Trakasserier

Texter och gester

Exempel på diskriminerande trakasserier är nedsättande tillmälen på grund av den utsattes eller någon annans etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuella läggning. Det kan handla om rasistiska texter, bilder, märken och klotter. Det kan också vara fråga om sådant som att vissla, stirra eller göra kränkande gester.

Upprepande och kränkande

Trakasserier kan vidare avse nedsvärtning eller ett förlöjligande eller förnedrande uppförande som till exempel kommentarer om utseende eller beteende. Attityder och skämt med mera som inte riktas mot en eller flera individer omfattas i princip inte. Upprepade nedsättande uttalanden som riktas till en större grupp kan dock komma att betraktas som diskriminering om någon i gruppen gjort klart att yttrandena uppfattas som kränkande. Ett handlingssätt eller bemötande som för omgivningen eller isolerat framstår som harmlöst, kan övergå till att bli trakasserande när det upprepas och då den drabbade klargör att beteendet är kränkande.

Det gäller alltså att klargöra att agerandet är kränkande såvida det inte är uppenbart. Om det sedan upprepas är det trakasserier.

Handlingarna eller bemötandet skall innebära missgynnande i form av skada eller obehag och på så sätt kränka den enskildes värdighet. Helt bagatellartade skillnader i bemötande bör inte betraktas som missgynnande och därmed trakasserier. Det bör vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar.

Måste finnas koppling till en diskrimineringsgrund

För att beteendet ska definieras som trakasserier ska det finnas en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det ska också finnas ett missgynnande – att personen som trakasseras missgynnas i relation till någon annan. Det ska vara oönskat – här är det du som blir utsatt som själv definierar hur du upplever behandlingen. Det måste också finnas en insikt – alltså ska den som utsätter någon för det oönskade beteendet på något sätt få påtalat för sig att beteendet är oönskat men ändå fortsätta. Det här gäller dock inte beteendet som betraktas som väldigt tydligt oönskat och som man anser att den som utför behandlingen ska förstå är oönskat.

Arbetsgivarens skyldigheter

Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivaren skyldig att ha policys och riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Arbetsgivaren är också skyldig att genom förebyggande arbete, så kallade aktiva åtgärder, förebygga all typ av diskriminering.

Om arbetsgivaren på något sätt får kännedom om trakasserier på arbetsplatsen så är arbetsgivaren skyldig att utreda dessa, skyndsamt.

Om en kollega eller arbetsgivare beter sig på det sätt som definieras under trakasserier, men att det inte har med någon av diskrimineringsgrunderna att göra så brukar beteendet falla in under kränkande särbehandling.