Forskning om arbetsmiljö

Politikerna har beslutat att succesivt höja pensionsåldrarna i takt med att vi lever allt längre. En förutsättning för att vi ska orka jobba tills vi är 69 år är en bra arbetsmiljö. En risk är stillasittande, eller snarare bristen på möjlighet till rörelsevariation under hela dagen.

Rörelsevariation innebär att vi efter 30 minuter behöver röra på oss för att undvika ohälsa.  

Förslag på åtgärder:

Ta bort den närmaste kopieringsmaskinen, det kanske räcker med en per våningsplan? Samma sak med kaffemaskinen. Några extra steg främjar din hälsa. 

Grunden är att ha balans

Balans mellan jobb och fritid. Balans mellan fysiskt ansträngande arbetsuppgifter och lugnare uppgifter. Balans mellan psykiskt ansträngande arbetsuppgifter och mental vila. Rätten till återhämtning finns bland annat reglerad i en föreskrift från Arbetsmiljöverket (2023:2).

Hur kan vi skapa aktiva pauser och naturlig rörelsevariation på arbetstid?   

Visste du att: 

Stillasittande arbete är en riskfaktor för såväl belastningsbesvär i nacke och axlar som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och en del cancersjukdomar. Det handlar med andra ord om det som brukar kallas folksjukdomar enligt Folkhälsomyndigheten. Det är sjukdomar som kostar samhället, organisationen och individen stora summor pengar och lidande.  

Vad säger forskningen? 

Det är viktigt att vi försöker röra på oss i vardagen. När vår vardag mest består av jobb behöver vi få tillgång till fysisk aktivitet och rörelsevariation på arbetstid.

Genomsnittet för vuxna personer i Sverige är att vi sitter stilla 70 procent av vår vakna tid. Kontorsfolk sitter fem och en halv timme per dag.

Det farligaste är dock inte den totala tiden vi sitter, utan det är bristen på pauser eller att vi sitter stilla för länge. Därför är rekommendationen att resa sig var 30e minut, från Europeiska arbetsmiljöbyrån och Folkhälsomyndigheten. Ett par minuter rörelse räcker för att minska risk för skador och sjukdomar.

Utöver återhämtning och rörelsevariation på arbetet behöver vi träna för att må bra. Minst en gång i veckan, helst flera gånger, behöver de stora muskelgrupperna sättas i arbete enligt Folkhälsomyndigheten. För att helt eliminera risken för sjukdomarna ovan behöver vi ha en timmes pulshöjande aktivitet - per dag. Rekommendationen är 150 - 300 minuter i måttligt jobbig aktivitet per vecka. Samt utöver detta göra "muskelstärkande" aktiviteter en till två gånger per vecka. 

Vad säger rekommendationerna?  

Folkhälsomyndigheten rekommenderar: 

  • Var fysiskt aktiv under veckan, både vardagar och helger. 
  • Begränsa tid med stillasittande arbete. 
  • Ta rörelsepaus, några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, ansträngningen och varaktigheten.  

Europeiska arbetsmiljöbyrån rekommenderar: 

  • Arbeta så dynamiskt som möjligt, växla mellan att sitta, gå och stå 
  • Sitt högst 50 procent av din arbetstid, eller fem timmar per dag 
  • Undvik långvarigt stillasittande genom att avbryta sittandet efter 20–30 minuter 
  • Stå eller rör på dig tio minuter efter att ha suttit två timmar 
  • Undvik långvarigt stående arbete som pågår  
    • mer än en timme utan avbrott 
    • mer än fyra timar/dag 

Win-win för dig och din arbetsgivare 

Det är ingen hemlighet att arbetsgivare som satsar på att öka medarbetares välbefinnande och engagemang ökar produktiviteten. Att ha engagerade medarbetare är a och o för att uppnå bra resultat. En medarbetare som är engagerad tar fler initiativ, anstränger sig mer och bidrar till organisationens framgång. 

Det finns forskning som visar att för varje krona en arbetsgivare lägger på förebyggande arbetsmiljöinsatser, så tjänar de drygt två kronor.  

Malin Lohela Karlsson fokuserar på produktionsbortfall, en unik inriktning inom svensk arbetsmiljöforskning. En medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem skattar att det påverkar den egna arbetsprestationen mer än vad hälsoproblem gör. Ännu mer negativ effekt på prestationen har en kombination av arbetsmiljö- och hälsoproblem. Den här kombinationen är med andra ord dyrast för arbetsgivaren. Näst dyrast är en medarbetare som ”bara” upplever arbetsmiljöproblem och minst dyrast är en medarbetare med enbart hälsoproblem. 

Ekonomiskt finns det mycket att vinna på att ha en god arbetsmiljö. De långsiktiga effekterna är bland annat bättre prestationer, en ökad kvalitet, minskad personalomsättning, lägre sjukfrånvaro och att arbetsplatsen anses vara mer attraktiv. Det innebär att man inte behöver lägga ner lika mycket tid på rekrytering, introduktion av nya medarbetare och att lösa bemanning. Personalkostnader och sjukfrånvarokostnader minskar och det blir lättare att attrahera och behålla.  

Det handlar med andra ord både om vikten av att göra det möjligt att röra på sig under arbetstid, där är friskvårdstimme en viktig del. Men det handlar även om träning och hälsa, något som ofta är dyrt. Arbetsgivare kan underlätta för sina medarbetare genom att erbjuda ett friskvårdsbidrag. Friskvårdsbidraget kan användas till så mycket mer än klassisk träning på gym. Pengarna kan bland annat användas för att förebygga och åtgärda ohälsa i form av stela muskler och dåliga levnadsvanor som rökavvänjning och viktminskning.  

Ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet ligger på 30 – 40 procent per arbetad timme. I snitt blir det mellan 12 och 16 timmars bortfall i veckan per person.  

Våra medlemmar vittnar om att de har svårt hinna med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid och många påtalar stressymptom. Det i sig kan leda till att det blir svårt att få återhämtning på arbetstid, man prioriterar helt enkelt bort det. Ett sätt att få rörelsevariation i vardagen är att arbetsgivare skapar förutsättningar till rörelse och friska arbetsplatser. Det är ett bra sätt att visa att man som arbetsgivare bryr sig om medarbetarnas hälsa och välmående.  

Att ha för mycket att göra kan leda till brist på pauser. Tillgång till friskvårdstimme kan vara ett sätt att förmå medarbetarna att återhämta sig.  

Friskvårdstimme är lösningen 

  • Återhämtning = må bra = högre produktivitet på jobbet 
  • Mikropauser = rörelsevariation  
  • Återhämtning = kan vara friskvård 

Arbetsgivare kan:  

  • Införa friskvårdstimme för möjlighet att träna på arbetstid 
  • Införa friskvårdsbidrag som förbättrar möjligheterna att vara aktiv
  • Uppmuntra till att medarbetarna ska variera sin arbetsställning 
  • Säkerställa att medarbetarna får återhämtning under arbetsdagen  
  • Ge medarbetarna möjlighet att röra på sig under arbetstid