Lagar och avtal som påverkas vid höjd beredskap

Lagar

Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Höjd beredskap kan vara antingen skärpt eller högsta beredskap. Vid ett sådant beslut aktiveras Arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262). Den gäller för hela arbetsmarknaden och ersätter vissa bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning under den tid som lagen tillämpas. Det gäller till exempel delar av Medbestämmandelagen, MBL, och semesterlagen. Dessutom innebär den att vissa andra lagar överhuvudtaget inte gäller under den tid som den tillämpas, bland annat lagen (1974:981) om rätt till ledighet för utbildning.

Avtal

Om den arbetsrättsliga beredskapslagen aktiveras kompletteras den av olika avtal på olika områden. Generellt gäller att avtalen ger större utrymme för arbetsgivaren att planera arbetet. Tex kan arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre, begränsningar för jour, beredskap och övertid kan tas bort samt att arbetsgivaren ensidigt kan förlägga arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt. Dessutom kan veckovilan kortas. Lag och avtal gemensamt innebär också att andra regler för semesterledighet är möjliga. Arbetsgivaren   får också ökad möjlighet att leda och fördela arbetet. Vidare får arbetsgivaren större möjligheter att dra in tidigare beviljade ledigheter som är beslutade enligt kollektivavtal.

Inom staten aktiveras Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB). Avtalet ersätter bestämmelser i andra kollektivavtal. Det kan bland annat innebära att arbetstagaren är skyldig att tjänstgöra vid annan myndighet. Du kan läsa mer om vad som gäller på Arbetsgivarverket.

Inom kommuner och regioner aktiveras Krislägesavtalet (KLA) när den Allmänna beredskapslagen tillämpas. Syftet med Krislägesavtalet är att ge en större flexibilitet vad gäller arbetsskyldighet, arbetstid och villkor och i gengäld förmånligare ersättningar för arbetstagarna. Du kan läsa mer om det avtalet i förbundets FAQ samt på SKR:s informationssida.