I Ungern skrevs i juni pridehistoria. Jag var där och såg det med egna ögon, men kampen är långtifrån över. Det som händer i Budapest hänger tätt ihop med det Pride vi firar i Stockholm den här veckan. För våra medlemmar handlar det om en god och säker arbetsmiljö på jobbet.
Få har nog missat att ungrarna gick man ur huse för att delta i den förbjudna Prideparaden. Men knappast bara för att befolkningen plötsligt vurmar för hbtqi-personer. Det här var större än så. Många var där för Pride, men den stora majoriteten var där för att markera MOT den ungerska regeringen med Órban i spetsen.
Motståndet fanns där sedan innan, och de stora mörka molnen i Ungern tornade upp sig tidigare under våren när en ny lag antogs för att ”skydda barn”, vilket i praktiken handlar om att ta bort böcker, texter och att osynliggöra att hbtqi-personer över huvud taget finns. Sverige och flera andra EU-länder har uttryckt stark oro. Den svenska utrikesministern har betonat att lagen strider mot både FN:s och Europakonventionens skydd för yttrande- och mötesfrihet. Ungern står dessutom inför rättsliga åtgärder inom EU för brott mot grundläggande rättigheter, där Sverige är en av de medlemsstater som stöder kommissionens talan.
Business as usual på hemmaplan
Ungefär parallellt med det här firade vi West Pride på öppna gator i Göteborg och alla möjliga andra orter i försommarsverige, där förbundets förtroendevalda och medlemmar pratar om vad vi gör och varför. Än idag är det många som inte förstår att hbtqi-frågor är arbetsmiljöfrågor – och därmed en grundläggande facklig fråga! Det har våra förbundsföreträdare nött i över två decennier nu. Självklart blir det samma budskap på Stockholm Pride – under parollen So Facking Proud och Proud Boss.
Stockholm Pride 2025
Vi går – som vanligt – all in med vårt deltagande i Pride House där vi anordnar ett öppet seminarium, i Pride Park där vi har vårt tält öppet för att prata fack, arbetsmiljö och hbtqi-frågor med deltagarna och vi går i lördagens parad med förhoppningsvis många deltagare som sluter upp i dansen på stadens gator. Lika självklart arrangerar vi den fackliga utbildningen Hen Hon Han för att knåda fackligt förtroendevalda, skyddsombud och chefsmedlemmar i tre dagar med fokus på diskriminering, aktiva åtgärder, arbetsmiljö och specifik hbtqi-kompetens.
I maj bloggade jag om förbundets aktiva deltagande i EPSU-nätverket och Bryssel Pride.
Firande i Bryssel och böter i Budapest
Men när jag berättar om vårt engagemang för hbtqi-frågor och framför allt om Hen Hon Han för andra fackliga företrädare i Norden och i Europa tittar de storögt på mig. Kan man? Får man? Och till och med en del ”varför”? Det här med att sexuell läggning och frågor om könsidentitet är privata och personliga frågor finns fortfarande där – men när kopplingen görs till arbetsmiljö så vaknar fler till. Klart det hänger ihop med minoritetsstress, inkludering (eller exkludering) och annat som påverkar arbetsprestation och hälsa på arbetsplatsen.
Tillbaka till broarna över Donau
Vid det danska slottet i Köpenhamn har Nordiska ministerrådet sina lokaler. Där i en källarlokal skröt jag om att Myndigheten för arbetsmiljökunskap satt samman en forskningsbaserad guide, "En god arbetsmiljö för hbtqi-personer", och att den ”snart” skulle komma även på engelska. En månad senare, strax innan avresan till Budapest Pride kom guiden i en engelsk översättning. Som en skänk från ovan!
Företrädare för olika lärarförbund under ETUCE-flaggan har satt tänderna i den, liksom kollegor på EPSU och fackliga kämpar i Ungern, Irland, Nederländerna, Tyskland och Polen som jag hade förmånen att få prata med mellan broarna över Donau i ett stekhett Budapest. Vi menar att den här guiden är bra, mycket tack vare de konkreta checklistorna och övningarna. Kunskap och material vi gärna sprider!
God arbetsmiljö för hbtqi-personer – en forskningsbaserad guide (Mynak)
A Good Work Environment for LGBTQI people
Tårgas, stenar och syra?
Ett deltagande i Budapest Pride var inte en helt enkel fråga, vare sig för de internationella eller lokala deltagarna. Paraden var de facto förbjuden i början av juni månad. Allt medan tiden gick så klev till slut stadens borgmästare Gergely Karácsony fram och beslutade att genomföra Pride som ett kommunalt frihetsevenemang, vilket gör att det inte kräver samma tillstånd som andra demonstrationer. Hot om böter och det rättsliga efterspelet med ansiktsigenkänning kvarstår. Akademikerförbundet SSR fattade det modiga och kloka beslutet att närvara.
Trade unions march for rights and dignity at Budapest Pride 2025 | EPSU
Undertecknad fick chansen att närvara och skriva historia – även om det just då var oklart om det skulle bli en mörk eller ljus sådan.
Väl där började genomgångarna av samlingsplatser, säkerhetsrutiner med mera. Hur skyddar vi oss mot tårgas, stenar eller syra som kastas på oss? Ja, det är ju inte lite utan att man förstår att en del mer ovana pridebesökare såg något bekymrade ut. ”Hoppas på det bästa, men förbered dig för det värsta”, en klassisk taktik.
Med facit i hand, allt gick bra. Vi såg absolut motdemonstranter som skrek, filmade och viftade med plakat. De större grupperna var omringade av poliser. De enskilda motdemonstranterna blev överröstade med jubel och visslingar om de började gapa. Vi såg inget våld och alla de våra i den fackliga delegationen kom iväg tryggt och säkert. Vi blev väl omhändertagna av lokala fackligt aktiva.
Upp mot 200.000 människor protesterade
De som organiserade Budapest Pride och alla de ungrare som deltog på gator, torg och broar är de riktiga hjältarna! De sätter så mycket mer på spel, än vad vi tillresta internationella deltagare gjorde. Av bilderna att döma kan ingen säga att det här är ”onda utländska besökares verk”… Det var ungrarna själva som tog till orda och visade var skåpet ska stå.
I våra led var det svettigt, men också många skratt, kramar och glada tillrop. Vi ska INTE bara fokusera på fascisterna och de högerextrema krafterna. Det var många som såg ljuset i den mörka tunneln. Kampen för hbtqi-personers rättigheter har pågått länge, bara i Ungern har man hållit på i 30 år i år.
Ungern, Polen, Litauen, Slovenien, Serbien med flera länder behöver också säkerställa att de hamnar på rätt sida historien och rätt sida EU:s grundläggande rättigheter. Vilket EU, vilket samhälle och vilket arbetsliv vill vi ha, här hemma och i våra grannländer?
Jag har sagt och skrivit det förr, kampen för hbtqi-rättigheter är långt ifrån över. Solidaritet och stöd är avgörande för att skapa en mer inkluderande och rättvis värld.
Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR
