Tips inför förhandlingen av anställningsvillkor

Kontrollera vilka kollektivavtal som gäller och därmed vilka förmåner som pension, semester och sjuklön med mera, som är aktuella. Ofta framgår detta av annonsen, men annars kan det vara lämpligt att fråga i samband med den första intervjun.

Rätt till tjänstebostad finns reglerat i vissa kollektivavtal, men det är idag en mycket ovanlig förmån. I vissa fall kan det dock vara möjligt att temporärt få disponera en företagsägd lägenhet i andra hand, men för att inte förmånen ska bli skattepliktig måste den anställde betala marknadsmässig hyra.

För den som bor långt från sin arbetsplats öppnar allt fler arbetsgivare numera för distansarbete från hemmet någon/några dagar i veckan.

Rätten till flyttningsersättning kan vara inskrivet i kollektivavtalet. Vid tillträde av chefsanställning och vid flytt från annan ort brukar det vara möjligt att förhandla fram en högre ersättning än den avtalsenliga.

Tillhandahåller arbetsgivaren hemlånedator eller sin egen utrustning i bostaden? Om arbetsgivaren tillhandahåller sin egen utrustning i bostaden, till exempel för att möjliggöra distansarbete, så har arbetsgivaren samma ansvar arbetsmiljömässigt som för utrustning på arbetsplatsen. Hemarbetsplatsen ska vara ergonomiskt rätt utrustad och med jordad anslutning till utrustningen. Tänk även på försäkringen för utrustningen.

Läs om detta i skriften Goda villkor för chefer. 

Informera dig om i vilken lönenivå den föreslagna lönen är angiven. Det är inte ovanligt att den föreslagna lönen ligger på årets nivå trots att lönerevisionen inte är klar. Generellt brukar detta medföra att din lön ligger fast och du inte omfattas av årets lönerevision. Därför kan det vara bättre om du inte är nöjd med lönen att acceptera denna mot att du ska omfattas av den kommande lönerevisionen. Då får arbetsgivaren en möjlighet att se vad du går för och du får en chans att visa din professionalitet. 

När det gäller valet mellan lön eller en förmån så bör man ta reda på vilka skatteeffekter som ligger på förmånen, är den inte beskattad idag kan man inte utesluta att den kan komma att beskattas i framtiden. Betänk även att förmåner på sikt kan ha en negativ påverkan på t ex sjukersättning, föräldrapenning och pension. På den offentliga sektorn är förmåner ovanliga emedan den privata sektorn använder förmåner mer frekvent. Gör alltid en noggrann utredning över konsekvenserna med att byta från lön till förmån.

Det brukar även vara möjligt att förhandla fram månads- eller årskort på SJ för den som pendlar.

Det är mer eller mindre vanligt beroende på bransch att arbetsgivaren kan tänka sig att betala en årlig pensionsförsäkring på x basbelopp. Vid högre chefsanställningar kan detta vara ett vanligt komplement till ett avgångsvederlag.

Egentligen är detta en form av så kallad löneväxling. Den anställde avstår ett visst belopp av framtida ej utbetald lön mot att arbetsgivaren betalar in en premie på en pensionsförsäkring till förmån för den anställde. Denna förmån börjar bli mer och mer accepterad även för anställda som inte är chefer beroende på att det blir kostnadsneutralt för arbetsgivaren, men ändå är en fördel för den anställde.

Om du som privatperson betalar premie av din nettolön för en pensionsförsäkring så är premien avdragsgill i deklarationen endast upp till en viss nivå. Om arbetsgivaren gör inbetalningen gäller inte denna gräns och dessutom blir premien högre genom att hänsyn tas till arbetsgivarens alternativa kostnad i förhållande till om det hade varit en löneutbetalning. Hänsyn tas dock till den särskilda löneskatten, eftersom det är en pensionsinbetalning. Skillnaden i förhållande till arbetsgivaravgifterna för lön blir cirka 6 procent mer som kan betalas in utöver löneavståendet.

Observera att premien inte bör vara högre än att den lön som återstår efter löneväxlingen utgör minst 7,5 basbelopp så att inte sjuk- och ålderspensionsförmåner försämras. Det är viss skillnad om det är den anställde eller arbetsgivaren som äger försäkringen. Om den anställde äger försäkringen så ska värdet av denna ingå som tillgång vid bodelning på grund av skilsmässa. Den andra maken har således rätt till hälften av värdet. Om däremot arbetsgivaren tecknar en försäkring till förmån för den anställde så är det arbetsgivaren som äger försäkringen och den ingår då inte i en eventuell bodelning.

Rätten till övertidskompensation skrivs vanligen bort mot - normalt - ytterligare en veckas semester. Inom den offentliga sektorn förekommer det att övertidskompensationen i stället löses av med ett tillägg på lönen. Storleken på beloppet varierar med hänsyn till löneläget och omfattningen av övertiden. Som offentliganställd har man ju redan, beroende på ålder, en längre semester, varför det för många är intressantare att få en högre lön genom att "sälja" bort övertiden.

Observera även möjligheten att reglera förskottssemester om inte detta är reglerat i kollektivavtalet.

Semesterns längd är för vissa chefsbefattningar förhandlingsbar även om den regleras i semesterlagen och i kollektivavtal. Det är värt att ta upp frågan för att kunna få en längre semester. Tänk dock på att semester inte är ”pensionsberättigande.”

Detta är en förmån som ger fri sjukvård, numera oftast även tandvård samt medicin. Kostnaden för arbetsgivaren varierar beroende på den anställdes ålder och sjukdomsrisk. Även om premien är relativt dyr så anses försäkringen värdefull även för arbetsgivaren. Arbetsgivaren tycker det är bättre att den anställde snabbt får en bra vård och därmed möjlighet att snabbare komma tillbaka till arbetet än att behöva sitta och vänta och oroa sig för sjukdomen.

Förmånen är skattepliktig för den anställde. Försäkringen ger ingen ersättning för lönebortfall vid sjukdom, utan då måste en särskild sjukförsäkring tecknas, som brukar vara mycket dyr.

Tjänstledighet med lön för egen kompetensutveckling är en accepterad möjlighet att kunna få en extra ledighet som kan jämställas med semester. Skillnaden är dock att det inte utgår något semesterdagstillägg. Läs om detta i "Goda villkor för chefer"!

Möjligheten att förhandla till sig tjänstebil eller förmånsbil är olika beroende på bransch. Om anställningen innebär mycket tjänstekörning ingår sannolikt tjänstebil alternativt bilersättning. Vissa arbetsgivare ger möjlighet att välja mellan tjänstebil eller ett påslag på lönen. Om det inte ingår tjänstekörning av någon omfattning kan arbetsgivaren ibland ändå erbjuda tjänstebil eller en så kallad förmånsbil, ibland mot bruttolöneavdrag. Begär då att inrapportering för sjuk- och pensionsförmåner sker utifrån oreducerad lön.

Det finns arbetsgivare som kan ge ett förmånligt lån för inköp av privatbil. För att räntan på lånet ska vara skattefri får den inte vara lägre än statslåneräntan i november året före + 1 procent.

Vi rekommenderar att, framförallt vid höga chefsposter, reglera ett eventuellt avslut redan vid anställningens ingående.

Observera möjlighet att i anställningskontraktet reglera egen rätt till uppsägning inom sex månader och därmed lösgöra eventuellt avgångsvederlag till exempel vid ändrade förhållanden på grund av ny ordförande eller motsvarande. Läs om detta i skriften "Goda villkor för chefer"!