Vem får platsa i startelvan?

En är inhyrd för att göra mål som Zlatan, en annan får göra grovjobbet eller sitta på avbytarbänken utan stjärnstatus. I takt med att bemanningsbranschen växer utkristalliseras nya roller.

Bemanningsbranchen växer så det knakar. 75 procent fler arbetsplatser med minst tio anställda använder i dag inhyrd arbetskraft jämfört med för tio år sedan, enligt forskning från Göteborgs universitet.  

I många år var konsulttiteln förbehållen yrken som ingenjörer, jurister och ekonomer, men nu blir allt fler socionomer konsulter, ofta i välfärdssektorn. 

Hösten 2014 rapporterade sju av tio kommuner att de använt inhyrd personal inom den sociala barn- och ungdomsvården under det senaste året, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR. 

Utmärkande för verksamheter i offentlig sektor är att de hyr in personal på grund av svårigheter att rekrytera fast anställda, till skillnad från den privata sidan som vill ha flexibilitet i personalstyrkan. 

– Situationen för socionomer liknar den som gällde för sjuksköterskor för 10–12 år sedan. Det behövdes mer arbetskraft än vad som fanns tillgänglig. Sjuksköterskorna kunde ta anställning i bemanningsföretag och höja sina löner rejält, säger Tommy Isidorsson, docent i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

Positionen som de bemanningsanställda får varierar. Om de blir ett A-lag eller B-lag på beror på bransch, de inhyrdas kompetens och situation, konstaterar Tommy Isidorsson. Forskarna har funnit tre scenarier: I det första blev konsulterna snabbt ”mångkompetenta” stjärnspelare genom att de placerades på olika ställen i organisationen där behovet var stort. Därmed fick de god inblick i olika delar av verksamheten. Tanken var att de skulle stanna en kort period men de blev kvar under längre tid. 

I det andra blev de inhyrda som ett B-lag i den bemärkelsen att de fick mindre kompetensutveckling och hade en högre risk att förlora sina uppdrag än de traditionellt anställda. 

I det tredje scenariot hamnade både de traditionellt anställda och de inhyrda i ett sorts B-lag. 

– Det påverkade båda grupperna negativt då deras arbetsuppgifter förändrades. När den tillfälligt inhyrda personalen lärdes upp för endast en arbetsuppgift kunde det få till följd att arbetsrotationen för den ordinarie personalen upphörde, säger Tommy Isidorsson. 

Men när forskarna frågade de bemanningsanställda själva varför de valt den typen av tjänst visade det sig vara få som gjort ett medvetet val för att platsa i ett visst lag.

– Det vanligaste svaret var att ”det var det jobbet jag fick.” Några hoppades på att inhyrningen skulle leda till en traditionell anställning. Andra såg fördelar i att kunna skaffa sig en bred erfarenhet genom att ha olika uppdrag. 

Gemensamt var att de flesta upplevde en anställning i ett bemanningsföretag som otryggare. Det har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. 

– De bemanningsanställdas lön kan också variera, bland annat beroende på om arbetsgivaren hittar uppdrag åt dem, säger Tommy Isidorsson. 

Bland akademikerförbundet SSR:s medlemmar jobbar numera en förhållandevis stor andel i bemanningsföretag. 

– Bara det senaste året har vi sett en mycket stor ökning av anställda i bemanningsföretag. För socionomer har det varit en fullkomlig explosion, säger förhandlingschefen Markus Furuberg. 

Kostnaden för att hyra in en socionom sträcker sig upp emot 160 000 kronor i månaden. Även om inte hela summan tillfaller den bemanningsanställda säger Markus Furuberg att medlemmar berättat att de ökat sina löner med 15 000 kronor i ett enda slag. 

– Nackdelen är otryggheten. Det är de inhyrda som får gå först när verksamheten behöver bantas, säger Markus Furuberg.

En del av dem som tagit anställning i bemanningsföretag lyfter fram som en fördel att de bara behöver ta ansvar för ett avgränsat område. De behöver inte engagera sig i andra processer som pågår på arbetsplatsen. 

– Bemanningens baksida för arbetsgivaren är bland annat just detta. Att de inhyrda inte driver verksamheten framåt långsiktigt. Har man ett varaktigt bemanningsbehov blir det både dyrare och sämre att ha konsulter inhyrda, säger Markus Furuberg. 

Men Henrik Bäckström, vd på arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen, håller inte med om att den inhyrda personalen inte driver verksamheten framåt långsiktigt. 

– Varför ses det som självklart att alla ska jobba kvar på samma ställen år ut och år in? I vissa fall kan det skapa långa och sega tvister mellan medarbetare. Att man byter ut folk kan utveckla arbetsmiljön. 

Han tycker att det faktum att andelen bemanningsanställda ökar i offentlig sektor har många positiva fördelar. Det kan skapa högre löner, bättre arbetsvillkor och leda till att fler vill jobba som socionomer.

– Att ingenjörer eller advokater är inhyrda är det ingen som höjer på ögonbrynen över. Men när kvinnodominerade yrkesgrupper tar sig in på samma arenor, då kommer kritiken.

Kanske har upplevelsen av A- och B-lag att göra med vad man som inhyrd kallas. Medan ordet konsult, som varit vanligt för akademiker som hyrs ut i privat sektor, klingar positivt har ordet bemanningsanställd haft en mer negativ klang. 

2011 gjorde Bemanningsföretagen en kampanj för att inarbeta benämningen ”konsult” även för yrkesgrupperna inom bemanningsbranschen. 

– Det handlade om att ifrågasätta varför inhyrd personal skulle ha sämre status, och man måste nog säga att det var en lyckad kampanj, säger Tommy Isidorsson.

Ur magasinet Akademikern nr 2/2016. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf på Akademikern.se