Våld i nära relationer – en fråga för arbetslivet

Ett gemensamt begrepp – en gemensam utgångspunkt 

Akademikerförbundet SSR använder begreppet våld i nära relationer, där mäns våld mot kvinnor är en självklar del. Syftet är att synliggöra både kvinnors särskilda utsatthet och att frågan rör arbetsmiljön för alla – även kollegor och arbetsgivare. 

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) lägger grunden för långsiktigt förebyggande arbete, trygghet och produktivitet på arbetsplatsen. Frågan om våld i nära relationer hör bland annat hemma i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), arbetsanpassning, samt hot och våld. 

Omfattningen – vad säger statistiken? 

Den senaste nationella kartläggningen från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) år 2024 visar att våld i nära relationer är utbrett i Sverige: 

• 13,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation under 2022. 
• 15,2 procent av kvinnorna och 11,7 procent av männen uppgav att de varit utsatta. 
• Ungefär var femte kvinna och var tionde man anställd på statlig myndighet har erfarenhet av våld i nära relation. 
• Inom hälso- och sjukvården är siffran ännu högre – omkring var fjärde kvinna.

Bakom dessa siffror finns människor som lever med våldets konsekvenser varje dag, även på arbetstid. Våldet påverkar deras hälsa, trygghet och arbetsförmåga. Det påverkar också kollegor, arbetsmiljön och verksamhetens resultat.

Fyra skäl att inkludera våld i nära relationer i arbetsmiljöarbetet 

Våld i nära relationer påverkar inte bara den som utsätts. Det påverkar också arbetsplatsen genom sjukfrånvaro, nedsatt arbetsförmåga, ökad belastning på kollegor och behov av stödinsatser. Forskningen visar att arbetsgivare som arbetar systematiskt med kunskap, tidig upptäckt och tydliga rutiner kan bidra till att minska både mänskligt lidande och de långsiktiga konsekvenserna för arbetsplatsen. 

1. Förbättrad hälsa och säkerhet 
   Våldsutsatthet kan leda till psykisk ohälsa, långvarig stress, sömnsvårigheter, smärta, koncentrationssvårigheter och ökad sjukfrånvaro. Arbetsplatsen kan vara den första plats där våldsutsatthet uppmärksammas. Tidig upptäckt och rätt stöd förbättrar möjligheterna att bryta våldet och minska de långsiktiga konsekvenserna. 
2. Ökad produktivitet 
   Våld påverkar arbetsförmåga, närvaro och möjlighet att delta fullt ut i arbetslivet. Genom att arbetsgivaren har kunskap, tydliga rutiner och erbjuder stöd kan fler medarbetare behålla eller återfå sin arbetsförmåga, vilket stärker både individen och verksamheten. 
3. Minskade kostnader 
   Våld i nära relationer leder till kostnader för sjukfrånvaro, rehabilitering, produktionsbortfall och omfattande stödinsatser från flera samhällsaktörer. Tidig upptäckt, samverkan och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bidra till att minska de långsiktiga kostnaderna för individ, arbetsgivare och samhälle. 
4. Attraktiv arbetsgivare 
   En arbetsplats som har kunskap om våld i nära relationer, tydliga rutiner och ett respektfullt bemötande skapar trygghet för alla medarbetare. Att arbetsgivaren tar ansvar för frågan är en del av ett hållbart arbetsmiljöarbete och bidrar till en inkluderande arbetsplats där medarbetare vet att stöd finns när det behövs. 

Källor: Jämställdhetsmyndigheten, *Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer* (Studentlitteratur, 2026) samt Akademikerförbundet SSR.

Ställ frågan systematiskt 

Förbundet vill se att arbetsgivare, fackligt förtroendevalda och skyddsombud: 

• integrerar arbetet mot våld i nära relationer i det systematiska arbetsmiljöarbetet, 
• ställer frågor om utsatthet eller risk på ett tryggt och rutinmässigt sätt, 
• tar upp frågan i arbetet med OSA och i arbetsplatsernas skyddskommittéer, 
• säkerställer att chefer och HR har utbildning, rutiner och stöd, 
• samarbetar med företagshälsovården kring arbetsanpassning och rehabilitering. 

Chefens roll – att se, fråga och visa vägen vidare 

Chefen har en viktig roll när det gäller att upptäcka och uppmärksamma våld i nära relationer. Många som utsätts berättar inte spontant om sin situation. Våldet kan ha pågått under lång tid och personen kan känna skam, rädsla eller oro för konsekvenserna av att berätta. Därför behöver arbetsgivare ha rutiner som gör det möjligt att ställa frågor om våld på ett respektfullt och systematiskt sätt. 

