De svenska arbetsmarknadslagarna

De svenska arbetsmarknadslagarna

• Arbetsmiljölagen

  Arbetsmiljölagen är en ramlag. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Av lagen framgår att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är också viktigt att arbetsförhållanden anpassas till olika människors förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende. På arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud.

• Arbetstidslagen

  För chefer är det särskilt viktigt att känna till de regelverk som reglerar arbetstider, dels för egen del, dels för det arbetsmiljöansvar du har som chef. Syftet med arbetstidslagen är att gränssätta arbetstidens omfattning och ange riktlinjer för dess förläggning så att arbetet inte leder till ohälsa.

• Diskrimineringslagen

  Sedan 2009 har vi en ny diskrimineringslag som förbjuder diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning.

• Föräldraledighetslagen

  Alla föräldrar har rätt till olika former av ledighet från sitt arbete för att sköta om sina barn. Det finns flera olika former av föräldraledighet, så som mammaledighet, hel föräldraledighet, delledighet med föräldrapenning, delledighet utan föräldrapenning och ledighet för tillfällig vård av barn. Läs mer om föräldraledighetslagen här. 

• Lagen om anställningsskydd, LAS

  Lagen om anställningsskydd, LAS, innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. Huvudregeln är att tillsvidareanställning ska gälla.

• Lag om ledighet för att bedriva näringsverksamhet

  En anställd har rätt till hel ledighet från sitt arbete för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet. Till skillnad från studieledighet, så finns det en begränsning i tiden för hur lång ledighet man kan få hos en och samma arbetsgivare, nämligen sex månader.

   

  Förutsättningar för att få tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet

  För att en anställd ska få rätt till ledighet krävs att denne varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vidare får den anställdes verksamhet inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Därför bör man i regel upplysa arbetsgivaren vilken verksamhet man avser att bedriva. En anställd som vill ta i anspråk sin rätt till ledighet ska anmäla detta till arbetsgivaren minst tre månader innan ledighetens början. Arbetsgivaren måste ge besked till den anställde senast en månad efter det att denne begärt ledighet.

   

  Återgång i arbete

  Den anställde får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten. Arbetsgivaren har en möjlighet att skjuta upp återgången i en högst en månad. Läs hela lagen här. 

• Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

  Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, Förtroendemannalagen, ska skydda fackliga förtroendemän mot trakasserier och omotiverad uppsägning. I lagen står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Lagen reglerar rätten till ledighet, med eller utan betalning, för fackligt uppdrag. Den förtroendevalde ska också få disponera lokal eller annat utrymme på arbetsplatsen som krävs för att utföra det fackliga uppdraget.

• Semesterlagen

  Semesterlagen reglerar minimiförmåner när det gäller hur mycket semester man har rätt till och hur semesterlönen räknas ut. Enligt semesterlagen har en anställd rätt till minst 25 semesterdagar årligen. Semesterlagen anger miniminivån i semestersammanhang. Utöver dessa bestämmelser kan det i kollektivavtal eller enskilda avtal finnas förmånligare semestervillkor, men inte sämre.

• Studieledighetslagen

  Studieledighetslagen ger en anställd som vill gå en utbildning rätt till behövlig ledighet från sin anställning. Med behövlig ledighet menas ledighet som den anställde anser sig behöva för att bedriva studier. Detta innebär att arbetsgivaren inte ensidigt kan utsträcka ledigheten till längre tid än vad arbetstagaren har sökt för. Däremot kan arbetsgivaren skjuta upp tidpunkten för ledigheten en viss period. Om arbetsgivaren vill skjuta upp ledigheten med mer än sex månader krävs samtycke från den berörda lokala fackliga föreningen. För att få rätt till studieledighet krävs att arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd i minst sex månader.

   

  Återgång i arbete

  När tjänstledigheten upphör återgår den anställde omedelbart i tjänst. Den anställde har också rätt att återgå i arbete tidigare än vad som avsetts från början. Arbetsgivaren har i det senare fallet en möjlighet skjuta upp återgången i två veckor om ledigheten varat i minst ett år, och i övriga fall en månad.

