Värdighet och flexibilitet i framtidens äldreomsorg

Akademikerbloggen

Få saker är väl så jämlika som att vi alla blir äldre, men det innebär inte att vår ålderdom blir jämlik. Det gäller både ekonomiskt och omsorgsmässigt.

Hur många gånger får du duscha? Ja vad står det i de kommunala riktlinjerna? I Sverige finns inte bara en äldreomsorg – den innehåller flera olikheter och varianter beroende på var du bor. De kommunala riktlinjerna som fattas på politisk nivå har stor betydelse för socialtjänstens arbete.

Den 1 juli i år har det också införts en ny möjlighet för kommunerna att kunna erbjuda hemtjänstsinsatser utan behovsbedömning. Kriterierna för vilka hemtjänstsinsatser som omfattas ska också regleras i kommunala riktlinjer. Denna möjlighet kommer inte att medföra en mer nationell jämlikhet för äldreomsorgen då det är frivilligt för kommunerna att införa så kallat förenklat beslutsfattande. Den största delen av äldreomsorgen ombesörjs dock av den äldre personens anhöriga. De måste orka och det är verkligen en grupp som inte får säga upp sig, då kollapsar hela äldreomsorgen.

Sverige har höga äldrepolitiska mål och ambitioner. Äldreomsorgen kan sägas vara en generell välfärd som ska ge en individanpassad omsorg. Inom EU så lägger Sverige ned mest pengar på äldreomsorgen. Det är bara Danmark och Nederländerna som har högre siffror. Samtidigt har det under senare år (undantaget 2016) ständigt minskats på medel till äldreboenden och korttidsboenden, medan hemmaboende principen har premierats i högsta grad.

Vilja att utveckla äldreomsorgen

Det finns en tydlig vilja att utveckla äldreomsorgen. Vi har omfattande kunskaper om åldrandet och dessutom har äldreomsorgens brister tydliggjorts både genom forskning och granskning. Det har också resulterat i att äldreomsorgen under en längre tid ständigt varit föremål för olika slags statliga utredningar. Värdighet, kvalitetsplaner, välfärdsteknik, boendeformer, förenklat beslutsfattande och kompetens hos personal är några nyckelbegrepp som har utretts. 

Just nu så har dessutom ”Framtidens socialtjänst”, den pågående utredningen om en ny socialtjänstlag, fått ett tilläggsdirektiv i syfte att utreda och analysera om insatserna inom äldreomsorgen blir bättre tillgodosedda om den regleras i en egen lagstiftning. Begreppet ”skälig levnadsnivå” ska också utredas då det har ifrågasatts som mått för äldreomsorgens insatser. Inom LSS är motsvarande begrepp ”goda levnadsvillkor". Är det rimligt med olika mått i olika lagstiftningar?

Trots alla utredningar så är det kommunerna som ska omsätta äldreomsorgen till en praktisk verklighet och det är på den nivån som de stora utmaningarna finns. Äldreomsorgsinsatserna föregås av en biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen men som ett komplement till lagstiftningen finns det kommunala riktlinjer som väger tungt vid bedömningen av behov och insatser. Insatserna är starkt detaljstyrda och det finns små möjligheter för flexibilitet. Det gör att personalen arbetar under stor tidspress med stora ansvarsområden och många vårdtagare. Arbetet är både fysiskt och psykiskt tröttande.  Sambandet mellan personalens villkor och äldreomsorgens kvalitet är direkt. 

En värdig vardag

Sverige har en åldrande befolkning och under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer över 80 år att öka med 225 000. Det ställer höga krav både på den kommunala omsorgen men också på hälso- och sjukvården. Det är dags att förverkliga alla bra beslut som utredningarna resulterat i och det är dags att på allvar förbättra personalens förutsättningar.

Några exempel på förbättringar är att äldreomsorgen måste vila på en stark värdegrund. En värdig vardag ska styra äldreomsorgen. Samtidigt måste kravet på exakthet/minutstyrning i biståndsbeslut försvinna, just för att möjliggöra mer behovsanpassad och flexibel äldreomsorg. Biståndsbedömarnas handlingsutrymme behöver både vidgas och stärkas så att professionen får göra individanpassade beslut utan begränsande riktlinjer. Stödet till anhöriga måste vara omfattande, både när det gäller avlastning men också möjligheter till råd och stöd. Många äldre känner sig isolerade och rädda att bo kvar hemma när olika funktioner sviktar. Det behövs både äldreboende och korttidsboende som kan möta detta behov och där den äldres önskemål tillgodoses. Både rädsla, ensamhet och oro bör vägas in vid bedömning av rätten till en boendeinsats.

Sverige är en välfärdsstat – därför ska vi ha höga ambitioner när det gäller äldreomsorgen. Det ska vara en rättighet att kunna åldras på ett tillitsfullt sätt genom att samhället erbjuder en förutsägbar och långsiktig äldreomsorg som baseras på värdighet och trygghet.