Chefens uppgift är inte att utreda eller behandla våld. Däremot kan chefen vara den första personen som uppmärksammar att en medarbetare behöver stöd. Genom att ställa frågor, lyssna och känna till vilka stödinsatser som finns kan chefen bidra till att den våldsutsatta får rätt hjälp. 

Om en chef ser tecken på att en medarbetare inte mår bra – exempelvis återkommande sjukfrånvaro, tydliga förändringar i beteende, oro eller andra signaler – kan det finnas anledning att fråga hur personen har det. Samtalet bör ske ostört, utgå från chefens observationer och präglas av respekt och omtanke. Om medarbetaren berättar om våld är det viktigt att lyssna, bekräfta det som berättas och följa arbetsplatsens rutiner för fortsatt stöd och hänvisning. 

Praktiskt stöd för chefer 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram ett praktiskt stöd för chefer om hur samtal kan förberedas, genomföras och följas upp när det finns oro för att en medarbetare är utsatt för våld i nära relation. Akademikerförbundet SSR rekommenderar materialet som ett komplement till arbetsplatsens egna rutiner och det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Skyddsombud och fackligt förtroendevalda har en viktig roll i att verka för att arbetsplatsen har tydliga rutiner, att chefer får rätt förutsättningar och att medlemmar känner till vilket stöd som finns.

Våld i nära relation - stöd för dig som chef - SKR

Arbetsplatsen är en viktig del av samhällets stöd 

Våld i nära relationer är inte en fråga som arbetsplatsen ska lösa ensam. Däremot är arbetsplatsen en viktig del av samhällets samlade stöd. Med tydliga rutiner, kunskap och samverkan kan chefer, skyddsombud, fackligt förtroendevalda och företagshälsovård bidra till att upptäcka våldsutsatthet, ge stöd och lotsa vidare till rätt aktörer.

Ingen aktör kan göra allt – men varje aktör kan göra sin del. Arbetsplatsen kan vara den plats där någon för första gången får frågan, blir trodd och får stöd att ta nästa steg.

Ställs redan idag frågan systematiskt på din arbetsplats? 

Vill du dela med dig av arbetet, metoder, material eller andra tips, kontakta Daniel Hjalmarsson. 

Akademikerförbundet SSR:s fem prioriteringar

1. Våld i nära relationer måste prioriteras av arbetsgivare 

2. Frågor i utvecklingssamtal ska ställas systematiskt

3. Chefer och ledare får utbildning och stöd i att möta den som vill ha hjälp 

4. Arbetsgivaren ordnar arbetsanpassning och rehabilitering, även när problemen delvis ligger utanför jobbet 

5. Sverige snarast ratificerar ILO-konvention nr 190 om våld och trakasserier i arbetslivet

Ekonomiska konsekvenser av våld i nära relationer – kunskapsläge 

Våld i nära relationer orsakar ett stort mänskligt lidande och omfattande kostnader för samhället. Den som utsätts kan behöva vård, rehabilitering och stöd under lång tid. För många innebär vägen tillbaka kontakter med flera olika aktörer, exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis, rättsväsende, Försäkringskassan, arbetsgivare, företagshälsovård och idéburna organisationer. När barn är berörda tillkommer ofta skola, barn- och ungdomspsykiatri och andra stödinsatser. Ju tidigare våldet upptäcks och rätt stöd sätts in, desto större är möjligheterna att begränsa både lidandet och de långsiktiga konsekvenserna. 

Det saknas fortfarande en aktuell och samlad svensk beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för våld i nära relationer. De uppskattningar som finns bygger på olika metoder och avser ofta hela samhället snarare än enskilda sektorer som stat, kommun, region eller privat arbetsmarknad. 

Några exempel från befintliga kunskapsunderlag är: 

• Jämställdhetsmyndigheten uppskattar de samhällsekonomiska kostnaderna för mäns våld mot kvinnor till flera miljarder kronor per år. 
• Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) hänvisar till beräkningar från EIGE, där kostnaden för könsrelaterat våld i Sverige uppskattas till omkring 6–8 miljarder euro per år, inklusive kostnader för vård, rättsväsende och produktionsbortfall. 
• Socialstyrelsen har tidigare redovisat nationella uppskattningar på omkring 2,7–3,3 miljarder kronor per år, baserade på äldre underlag. 
• Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket visar att våldsutsatthet bidrar till ökad sjukfrånvaro, nedsatt arbetsförmåga och produktionsbortfall, men har inte tagit fram någon särskild kostnadsmodell för våld i nära relationer.