   

  Uppsägning under ledighet

  Arbetsgivaren har inte någon möjlighet att varken säga upp eller avskeda en arbetstagare enbart av det skälet att arbetstagaren tar i anspråk sin rätt till ledighet. En uppsägning på grund av arbetsbrist under en pågående tjänstledighet är dock fullt möjlig om arbetsgivaren följer de turordningsregler som gäller vid arbetsbristuppsägning. En tjänstledig arbetstagare har rätt att efter tjänstledigheten återgå till samma eller liknande arbetsuppgifter och anställningsvillkor som denne hade innan tjänstledigheten. Läs mer om lagen. 

• Övriga tjänstledigheter

  Lag om ledighet av trängande familjeskäl

  En anställd har rätt till ledighet från sin anställning om det föreligger trängande familjeskäl. Det gäller i samband med sjukdom eller olycksfall som gör dennes omedelbara närvaro absolut nödvändig. I flera kollektivavtal finns bestämmelser som ger arbetstagaren rätt till bibehållen lön under en begränsad tid för denna ledighetsform.

   

  Ledighet för vård av närstående

  Rätt till ersättning och ledighet för vård av närstående regleras i Lagen om ersättning och ledighet för närståendevård. En närstående arbetstagare som vårdar någon som är svårt sjuk kan ha rätt till ersättning för närståendevård. Den som på det sättet får ersättning från Försäkringskassan har också rätt att få ledigt från sitt arbete. Arbetstagarens arbetsgivare ska underrättas om ansökan så snart som möjligt, men det finns ingen särskild varselregel i lagen.

   

  Rätt till tjänstledighet för att prova annat arbete?

  Det finns ingen lagstadgad rätt att få tjänstledighet för att inneha anställning hos en annan arbetsgivare. Det är ofta en felaktig uppfattning att man kan ha rätt att pröva annat arbete. Med andra ord är det upp till arbetsgivarens godtycke att medge eller avslå tjänstledighet i det enskilda fallet. Att arbetsgivaren tidigare beviljat andra anställda tjänstledighet på denna grund saknar rättslig betydelse, men kan ändå användas som ett argument för fortsatt beviljande.

   

  Ledighet för svenskundervisning för invandrare

  Arbetstagare har rätt att vara ledig för att läsa svenska för invandrare enligt Lag om rätt till ledighet för deltagande i svenskundervisning för invandrare. Ledigheten kan beviljas för heltid eller deltid. Vissa avvikande regler kan finnas i kollektivavtal.

   

  Ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret

  Arbetstagare har rätt att vara ledig för att göra militärtjänst och FN tjänst samt för att utbilda sig inom totalförsvaret. Reglerna återfinns i Lag om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret och i Lag om totalförsvarsplikt.

   

  Ledighet för politiska uppdrag

  Arbetstagares rätt till ledighet regleras i olika författningar beroende på det politiska uppdragets art. Arbetstagares rätt till ledighet för ledamöter i Sveriges riksdag regleras i Regeringsformen. För kommunala och landstingskommunala uppdrag i Kommunallagen.

   

  Ledighet för arbetstagare inom statlig sektor

  För anställda vid myndigheter under regeringen finns särskilda regler i Tjänstledighetsförordningen samt i kollektivavtal. Utöver rättigheterna i ovan nämnda ledighetslagar innehåller Tjänstledighetsförordningen regler om rätt till ledighet för statligt anställda vid utlandstjänstgöring, ledighet för anställning hos en arbetstagarorganisation eller ledighet för vissa kommunala uppdrag. I det centrala allmänna löne och förmånsavtalet inom statlig sektor, ALFA, finns särskilda regler om tjänstledighet för statligt anställda som kompletterar ledighetslagarna. Enligt ALFA har en tillsvidareanställd rätt till tjänstledighet under längst tre år för att ha annan statlig tidsbegränsad anställning.