Varför kör Ali taxi när han behövs i det sociala arbetet?

Under förra året drev förbundet, med stöd av Arbetsförmedlingen, ett projekt för att ta reda på hur invandrade akademiker lättare kan identifieras för att få rätt arbetsmarknadsinsatser. Året innan var förbundet med och tecknade överenskommelsen om snabbspår för socionomer men det var svårt att få igång eftersom Arbetsförmedlingen inte hittade tillräckligt många deltagare.

Tack vare hjälp från Universitets- och högskolerådet (UHR) fick vi ihop en expertgrupp med mer eller mindre nyanlända socialarbetare från Mellanöstern. Den mest slående kommentaren vid vårt första möte var: det här är första gången någon frågar efter vad jag studerat. Vi fick höra om erfarenheter av att evakuera och flytta hela byar i Palestina, uppsökande arbete med missbrukare i Iran och arbete med barn för Unicef i Syrien.

Men vi fick också höra om bedömningar av utbildning som tagit över ett år, om arbetsgivare som tycker de är överkvalificerade lika väl som underkvalificerade och om svårigheten att komplettera sin utbildning. En av dem vi intervjuat arbetar idag som socialsekreterare tack vare kompletterande utbildning för personer med utländsk examen i socialt arbete.

Går miste om nyanländas kompetens

Nu när projektet är slut blir en slutsats tydlig: Arbetsförmedlingens uppdrag att bara arbeta med arbetslösa gör att Sverige går miste om nyanländas kompetens. Som socialarbetaren vars bedömning av utbildning tog längre tid än vanligt. Hen fick välja på bussförarutbildning eller taxikörkort och valde det sistnämnda. När bedömningen kom var hen inte arbetslös längre och kunde därmed inte längre få hjälp från Arbetsförmedlingen. Eller socialarbetaren som efter att ha sökt många jobb fick en nattjänst på ett skyddat boende. Ingen av hennes kollegor har en akademisk utbildning. Eftersom hon har jobb kan hon inte komplettera sin utbildning genom snabbspår.

De vi har träffat har dessutom permanenta uppehållstillstånd. De som kommit till Sverige efter 24 november 2015 måste hitta ett arbete för att kunna få vara kvar. De måste välja mellan att komplettera sin utbildning för att kunna arbeta inom sitt yrke med ett tillfälligt uppehållstillstånd och möjligheten till ett permanent uppehållstillstånd genom att ta vilket jobb som helst. Samtidigt är 17 av de 20 värsta bristyrkena akademikeryrken.

Lärosätena kan också göra mycket mer. De ställer högre krav på behörighet än högskoleförordningen kräver. Ett exempel är den socialarbetare som har en utländsk master i socialt arbete men som måste läsa matte på komvux för att komma in på en kompletterande utbildning. Av de tre lärosäten som bedriver eller kommer att bedriva kompletterande utbildning för personer med utländsk examen i socialt arbete är det endast ett som ger sina studenter en socionomexamen trots att studierna bedrivs inom det vanliga socionomprogrammet. Den utbildning som ger socionomexamen är dessutom en termin kortare än de andra.

Det krävs ett fokusskifte när det gäller att tillvarata invandrad kompetens. Oavsett var den kommer ifrån. Svenskar som har studerat utomlands har inte heller så lätt att komplettera sina utbildningar. Fokus behöver riktas mot hur invandrade akademiker ska kunna arbeta inom sina yrken i Sverige och inte på hur länge de varit här, vilka länder de kommer ifrån och av vilka skäl de fått uppehållstillstånd. Fokus behöver vara på att vi behöver deras kompetens.