Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, är ett brett område. Det handlar om frågor som rör arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.

Hur vi organiserar arbetet och hur vi samspelar på arbetsplatsen påverkar hur vi trivs, mår och presterar på arbetet. Frågor om stress, konflikter, trygghet, mobbning, balans mellan jobb och fritid och stöd från chef och kollegor kategoriseras under OSA.

Här har chefer, skyddsombud, fackligt förtroendevalda, HR och andra som jobbar med arbetsmiljö viktiga roller.

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivare ska arbeta systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsplatser med ett bra arbete kännetecknas av tillit och stöd i den sociala arbetsmiljön samt ordning och reda i den organisatoriska.

Arbetsgivare ska ha kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Arbetsgivare ska också ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Mer om sakområdet kränkande särbehandling hittar du här.

OSA har två huvudområden

  • Organisatorisk arbetsmiljö – Hur arbetet ordnas, styrs, kommuniceras och hur beslut fattas.
  • Social arbetsmiljö – Hur vi samarbetar och pratar med varandra på arbets­platsen, även via e-post, chatt och liknande.

Organisationsnivå, inte individperspektiv

Förr kallades de här frågorna för psykosociala frågor, men det leder ofta tanken till psyket och en individs utmaningar. I grunden handlar området organisatorisk och social arbetsmiljö om hur arbetet är organiserat. Ett perspektivskifte, och ett sätt att synliggöra var ansvaret ligger: på organisationsnivå.

OSA ett eget kapitel i föreskrifterna

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete omhändertas OSA som ett eget kapitel, kapitel 2. I föreskrifterna ingår tre områden: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.

I enlighet med arbetsmiljölagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns krav på att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera verksamheten för att undvika risker för ohälsa. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är grunden i allt arbetsmiljöarbete.

Föreskrifter och allmänna råd kan ibland uppfattas som luddiga, varför Arbetsmiljöverket på sin webbplats också tillhandahåller en Vägledning till Organisatorisk och social arbetsmiljö. Paragrafer, allmänna råd och vägledningstexter ska stödja verksamheter på hela arbetsmarknaden, varför det är viktigt att föra dialog om just arbetsbelastning och arbetsinnehåll i relation till den egna arbetsplatsen.

Jämställdhet och arbetsmiljö

Ingen ska inte behöva bli sjuk på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet.

Två risker för arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning över tid och problem som rör de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dessa kan förebyggas genom organisatoriska åtgärder, genom att tex öka resurserna för att utföra arbetet, minska kraven i arbetet eller arbeta med samtalsklimat. Det kan också vara att prioritera bland arbetsuppgifter. Ytterst handlar det om att skapa balans mellan de krav som ställs på medarbetarna och de resurser som finns att tillgå för att utföra arbetet.

Kvinnor och män i Sverige arbetar i stor utsträckning inom olika sektorer på arbetsmarknaden och med olika villkor och risker i arbetsmiljön. Allvarliga arbetsolyckor och dödsolyckor i arbetet sker främst i mansdominerade branscher medan stress och psykiska påfrestningar är vanligare i kvinnodominerade branscher. Frågor om arbetsmiljö behöver därför beaktas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Film som dialogstartare

Våra fyra filmer om arbetsmiljö används flitigt. Ett bra sätt att få den egna arbetsgruppen eller medlemmarna i föreningen att prata om sin arbetsmiljö. En film handlar om arbetsbelastning och OSA. Men det finns tre till!

7 tips – så minskar ni oro vid omorganisation 

Inom Suntarbetsliv har vi tillsammans arbetat fram sju tips för att minska oro vid omorganisation.

  1. Inledande informationsmöte 
  2. Inledande tavelmöten 
  3. Egen kanal i Teams 
  4. Teamsmöten varje fredag 
  5. Alla frågor dokumenteras
  6. Möten med ny och viktig information spelas in 
  7. Skriftlig kommunikation 

Läs hela artikeln från Suntarbetsliv här.

Lästips om OSA

Suntarbetslivs digitala utbildningar hjälper er att komma i gång med OSA-arbetet och ni kan också boka en vägledning och tex få konkreta tips på övningar: https://osakollen.suntarbetsliv.se/

Kognitiv arbetsmiljö: hjärnan i fokus

Kognitiv arbetsmiljö handlar om förutsättningarna för hur vi ska lyckas utföra vårt arbete, med tanke på allt som påverkar vår hjärna.

Kognitiv ergonomi är studiet av interaktionen mellan människor och teknik eller arbetsmiljö, med fokus på människans kognitiva förmågor och begränsningar.

Det handlar om att skapa hjärnvänliga arbetsmiljöer där vi lättare kan fokusera, lära oss och fatta beslut, och minska risken för stressrelaterad ohälsa.

Du kan läsa mer och fördjupa dig om arbetsmiljö och hjärnans kognitiva funktioner hos Arbetsmiljöverket.

Rådgivning 

Akademikerförbundet SSR ger råd och stöd till medlemmar som befinner sig i olika arbetsrättsliga situationer. Våra chefsförhandlare och ombudsmän hjälper dig att sortera tankarna och hitta vad som är bäst för dig. Som medlem eller förtroendevald är det viktigt att veta att du inte står ensam i situationen. 

Du når oss via telefonnummer 08-617 44 00 eller radgivning@akademssr.se. Vi svarar alla vardagar 08.00–17.00. 

  • Vill du ha facklig rådgivning angående din anställning, din lön, din profession eller om du är förtroendevald, tryck knappval 2. 
  • Är du chef och vill ha rådgivning, tryck knappval 3.

 

dekorativ bild

Verktyg som Akademikerförbundet SSR rekommenderar:

Suntarbetsliv, Partsrådet och Prevent ägs och förvaltas av arbetsmarknadens parter i olika sektorer. Arbetsgivare och fackförbund tar gemensamt fram digitala verktyg, utbildningar och dialogstartare. Via dessa tre organisationer utvecklar vi stöd för ert lokala arbetsmiljöarbete. Akademikerförbundet SSR är en aktiv part i detta utvecklingsarbete.