Vad händer vid strejk?

Akademikerförbundet SSR har inte varit i strejk sedan 1986. Arbetsmarknaden i Sverige är stabil och oftast kommer fack och arbetsgivare överens om kollektivavtal, och då får strejker inte bryta ut. Men när det inte finns kollektivavtal tecknade kan en konfliktåtgärd som strejk krävas. I november 2023 var det aktuellt att ta ut medlemmar på Klarna i strejk, men det behövdes aldrig eftersom båda parter kom överens om ett avtal.

Information in english

Varför har vi kollektivavtal?

Den svenska modellen är ett samarbete mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Tillsammans kommer fack och arbetsgivare överens om villkor för löner, arbetsmiljö, pension, semester, arbetstider med mera. Det är det som kallas kollektivavtal och är ett komplement till vad som står i lagen.

I Sverige är kollektivavtal centrala. Politiken och arbetsmarknaden har kommit överens om att det är bättre att justera villkor i varje bransch eller arbetsplats än att detaljstyra hårt i lag.

Den svenska modellen innebär att det är facken och arbetsgivarna som bestämmer arbetsmarknadens regler, inte staten eller politiker. De anställda har genom fackföreningarna rätt att strejka när ett kollektivavtal löper ut eller ett kollektivavtal inte finns på arbetsplatsen. Men om det finns avtal får anställda inte strejka.

Om det går så långt att det blir strejk måste medlemmarna acceptera det. Anledningen är att dels vara solidarisk mot övriga medlemmar, men även för att andra medlemmar som strejkar inte ska kunna pekas ut eller skuldbeläggas av arbetsgivaren. Du som anställd ska kunna säga att det är facket som tar beslut om strejk och inte du som individ. Det är bara i särskilda undantagsfall en medlem inte ska strejka, till exempel om personen sitter med i ledningsgrupp eller liknande. 

Ordlista

  • Arbetsfred: Kollektivavtal är en överenskommelse som förhindrar konfliktåtgärder på arbetsplatsen och reglerar hur du ska ha du ska ha det på jobbet samt vilka frågor som arbetsgivaren måste förhandla om.
  • Förhandling: Konfliktåtgärder, så som strejk, är tillåtna om förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal misslyckas och det inte finns ett gällande kollektivavtal.
  • Varsel: Strejk kräver ett sju dagars varsel från fackförbundet, med liknande krav för arbetsgivaren som överväger lockout.
  • Övertidsblockad: Arbetstagare kan minska arbetsgivarens ekonomiska påtryckning genom att vägra arbeta övertid.
  • Nyanställningsblockad: En blockad av nya anställningar kan eskalera konflikten om arbetsgivaren inte följer den.
  • Arbetsnedläggelse (strejk): Facket tar ut medlemmar från arbetsplatsen och stoppar arbetsuppgifterna.
  • Sympatiåtgärder: Andra fackförbund kan stödja en strejk genom att ta ut sina medlemmar i strejk eller införa andra åtgärder.
  • Lockout: Arbetsgivaren kan svara på strejk med att stänga ute fler arbetstagare, även de som inte är fackmedlemmar.
  • Medling: Oberoende medlare försöker hitta en kompromiss om konflikten inte löses, vilket gynnar båda parter.
  • Arbetsmarknadens parter: Fackförbund och arbetsgivare.

Medlemmar får full ersättning av facket under strejken

Frågor och svar om strejk

  • Under strejk ska inga medlemmar arbeta hos arbetsgivaren som inte tecknar kollektivavtal. Är du inte medlem ingår du inte i strejken. Det kan inte bli strejk om kollektivavtal är tecknade.

  • Om fack och arbetsgivare inte har kunnat förhandla om kollektivavtal. Till exempel om förhandlingstillfällen har ställts in på arbetsgivarens begäran. Om de fackliga parterna har varit tydliga med arbetsgivaren om att de anser att de har uppfyllt sin förhandlingsskyldighet och har stått till förfogande för att svara på frågor. Då kan det vara aktuellt med strejk.

  • Om parterna inte når en överenskommelse tas medlemmarna på arbetsplatsen ut i strejk. Akademikerförbundet SSR skulle varsla om konfliktåtgärd sju dagar i förväg. Det ger arbetsgivaren en chans att revidera sina tankar om kollektivavtal.

  • Alla som är medlemmar innan konflikten bryter ut har rätt till full ersättning.

  • Nej, konfliktåtgärderna gäller allt arbete, även hemarbete, via dator, med telefon eller liknande. 

