Vi mot dem-retorik motverkar mänskliga rättigheter

Genom att använda sig av en hätsk och avhumaniserande ”vi mot dem”-retorik skapar så kallade "anti-etablissemangspolitiker" en mer delad och farligare värld, varnar Amnesty International i sin senaste årsrapport.

Analysen The State of the World’s Human Rights gräver djupare i de mänskliga rättigheterna i 159 olika länder. Hatisk retorik och populistisk demoniseringspolitik, i USA såväl som i många europeiska länder, motverkar de mänskliga rättigheterna, anser Amnesty. Och som ett resultat reagerar omvärlden mindre starkt på brott och hot mot de mänskliga rättigheterna.

– Splittrande skrämselpropaganda har blivit en farlig kraft i omvärlden. Trump, Orban, Erdogan eller Duterte – allt fler ledare kallar sig för anti-etablissemangspolitiker och torgför en agenda som förföljer, avhumaniserar och gör människor till syndabockar på grund av tillhörighet till en etnisk grupp eller en tro, säger Salil Shetty, generalsekreterare Amnesty International i ett pressmeddelande.

"Dubbel retorik"

När det gäller Sverige lyfter Amnesty bland annat den tillfälliga så kallade begränsningslagen, som innebär tillfälliga uppehållstillstånd för dem som beviljas asyl och som starkt begränsar möjligheterna till familjeåterförening. Sverige, som utmärkt sig för sin generösa flyktingpolitik, har i och med detta lagt sig på EU:s lägstanivå. Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, oroas över utvecklingen.

– Sverige använder nu i väldigt stor utsträckning en dubbel retorik. Vi kallar oss en humanitär stormakt och vi skulle inte stänga några gränser men de facto har vi gjort just det. Dessutom är den europeiska trenden nu att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara regel alla EU-länder och att man inte ska kunna ge permanent uppehållstillstånd till nyanlända med skyddsbehov som syrierna. Då blir den tillfälliga lagen inte bara tillfällig i Sverige utan permanent för hela EU. Framöver kommer inte bara Sverige att ligga på EU:s lägstanivå, utan det kommer att vara tvingande för alla att ligga där, säger hon.

Forskning visar entydigt att tillfälliga uppehållstillstånd till skillnad från permanenta försvårar integrationen i Sverige och etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända, tillägger hon.

"…ökat polariseringen"

Också Delmi (Delegationen för migrationsstudier) släppte i veckan en ny kunskapsöversikt – De invandringskritiska partiernas politiska inflytande i Europa. I Sveriges fall konstaterar myndigheten att ”SD ökat polariseringen i den svenska lokala politiken, och att vågmästarrollen bidragit till en högre konfliktnivå”. De har också haft ett lokalt inflytande på migrationspolitiken.

Ursula Berge menar att den allt vanligare vi och dom-retoriken håller på att förändra sättet vi ser på den svenska välfärdskonstruktionen. Den har vilat på nationalstaten som grund, inte minst skattemässigt, men den svenska välfärdsmodellen har alltid fungerat i ett internationellt sammanhang med öppenhet och internationell solidaritet som sin grund, påpekar hon. Inte minst finns ett behov av ny arbetskraft och ny kunskap för att Sverige ska fortsätta utvecklas, menar hon.

– Trots det har den nationalistiska retoriken med skapandet av ett vi och dom, vind i seglen just nu, vilket utifrån historiska erfarenheter är svårförståeligt. Det är ur öppenhet såväl för människor som handel som välstånd skapas. I stort kan vi och dom-åsikter bara förstås utifrån att de kommer ur en mycket primitiv rädsla för det nya och kanske annorlunda, säger Ursula Berge.