”Regeringsformen håller inte måttet”

Hur väl har regeringsformen tjänat oss hittills?

- Man kan inte döma ut regeringsformen, men det är två brister som har blivit påtagliga. Det ena är en brist på maktdelning och det andra är att det har blivit allt svårare att bilda regering, inte minst regeringsbildningen 2018 visade det. Det är ju något som kan bli än tydligare redan nästa år när vi har val igen.

Vad tänker du runt diskussionen om att det skulle behövas en författningsdomstol?

- Det är angeläget att stärka domstolarna ställning och lagprövningsrätt, vilket gjordes för tio år sedan. Efter det tycker jag att behovet av en författningsdomstol har försvunnit.

Vilka egenskaper i svensk politik tycker du är mest oroväckande utifrån grundlagarnas konstruktion.

- Regeringsformen är skriven på 70-talet. Det fanns två block och fem partier. Det var mycket enklare då. Regeringsformen skrevs utifrån den situationen och att den skulle underlätta regeringsbildningar, inte minst för minoritetsregeringar vilket vi har haft väldigt ofta.

- Men nu har vi ett helt annat parlamentariskt läge. 2018 tillträdde en regering bestående av s och mp med stöd av l och c. Med stöd av Vänsterpartiet skulle det bli en majoritet. Men exemplet i somras, när de som fällde regeringen inte var sinsemellan överens synliggjorde blottan. Å ena sidan är det lätt för en minoritetsregering att tillträda, men å andra sidan är det lätt för en majoritet, utan att man är överens, att fälla en regering. Det leder till att regeringen upplevs som svag. Det framstår som ett mindre väl fungerande system.

Hur ska vi göra i stället?

- Man kan tänka sig att höja procentspärren från fyra till fem procent. Det skulle inte vara så populärt bland de små partierna och eftersom man vill att grundlagsförändringar ska göras i enighet kan det bli svårt.

- Man skulle kunna införa konstruktivt misstroende. Då skulle sommarens situation förmodligen aldrig ha inträffat. Även positiv parlamentarism där regeringen måste ha stöd av en majoritet i riksdagen och inte bara tolereras av en sådan skulle kunna förbättra läget.

- Även rullande mandatperioder är intressant. Det skulle göra att nyval blev mer attraktiva eftersom de skulle följas av en ny fyraårig mandatperiod och inte bara vara extraval mitt i en mandatperiod, vilket inte är så attraktivt idag.

Det och mycket om Polens skakiga rättsstat, lagrådet, beredningskravet, utnämningsmakten och mycket mer kan du höra i veckans #Samhällsvetarpodden. Ursula Berge, ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.