Det är idag konkurrens om lediga samhällsvetarjobb. Arbetsmarknaden sträcker sig över alla sektorer och branscher, och efterfrågan varierar för olika områden.
Från den ideella sektorn rakt in i ett av Sveriges största och mest omtalade företag. För Hanna Hallin var steget från det ideella engagemanget till hållbarhetsavdelningen på HM både självklar och logisk.
- Plötsligt såg jag den röda tråden. Det var som om allt jag arbetat med fram tills nu handlat om den här tjänsten, säger Hanna Hallin med ett skratt.
Att bli samhällsvetare är att öppna dörrar för dig själv, att skapa möjligheter för sitt eget yrkesliv. En samhällsvetare är ofta engagerad och kunnig på områden som är helt centrala för den moderna samhällsutvecklingen. Det handlar om ekonomiska samband, internationalisering och demokratisering. Om de stora välfärds- och genusfrågorna. Om ledarskap och kommunikation.
Samhällsvetares arbetsmarknad är konjunkturkänslig eftersom den offentliga sektorn, där ungefär hälften av samhällsvetarna arbetar, är beroende av en stabil samhällsekonomi. Inom den privata sektorn varierar arbetsmarknaden ännu mer beroende på det ekonomiska läget, eftersom arbetsmarknaden för samhällsvetarna tenderar att påverkas tidigt i sämre tider.
Samhällsvetarens väg till drömjobbet
Det finns många ingångar till samhällsvetaryrket och det kan ta en tid innan du är riktigt etablerad på arbetsmarknaden. Många nyutexaminerade jobbar på vikariat, gör praktik en tid eller prövar sig fram mellan olika yrken innan de får sitt första fasta jobb.
När man frågar arbetsgivarna vad de letar efter hos unga samhällsvetare svarar många att det är bra med en spetskompetens. Du kanske är projektledare under studietiden, har it-kompetens eller något specialområde som du är särskilt intresserad av. Den sortens erfarenheter är meriterande.
Det är också en merit att ha ett personligt engagemang. Vi på Akademikerförbundet SSR har gjort en undersökning som visar att 47 procent av alla samhällsvetare är ideellt engagerade.
Internationell karriär för samhällsvetare
Många samhällsvetare söker sig ut i världen. Redan under studierna läser omkring 25 procent av samhällsvetarna någon del av utbildningen i ett annat land. Inga andra utbildningar är lika internationaliserade som samhällsvetarnas. Det ger samhällsvetarna en unikt stark utgångspunkt i en allt mer globaliserad värld.
I en sådan värld öppnar sig också fler möjligheter att också arbeta utomlands. Det kan till exempel handla om EU, FN eller någon annan multilateral organisation.
I den ideella sektorn finns biståndsorganisationer och de som arbetar internationellt med mänskliga rättigheter eller demokratiutveckling. Och i näringslivet finns de globala företagen, kontor i produktionsländerna och en allt mer global företagsstruktur.
De nöjda samhällsvetarna
Visste du att samhällsvetarna är en nöjd yrkesgrupp? I alla fall om man ska döma av den undersökning som vi på Akademikerförbundet SSR gjorde tillsammans med under- sökningsföretaget Novus.
- 70 procent av samhällsvetarna är väldigt nöjda med sin arbetssituation.
- 83 procent säger sig ha stort inflytande över sin arbetstid.
- 72 procent har stort inflytande över sin arbetssituation.
- 92 procent känner att de möts av respekt på sin arbetsplats.
- 86 procent upplever att de ges utrymme att arbeta professionellt.
- 85 procent att de får gehör för sina förslag
- 84 procent upplever att de gör skillnad på sin arbetsplats.
- 79 procent upplever att deras kompetens kommer till sin rätt.
Vanliga yrkestitlar för samhällsvetare:
- analytiker
- handläggare
- organisationsutvecklare
- samhällsplanerare
- utredare
- kommunikatör
- pressekreterare
- nämndsekreterare
- omvärldsbevakare
- politisk sekreterare
- informatör
- statistiker
- pr-konsult