fått uppehållstillstånd) har minskat över tid. 2001 var resurstilldelningen per deltagare 56 000 kronor per år. 2015 låg tilldelningen per person istället på 21 000 kronor per person, vilket innebar att Arbetsförmedlingens handläggare fick hantera mer än dubbelt så många nyanlända per person.

Ska fler nyanlända komma i jobb snabbt måste det bli ett tydligare fokus på högkvalitativa utbildningsinsatser. Utvecklingen inom Arbetsförmedlingens verksamhet verkar snarare gå i motsatt riktning, med mindre resurser till aktiva insatser. Många som kommer hit har svag kompetens och kort skolgång. Här krävs stora satsningar på utbildning, både för att nå grundskole- och gymnasiekompetens och för att exempelvis få olika praktiska färdigheter. Arbetsförmedlingen måste få tillräckliga resurser per individ för att klara av det uppdraget.

När det gäller nyanlända med högre utbildning i bagaget är de snabbspår som parterna kommer överens om viktiga. Dessa ansträngningar riskerar dock att torpederas av det nya lagförslaget om tillfälliga uppehållstillstånd. För mer om detta läs vår artikel på SvD:s debattsida.

Läs mer om vårbudgeten i Akademikerns artikel "Migrationsmiljarder i vårbudgeten".