Akademikern

Sociala medier skapar merjobb för skolkuratorer

Sedd av 608

Psykisk hälsa. Sociala medier har ökat arbetsbelastningen för skolkuratorerna de senaste åren, visar en ny undersökning. Det saknas riktlinjer för hur man ska hantera de nya problemsituationer som medierna skapar, menar Helena Ekholm från Sveriges skolkuratorers förening.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016
Foto: mostphotos.

Novus har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR intervjuat 631 skolkuratorer om deras arbetsmiljö och arbetssituation. Hälften av de tillfrågade uppger att de ser ökade problem kopplade till sociala medier. Sex av tio menar att också arbetsbelastningen ökat på grund av sociala medier, och en av fem lägger mellan två och åtta timmar i veckan på att hjälpa elever som blivit utsatta för nätkränkningar.

Helena Ekholm arbetar som skolkurator på en skola i Bromma och handleder också skolkuratorer från hela Stockholm. Hon märker hur sociala medier spelar en allt större roll både i barnens relationer och i deras konflikter. Men också att de numera används flitigt i alla åldrar.

– Det skapar konflikter och mobbningssituationer. Det är en svår dialogform för barn och ungdomar. Man kan inte lätta upp med kroppsspråk. Det är också lättare att uttrycka sig starkt i sociala medier, att frysa ut folk eller att kommentera utseende och tillkortakommanden. Det kan vara svårt att stå för när man träffar varandra, säger Helena Ekholm.

"Eskalerar snabbare"

En annan relativt ny företeelse är hur elever använder sig av nätet för att få utlopp för olika typer av självskadebeteenden eller för att få bekräftelse. Det kan handla om att lägga ut nakenbilder på sig själv, söka kontakt med personer som kan vara farliga för dem, eller leta information om självmord. De sociala mediernas själva natur gör också att det kan gå mycket snabbt för en situation att gå över styr, menar Helena Ekholm.

– Det eskalerar snabbare och frekvensen av händelser ökar i oanad takt. Och då blir det mer arbete för oss, säger hon.

Men det handlar inte bara om en ökad arbetsbörda, förklarar hon. Utan också om att gränserna mellan fritid och skoltid, och hur man bör eller inte bör agera som skolkurator blir allt suddigare. Vare sig professionen eller juridiken har riktigt hängt med i den tekniska utvecklingen, menar hon.

– Den svåraste knuten är att problemen ofta uppstår någon annanstans, men sen blir skolan ändå arenan där det utspelar sig. Hur börjar man reda i ett ärende som pågått under en hel helg med många meddelanden i minuten? Hur blir det när vi står här på måndagen och det bara är kaos? Vi saknar metoder för hur man ska arbeta med de här frågorna, säger Helena Ekholm.

Professionella konton

I takt med att sociala medier blivit norm bland unga är det också fler skolkuratorer som börjat använda dem i sitt arbete. Hälften av de tillfrågade kuratorerna i Novusundersökningen använder i någon mån sociala medier för att uppdatera sig om elevernas aktiviteter på nätet. Det kan underlätta arbetet att befinna sig på samma plattform som eleverna, menar Helena Ekholm.

Hon rekommenderar ofta sina kollegor att skapa en professionell sida på Facebook, så man slipper blanda privat och professionellt. Hon upplevde det själv som mycket positivt att kunna använda Facebook när hon jobbade med hemmasittare.

Samtidigt skapar en egen närvaro i sociala medier frågor om både juridik och etik. Det är svårt att veta hur man ska dokumentera kontakter och samtal man haft i sociala medier, menar Helena Ekholm. Vad gäller kring chattar och sekretess? Vad får man dela på sin egen sida och hur snabbt måste man svara på meddelanden? Själv använder hon helst sociala medier som en informationskanal, där man kan boka in samtal öga mot öga. Hon är också nog med att man också i sociala medier måste uppge sina arbetstider och när man är kontaktbar. Och där det går, stänga av telefoner och konton kopplade till arbetet under den tid man är ledig.

– Det ska stå att man inte är ständigt uppkopplad och att det kan ta ett tag innan man svarar. Ungdomarna själva tänker ofta att man borde få svar inom någon minut. Men framför allt är det föräldrar och skolpersonal som kontaktar kuratorerna utanför skoltid. För många blir det en ökad stress, säger Helena Ekholm. 

Bättre stöd behövs

För att hjälpa skolkuratorerna i deras arbete behövs det bättre stöd kring sociala medier, tillägger hon. En början skulle kunna vara att ta fram riktlinjer kring den egna yrkesanvändningen av sociala medier, yrkesprofessionell handledning, juridiskt stöd och metoder för att möta konflikter och problem relaterade till ny teknik.

– Vi behöver också öka kunskapen och medvetenheten om hur barn och ungdomar använder sig av sociala medier och teknik. Vi är lite äldre, de flesta av oss kuratorer. Det är bra med den erfarenhet vi har, men när det gäller sociala medier är vi är inte i fas med användandet, säger Helena Ekholm. 

Text: Ylva Mossing

up 472