Facken i välfärden: stoppa angiverilag

Trots omfattande kritik från välfärdens medarbetare och arbetsgivare går regeringen vidare med förslaget att offentligt anställda inom välfärden ska ange papperslösa (SvD Debatt 4/8).

Hur är det möjligt att regeringen lyssnar mer på Sverigedemokraterna än Sveriges enade välfärdsprofessioner? Förslaget innebär att yrkesgrupper inom bland annat vård, skola och omsorg ska bli tvungna att ange papperslösa. Det kan handla om personal inom vård och omsorg som behöver anmäla patienter, lärare i skola och förskola som ska anmäla barn och elever och socialsekreterare som tvingas anmäla människor i behov av stöd och hjälp. Professioner som i högsta grad bygger sitt arbete på tillit och förtroendefulla relationer kan bli skyldiga att utföra handlingar som direkt strider mot deras yrkesetiska regler och nuvarande lagstiftning. Informationsplikten innebär att den som arbetar i välfärden får en generell skyldighet att inte bara anmäla men även att undersöka andra personers lagliga rätt att vistas i Sverige och sedan ange dem till Migrationsverket eller polismyndigheten. Det kan vi aldrig acceptera.

Utredningsdirektiven är nu klara enligt vad Ekot erfar. Regeringen går vidare med det hårt kritiserade förslaget att myndigheter och kommuner ska bli skyldiga att ange personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Nytt är enligt Ekot att regeringen också vill utreda om det ska bli några påföljder om reglerna inte följs.

Samhällets svagaste kommer att drabbas hårdast. Men förslaget skulle också ha en stor negativ inverkan på arbetsförhållanden för offentliganställda. Att tvingas ange papperslösa skulle innebära en etisk stress och försvåra för dessa yrkesgrupper att göra sitt jobb. Delar av professionernas grunduppdrag kommer att behöva prioriteras bort.

Det är uppenbart att svenska lagar kommer att krocka. En lagstadgad utrednings- och anmälningsskyldighet skulle strida mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och speciallagstiftning inom ett antal områden. Att införa en anmälnings- och utredningsplikt skapar en ohållbar situation för dem som arbetar inom välfärden. Vilka lagar ska de följa och vilka ska de strunta i att följa?

Anmälningsplikten kommer också att påverka relationen mellan professionen och brukaren, patienten och eleven. För de flesta som arbetar inom välfärden är relationen och förtroendet mellan professionen och den du möter a och o för att kunna göra ett gott arbete och för att göra skillnad. Att kunna fullgöra sitt uppdrag och göra skillnad är också ofta anledningen till yrkesvalet. När nya lagregler införs som egentligen inte har med grunduppdraget att göra påverkar det professionen negativt och försvårar möjligheten för dem att göra sitt jobb. Det i sin tur kan ha en direkt negativ påverkan på kompetensförsörjningen inom välfärdens områden. 

I tider av ekonomisk kris behöver vi en regering som ser till att vi får en välfärd att lita på och som underlättar välfärdsarbetarnas jobb. Välfärden behöver behålla erfaren personal och locka tusentals nya, inte ange elever, barn, klienter och patienter. Vi kräver att regeringen backar från införandet av angiverilagar och i stället på allvar prioriterar välfärdens uppdrag.

Heike Erkers
förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén
förbundsordförande, Sveriges Lärare
Veronica Magnusson
förbundsordförande, Vision
Malin Ragnegård
förbundsordförande, Kommunal
Sineva Ribeiro
förbundsordförande, Vårdförbundet