Våld i nära relationer – en fråga för arbetslivet

Ett gemensamt begrepp – en gemensam utgångspunkt 

Akademikerförbundet SSR använder begreppet våld i nära relationer, där mäns våld mot kvinnor är en självklar del. Syftet är att synliggöra både kvinnors särskilda utsatthet och att frågan rör arbetsmiljön för alla – även kollegor och arbetsgivare. 
 
Förbundet menar att samverkan och ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) lägger grunden för långsiktigt förebyggande arbete, trygghet och produktivitet på arbetsplatsen. Frågan hör hemma i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), arbetsanpassning, samt hot och våld. 

Omfattningen – vad säger statistiken? 

Den senaste nationella kartläggningen från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) år 2024 visar att våld i nära relationer är utbrett i Sverige: 
 

• 13,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation under 2022. 
• 15,2 procent av kvinnorna och 11,7 procent av männen uppgav att de varit utsatta. 
• Ungefär var femte kvinna och var tionde man anställd på statlig myndighet har erfarenhet av våld i nära relation. 
• Inom hälso- och sjukvården är siffran ännu högre – omkring var fjärde kvinna. 

Bakom dessa siffror finns människor som lever med våldets konsekvenser varje dag, även på arbetstid. Våldet påverkar deras hälsa, trygghet och arbetsförmåga. Det påverkar också kollegor, arbetsmiljön och verksamhetens resultat.

Ställ frågan systematiskt 

Förbundet vill se att arbetsgivare, fackligt förtroendevalda och skyddsombud: 

• integrerar arbetet mot våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet, 
• ställer frågor om utsatthet eller risk på ett tryggt och rutinmässigt sätt, 
• tar upp frågan i arbetet med OSA och i arbetsplatsernas skyddskommittéer, 
• säkerställer att chefer och HR har utbildning, rutiner och stöd, 
• samarbetar med företagshälsovården kring arbetsanpassning och rehabilitering. 

Akademikerförbundet SSR:s fem krav

1. Våld i nära relationer måste prioriteras av arbetsgivare 

2. Frågor systematiskt ska ställas i utvecklingssamtal 

3. Chefer och ledare får utbildning och stöd i att möta den som vill ha hjälp 

4. Arbetsgivaren ordnar arbetsanpassning och rehabilitering, även när problemen delvis ligger utanför jobbet 

5. Sverige snarast ratificerar ILO-konvention nr 190 om våld och trakasserier i arbetslivet

Akademikerförbundet SSR arbetar på flera nivåer 

1. Professionerna 
Medlemmar i socialtjänst, hälso- och sjukvård, HR, företagshälsovård och ledarskap möter våldsutsatta i arbetet och behöver rätt förutsättningar, rutiner och stöd. 

2. Stöd till förtroendevalda och arbetsplatsen 
Akademikerförbundet SSR ger stöd till fackligt förtroendevalda och skyddsombud i lokalt samverkansarbete inom kommuner, regioner, stat, civilsamhälle och privat sektor. 

3. Skyddsombud 
Förbundet utvecklar verktyg, checklistor och underlag för arbetet i skyddskommittéer och arbetsmiljögrupper, med koppling till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och rollen som facklig part i samverkan. 

4. Påverkansarbete 
Akademikerförbundet SSR driver frågan om att våld i nära relationer ska erkännas som en arbetsmiljöfråga i hela partsmodellen. Förbundet vill att de partsgemensamma organisationerna Suntarbetsliv, Prevent och Partsrådet ska utveckla mer information, utbildningsstöd och verktyg för arbetsgivare, skyddsombud och fackligt förtroendevalda.

Ekonomiska konsekvenser av våld i nära relationer – kunskapsläge

Det finns ännu ingen samlad svensk beräkning av kostnader eller kostnadsbesparingar kopplat till våld i nära relationer. De bedömningar som finns är spridda mellan olika myndigheter och forskningsaktörer och gäller ofta hela samhället, inte enskilda sektorer som stat, kommun, region eller privat sektor.

• Jämställdhetsmyndigheten uppskattar de samhällsekonomiska kostnaderna för mäns våld mot kvinnor till flera miljarder kronor årligen, men utan sektorsvis uppdelning.
• NCK (Uppsala universitet) hänvisar till EU:s jämställdhetsinstitut EIGE, som beräknar att könsrelaterat våld kostar Sverige omkring 6–8 miljarder euro per år, inräknat vård, rättsväsende och produktionsbortfall.
• Socialstyrelsen har redovisat nationella uppskattningar i intervallet 2,7–3,3 miljarder kronor per år, men även dessa siffror bygger på delvis äldre underlag.
• Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket visar att våldsutsatthet bidrar till ökade sjukskrivningar och produktionsbortfall, men har ingen särskild kostnadsmodell för våld i nära relationer.

Forskningen är samstämmig om att våldets följder ger stora samhällsekonomiska konsekvenser, men det saknas aktuella, sektorsspecifika och metodiskt enhetliga beräkningar.

Ett fackligt perspektiv som knyter samman våld, ohälsa, sjukfrånvaro och arbetsmiljöarbete skulle därför kunna bidra till ny kunskap om de faktiska kostnaderna – och om de långsiktiga vinsterna med förebyggande arbete.

Källor: Jämställdhetsmyndigheten (2021), Socialstyrelsen (2021), NCK/Uppsala universitet, EIGE (2021), Riksdagen.se (motion 2021/22:1414), Storasyster.org (2023).

Internationell och europeisk dimension 

Akademikerförbundet SSR stödjer de europeiska riktlinjerna 2025 om tredje partens våld och trakasserier i arbetslivet (EU Guidelines 2025 – Third-Party Violence and Harassment)