  • Lämna gärna dator och telefon som är arbetsgivarens på jobbet under en strejk. Men för en dialog med arbetsgivaren, exempelvis om du inte har en privat telefon.

     

    Kom ihåg att informera facket om dina privata kontaktuppgifter.

  • Om du arbetar trots strejken så riskerar du att bli utesluten ur förbundet och din arbetsgivare riskerar att begå konfliktbrott och bli skadeståndsskyldig. Enligt förbundets stadgar är du som medlem skyldig att vara lojal mot förbundet och respektera de beslut som förbundet fattar i bland annat konfliktfrågor. Den medlem som väljer att inte gå ut i strejk kommer med stor sannolikhet att som illojal uteslutas ur förbundet. Innan ett beslut fattas ska medlem som föreslås bli utesluten ges tillfälle att ge sin bild. 

  • Vilka tjänstemän som eventuellt undantas från konfliktåtgärderna avgör Akademikerförbundet SSR. VD, VD-sekreterare, personalchef brukar normalt vara undantagna, även tjänsteman som är på semester, har kompledigt, tjänstledigt eller är föräldraledig, är kursdeltagare eller kursledare, tjänstgör utomlands, eller utför fackligt uppdrag i bolagsstyrelsen. Du omfattas av konfliktåtgärderna under tid då undantagen inte tillämpas. Tid när du inte är i konflikt får du lön, som vanligt. 

  • Oftast inte. Syftet med varsel om konflikt är att få till stånd avtal med motparten, helst innan konflikt bryter ut. Om konflikten bryter ut, måste konfliktåtgärderna ge effekt för att motparten ska ändra sin inställning i förhandlingarna. Dispens är i första hand ett arbetsgivarintresse för att minska verkningarna av konflikten och det är arbetsgivaren som får söka dispens hos Akademikerförbundet SSR centralt. 

     

    Ansök om dispens hos mikael.smeds@akademssr.se

  • En konflikt innebär alltid förbud mot anlitande av nya konsulter och entreprenörer för att ersätta medlem som är i konflikt, och förbud mot utökning av befintliga konsulters och entreprenörers nuvarande åtaganden. 

  • Du får full ersättning för din lön och andra ersättningar från och med första dagen vid strejk eller lockout. 

  • Inkomstbortfall som ersätts är för fast lön, fasta lönetillägg samt rörliga lönedelar. Värdet av rörliga lönedelar är genomsnittet under den senaste 12-månadersperioden av provision, premielön och så vidare. Värde av förmåner, till exempel fri bil som inte har kunnat användas under konflikten, ersätts också. Du kan också få ersättning för till exempel sjuklön och föräldralön som uteblivit på grund av konflikten. 

  • Nej, konfliktersättning är skattefri och betalas därför ut med nettobelopp som ska motsvara det verkliga lönebortfallet efter skatt beräknat på hela inkomståret. Vi beräknar ersättningen schablonmässigt (lika för alla) med ett avdrag på 30 procent.

  • Konfliktersättning söker du via den blankett som finns här. Om vi blir tvungna att lägga varsel så kommer vi att anvisa hur och när konfliktersättning ska sökas. Ambitionen är att du ska få konfliktersättningen innan arbetsgivaren gör löneavdrag. Du ska alltså inte förlora något på att strejka. 

  • Om arbetsgivaren slutar betala ut din lön/föräldralön med hänvisning till konflikten kan du ansöka om konfliktersättning från förbundet för att täcka inkomstbortfall. 

  • Arbetsgivaren har ingen skyldighet att betala in till tjänstepensionen under en konflikt. Det kan innebära att ingen avsättning görs för detta. Utgångspunkten är "full ersättning" vid deltagande i konflikt. Bortfall av pensionspremie kan dock inte kompenseras schablonmässigt när vi betalar ut den omedelbara konfliktersättningen, eftersom det premiebortfall som kan uppstå för vissa medlemmar inte kommer att synas förrän senare. 

  • Ja, arbetsgivaren har rätt att fråga men du måste inte svara. Arbetsgivaren har enligt lag inte rätt att vidta några åtgärder mot dig för att du inte svarar eller för att du deltar i strejk.

  • Alla medlemmar som omfattas av strejken är olycksfallsförsäkrade om det händer något under den tid som strejken pågår och om man inte har en egen olycksfallsförsäkring. Arbetar man som strejkvakt eller utför annat uppdrag för förbundet under strejken är man också försäkrad. 

  • Kollektivavtalet innebär inte att du får sämre möjligheter att jobba hemma. Det är fortsatt upp till arbetsgivaren som idag.

Läs även