Debatt: Ändra lagen så att alla kan få sänkt arbetstid

Sverige har alltid varit ledande i teknisk utveckling. Det har varit en styrka och fackföreningsrörelsen är i grunden positiva till utvecklingen. Men vad är egentligen målet med den tekniska och mänskliga utvecklingen? Hur vill vi att den ska komma människor till del?

Det är frågor som vi fem fackförbund från alla tre fackliga centralorganisationer ställer oss.

Trots att vi tagit stora tekniska kliv framåt och att produktiviteten mer än fördubblats har den lagstadgade normalarbetstiden legat stilla på över 40 timmar per vecka i över 50 år.

I stället för att minska arbetstiden går vi i motsatt riktning. Övertid, jour- och beredskapstid ökar och pensionsåldern höjs succesivt vilket innebär att vi förväntas arbeta allt längre.

Samtidigt visar siffror från Försäkringskassan att den stressrelaterade ohälsan skjuter i höjden. Bland våra medlemmar ser vi växande sjuktal, hög personalomsättning och att många har svårare att få återhämtning.

Även om de ofta upplever att deras arbeten är meningsfulla är det uppenbart att det finns stort behov av bättre balans mellan arbete och fritid. Ett hållbart längre arbetsliv kräver mer anpassning genom individuella arbetstidskonton, förkortad veckoarbetstid eller fler semesterdagar.

Många länder har redan insett det. I Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike är arbetsveckan redan kortare, och de senaste åren har storskaliga försök och satsningar på arbetstidsförkortning gjorts i till exempel Island, Spanien, Japan, Storbritannien och Nya Zeeland.

Med goda resultat har flera länder valt att fortsätta eller att permanenta försöken – ett tydligt kvitto på att det fungerat bra både för arbetstagare och arbetsgivare.

Försöken visar nämligen att människor upplever mindre stress, bättre balans mellan arbete och fritid och att de sover bättre. Saker som i sin tur kan bidra till mindre sjukskrivningar och lägre personalomsättning.

De som i dag står utanför arbetsmarknaden kan få chans att komma in och de som arbetar ofrivillig deltid kan öka sin sysselsättningsgrad eller arbetstid.

På svensk arbetsmarknad finns redan avtal som innehåller arbetstidsförkortningar, men de är i regel mindre och omfattar inte alla. Historiskt har arbetstidsbegränsning betraktats som en social skyddslagstiftning som inte bör vara beroende av konjunktur eller fackliga maktförhållanden.

En generell förkortning i arbetstidslagen skulle vara den mest jämlika vägen framåt. Då kan också våra gemensamma trygghetssystem som pension, sjukförsäkring och a-kassa anpassas.

Arbetsmarknadens parter behöver vara delaktiga i hur arbetstidsförkortningen genomförs. En nyckelfaktor i de försök som fallit väl ut är att medarbetarna, som känner verksamheten bäst, involveras i hur förändringen genomförs och hur arbetet ska organiseras på bästa sätt.

Arbetstidsförkortning löser inte alla problem i arbetslivet. I många yrken behövs mer resurser, fler kollegor och en bättre organisering av arbetet. Men, kortare arbetstid är en central pusselbit för att skapa ett mer hållbart arbetsliv där fler orkar och vill arbeta ända till pensionen.
 

Vi fem fackförbund anser att det nu är hög tid att dra nytta av utvecklingen så att vi får mer tid till livet utanför arbetet. Det är dags för nästa generella arbetstidsförkortning.

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Anna Troberg, förbundsordförande DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor
Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal
Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
Tommy Wreeth, förbundsordförande Svenska transportarbetareförbundet