Ny regelstruktur för arbetsmiljöarbetet – vad betyder det?

Arbetsmiljöverket fattade den 15 september 2023 beslut om en ny struktur för samtliga arbetsmiljöregler. Beslutet omfattar dagens 67 föreskrifter och dess allmänna råd, som efter ikraftträdandet kommer att bli 15 föreskriftshäften. Nuvarande regelstruktur gäller fullt ut tills den nya träder i kraft 1 januari 2025.

I grunden är det positivt att se över ett gammalt regelverk med delvis stolpiga texter, ålderdomliga och krångliga uttryck och som till viss del även innehåller gamla forskningsrön som inte längre gäller. Men översyn och omstrukturering får inte ske på ett sätt som äventyrar arbetstagarnas arbetsmiljö, eller att det blir svårare för arbetsgivare och arbetstagare att förstå HUR och VAD som ska göras för att uppnå en god, trygg och säker arbetsmiljö.

Det här är absolut ingen ny fråga, den sjösattes 2016. Det är nu det stora arbetet börjar när allt från webb till broschyrer, hänvisningar i samverkansavtal och utbildningsmaterial, samt policys behöver ses över. Vad gör vi idag som funkar bra, och hur kan vi fortsätta att göra det bra? Håller vi oss till det under 2024 skulle jag vara glad.

Facit ligger öppet för alla

Arbetsmiljöverkets webbplats har en landningssida som uteslutande handlar om regelförnyelsen: www.av.se/regelfornyelse Här finns facit för den som vill grotta ner sig i detaljerna. Jag har i flera delar gjort just det, och tycker mig lite sakna den röda tråden. Myndigheten har som huvudprincip att skyddsnivån inte ska sänkas och att kravnivån inte ska höjas. Ingen regel utan undantag – för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare har det tillkommit helt nya regler.

Föreskrifter har bakats ihop, rubriker har ändrats och paragrafnummer har flyttats på. Sakinnehåll ändras indirekt eller direkt när text tas bort. Ambitionen i huvudprincipen är god i tanken, men i handling ser vi att myndigheten strukit mycket text och många av de allmänna råd som arbetsmarknadens parter använd som spelregler för att förstå HUR och VAD som ska göras.
 

• Risk 1: Tid för skyddsombudsuppdraget?

I det gamla regelverket finns en formulering ”Det är viktigt att de som deltar i arbetsmiljöarbetet har tillräcklig tid för uppgifterna och får den information som behövs.” och den raden saknas nu. Självfallet står inte skyddsombud nakna, det finns ju formuleringar i arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf fem. Men är det verkligen där vi ska leta i första hand? Jag hoppas att Arbetsmiljöverket rycker upp sig och tar fram riktigt bra stödmaterial och vägledningar. Men för att hitta till dem krävs att den som söker är påläst. 
 

• Risk 2: Kunskaper och tillräcklig kompetens?

I det gamla regelverket återkom ofta formuleringar om att arbetsgivare och arbetstagare ska ha kunskap eller tillräcklig kompetens för att göra vissa arbetsmoment eller arbeta i olika miljöer. Det är en bra påminnelse för den som dyker rakt in i en föreskrift. Sådana referenser har i stort tvättats bort i den nya regelstrukturen. Istället menar myndigheten att det finns skrivningar om kunskaper och tillräckliga kompetenser i föreskrifterna om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Så för att fullt ut förstå ett föreskriftshäfte krävs att den som söker svar ska läsa ett annat häfte först. Det ska vara lätt att göra rätt!
 

• Risk 3: Gratis hörselundersökning ett minne blott?

I det gamla regelverket, mer specifikt i föreskrifter om buller framgår i paragraf 16 att en hörselundersökning inte ska medföra några kostnader för arbetstagaren. Den raden är nu struken. Inte för att det inte längre stämmer, utan för att det enligt Arbetsmiljöverket är en dubbelreglering. Det står reglerat i EU:s ramdirektiv om arbetsmiljö (Artikel 6.5 direktiv 89/391/EEG) som omfattar en allmän bestämmelse om att åtgärder som rör säkerhet, hygien och hälsa i arbetet under inga förhållanden får medföra några kostnader för arbetstagarna. För att hitta dit krävs att den som söker verkligen är påläst. 

Allt var inte bättre förr

Tre nedslag i ett regelstrukturarbete som omfattar nära 3000 paragrafer. Har jag sett allt, verkligen inte! De kommande åren kommer att lära oss mycket om det regelverk och den struktur vi en gång hade. En sak som är riktigt bra med den nya regelstrukturen är att den digitaliseras – och då menar jag inte att det ligger en pdf på myndighetens webbplats. Men de bygger upp en databas med föreskrifterna, paragraferna, och texterna som ska kunna användas i en förbättrad sökfunktion. Här har jag väldigt höga förhoppningar och förväntningar! Kanske kommer ett techbolag att slipa på de öppna API:erna så att vi får ett riktigt smart och branschanpassat sök?

Det är de gamla erfarna skyddsombuden som först kommer att notera förändringar eller regeltolkningar på arbetsplatserna. Risken är att den nya regelstrukturen blir tvistedrivande och att arbetsmarknadens parter måste driva fram ny praxis i domstol eller i kollektivavtalsförhandlingar – för att säkra upp de skyddsnivåer i arbetsmiljön som man en gång hade. Låt oss hoppas att det INTE blir så. 

För den nyfikne – skrivningarna om betalda terminalglasögon finns kvar. Det är inskrivet i en paragraf, och att stryka den hade kunnat tolkas som en sänkning av skyddsnivå... När sådant som tidigare stod i föreskriftstexter och allmänna råd – och som i den nya strukturen tagits bort – faller i glömska kan en ny praxis uppstå. Kanske på bekostnad av arbetstagarnas arbetsmiljö? Spelet kan börja!

Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR

Här kan du läsa mer om den nya regelstrukturen på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Här kan du läsa mer om förbundets pågående arbete med regelförnyelsen hos oss.