Forskningen är samstämmig om att våldets konsekvenser medför betydande kostnader för både individ och samhälle. Samtidigt saknas fortfarande aktuella, sektorsspecifika och metodmässigt enhetliga beräkningar. 

Arbetsplatsen är en del av lösningen 

Ur ett arbetsmiljöperspektiv är arbetsplatsen en viktig del av samhällets samlade stöd. Arbetsgivare, chefer, skyddsombud och fackligt förtroendevalda kan bidra till att upptäcka våldsutsatthet, ge stöd och hjälpa den som är utsatt vidare till rätt insatser. Ett systematiskt arbete med kunskap, tidig upptäckt och tydliga rutiner kan minska både mänskligt lidande och de långsiktiga kostnaderna för individ, arbetsgivare och samhälle. 

Akademikerförbundet SSR anser därför att våld i nära relationer också är en arbetsmiljöfråga. Sambanden mellan våldsutsatthet, arbetsmiljö, sjukfrånvaro, rehabilitering och produktionsbortfall behöver synliggöras. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete är inte bara en investering i medarbetares hälsa och trygghet – det är också en investering i en hållbar arbetsplats och ett hållbart arbetsliv. 

Källor: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (Studentlitteratur, 2026), Jämställdhetsmyndigheten (2021), Socialstyrelsen (2021), NCK/Uppsala universitet, EIGE (2021), Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket.

Internationell och europeisk dimension  

Utvecklingen internationellt och inom EU går mot ett tydligare arbetslivsperspektiv på våld i nära relationer och könsbaserat våld. Frågan ses inte längre enbart som en social eller rättslig fråga, utan också som en fråga om arbetsmiljö, hälsa och hållbara arbetsplatser. 

EU har antagit det första gemensamma direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (direktiv (EU) 2024/1385). Direktivet innebär att medlemsstaterna ska stärka arbetet med att förebygga våld, förbättra stödet till våldsutsatta och utveckla samverkan mellan berörda aktörer. Samtidigt betonar ILO konvention nr 190 att våld i nära relationer kan påverka arbetslivet och att arbetsgivare och medlemsstater behöver beakta dess konsekvenser i arbetsmiljöarbetet. 

Arbetsmarknadens parter 

Internationellt lyfts också arbetsmarknadens parter fram som centrala aktörer för att förebygga våld, utveckla arbetsplatsrutiner och skapa trygga arbetsmiljöer. Detta ligger väl i linje med Akademikerförbundet SSR arbete för ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete där arbetsgivare, skyddsombud och fackligt förtroendevalda har ett gemensamt ansvar. 

Akademikerförbundet SSR stödjer de europeiska riktlinjerna 2025 om tredje partens våld och trakasserier i arbetslivet (EU Guidelines 2025 – Third-Party Violence and Harassment)

Innehållet på sidan och vårt arbete med våld i nära relationer som en arbetsmiljöfråga utvecklas löpande. Har du tankar eller synpunkter kontakta Daniel Hjalmarsson.

Akademikerförbundet SSR arbetar på flera nivåer

1. Professionerna 
Medlemmar i socialtjänst, hälso- och sjukvård, HR, företagshälsovård och ledarskap möter våldsutsatta i arbetet och behöver rätt förutsättningar, rutiner och stöd. 

2. Stöd till förtroendevalda och arbetsplatsen 
Akademikerförbundet SSR ger stöd till fackligt förtroendevalda och skyddsombud i lokalt samverkansarbete inom kommuner, regioner, stat, civilsamhälle och privat sektor. 

3. Skyddsombud 
Förbundet utvecklar verktyg, checklistor och underlag för arbetet i skyddskommittéer och arbetsmiljögrupper, med koppling till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och rollen som facklig part i samverkan. 

4. Påverkansarbete 
Akademikerförbundet SSR driver frågan om att våld i nära relationer ska erkännas som en arbetsmiljöfråga i hela partsmodellen. Förbundet vill att de partsgemensamma organisationerna Suntarbetsliv, Prevent och Partsrådet ska utveckla mer information, utbildningsstöd och verktyg för arbetsgivare, skyddsombud och fackligt förtroendevalda.