Tonårsutvisningarna var ett exempel på där många upplevde att statens tvångsmedel användes på ett godtyckligt sätt. Det blev ett brott mot vår syn på hur offentlig makt har utövats under lång tid i vårt land. Det gjorde att valet i september, för många inte handlade om bara höger och vänster, förklarar statsvetarprofessor Ludvig Beckman, i veckans Samhällsvetarpodden som leds av Ursula Berge.
Vad handlade valet egentligen om?
– Många upplever att valet inte bara handlade om höger och vänster, utan den här gången stod något mer på spel. För många handlade valet om vilken typ av politiskt system vi ska ha. Ska vi även ändra de politiska institutioner och traditioner som vi har? Det handlade om hela den konstitutionella inriktningen i vårt politiska system, inleder Ludvig Beckman.
Har du några exempel på där du uppfattar att den konstitutionella inriktningen håller på att förändras?
– Jag tycker att tonårsutvisningarna visar på att regeringen gick över gränsen i form av att man började använda statens tvångsmedel på ett, i hög grad, godtyckligt sätt, mot enskilda individer. Många upplevde att det var godtyckligt att välförankrade tonåringar behövde lämna landet för att regeringen ändrade reglerna. Det är ett brott mot en syn vi har haft under lång tid för hur offentlig makt utövas i vårt land, förklarar Ludvig Beckman.
Det var ju bara en detalj i lagen som ändrades, men du menar att frågan blev mycket större?
– Vi har en princip i vår regeringsform där det står att myndigheter ska utöva sin makt med respekt för den enskilda människans frihet och värdighet. Det är bara en princip, men vi har levt enligt den. Myndigheter ska inte ingripa godtyckligt i människors liv. I fråga om tonårsutvisningarna var det många som upplevde att regeringen satte individen helt åt sidan för en politisk målsättning att minska antalet invandrare i Sverige, fortsätter Ludvig Beckman.
Finns det en trend i Sverige att det ska vara allt större skillnader mellan människor beroende på vilken legal status de har att få vara här? Jag tänker tex på så kallad bristande vandel.
– Länge har svensk, så kallad, invandrarpolitik byggt på att skillnaden mellan medborgare och icke-medborgare ska minska. Vandel är ett exempel på det motsatta, dvs att skillnaden ska öka, i samhället och i lagstiftningen, dvs vilka rättigheter, förmåner och status man har. Såklart finns det skillnader mellan medborgare och andra, men frågan är hur stor den skillnaden ska vara. Nu är ambitionen att öka den skillnaden. Kritikerna hävdar att detta börjar vara i konflikt med grundläggande principer vi har om alla människors lika värde, förklarar Ludvig Beckman.
Ni statsvetare har väldigt olika uppfattningar om demokratin håller på att försvagas i Sverige, en del som statsvetarprofessor Göran Sundström tycker att den försvagas, statsvetare i Göteborg, tycker inte det. Förklara.
– Båda har rätt! Det handlar om skillnaden mellan om man menar att demokratin i huvudsak handlar om vi har fria val, yttrandefrihet och möjlighet för oppositionen att tävla om makten på hyfsad jämlika villkor. Om man bara definierar demokrati så står sig demokratin stark. Men om man menar att demokrati också handlar om politisk jämlikhet och rättsstatens principer blir bilden en annan. Vad menar vi med demokrati, egentligen? Det är en bra diskussion, tycker jag. Vi har tagit demokratins innebörd lite för given, avslutar Ludvig Beckman.
Ludvig förklarar även skillnaden mellan att se den elektorala demokratin som ett golv, eller att se den liberala demokratin som ett rum. Vi pratar också en hel del om USA, boken ”How democracies die”, vad som händer I USA med Trump som president, men även med ett mellanårsval som signalerar något annat. Det och mycket mer kan du höra om i veckans Samhällsvetarpodden.
