Polisens roll i samhället

"Det finns ingen långsiktig brottsförebyggande strategi i samhället i dag. Det händer för lite och går för långsamt." Det säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz i höstens första Samhällsvetarpodden - samtidigt som andelen brott både ökar och blir grövre. 

”Fler poliser! Hårdare straff!” hörs på många håll i samhällsdebatten. Polisen kommer att bli rejält fler med ett mål på ytterligare tio tusen de kommande åren – och tal om hårdare straff är även på justitieministerns läppar. Men likaså är även tidiga sociala insatser, och om det är någon myndighet som har ett tydligt brotts­förebyggande uppdrag är det Polisen. Vad tänker Polisförbundets ordförande Lena Nitz om detta? Det försöker Simon Vinge, chefsekonom på förbundet, ta reda på.

– Det finns ingen långsiktig brottsförebyggande strategi i samhället idag. Det händer för lite och går för långsamt i det förebyggande arbetet.

Vi poddar också om vad som händer när samhällets representanter är 76 minuter bort när det sker ett brott. Tappar medborgarna tron på rättstat och institutioner – och blir Sverige egentligen mer otryggt?

– Det har skett en ökning av antalet anmälda brott under de senaste tio åren – och vi ser även att att grova brott som skjutningar och sprängningar har ökat. Det leder till att många känner sig otrygga i samhället.

Skulle det underlätta polisens arbete om utbildningen akademiserades? Behövs det fler forskarutbildade på myndigheten?

– Polisen behöver arbeta mer efter metoder som man bevisligen vet är effektiva och fungerar. Och då behöver de metoderna vila på en grund av beprövad erfarenhet och forskning. Och ja – det behövs fler forskarutbildade!