Vi lever i en tid där idén om alla människors lika värde utmanas. Det ser vi inte minst i det paradigmskifte som Tidöregeringen har gjort. Nu handlar det inte längre om vad ett rikt land kan bidra med till människor som är på flykt, utan om vad andra kan bidra med för Sverige, Samhällsvetarpodden pratar med biskopen i Stockholms stift Andreas Holmberg om det utmanade människovärdet i vår tid. Samhällsvetarpodden leds av Ursula Berge.
Hur ska man förstå människovärdet över tid? Förändras det eller är det beständigt?
- Tanken på alla människors lika värde finns sedan lång tid tillbaka. Jag står själv i den kristna traditionen och där finns tanken på att varje människa, oavsett allting annat, är skapad till guds avbild, och därför har ett okränkbart värde. Men samma tanke har ju burits in i vårt samhälle via upplysningen och såklart i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, inleder Andreas Holmberg.
Vad finns det för trender idag i samhället som gör att det finns anledning att prata om människovärdet?
- Ett par av de saker som är aktuella idag är migrationspolitiken i Sverige som har utvecklats på ett sätt som utmanar idén om alla människors lika värde. Även lagförslag om kvalificering till välfärden, som i praktiken innebär att vi inte har en generell välfärd, utmanar. Det blir ett A- och B-lag i samhället, som inte rimmar med alla människors lika värde, fortsätter Andreas Holmberg.
Hur är kopplingen mellan generell välfärd och alla människors lika värde?
- Jag upplever att det är väldigt starkt sammankopplat. Det är först när man tänker att vi inte har samma rättigheter och samma värde, som man kan börja montera ner en generell välfärd. När man drar isär samhället i att olika människor har olika rättigheter ifrågasätts alla människors lika värde i praktiken, dock kanske det inte sker i läpparnas bekännelser, förklarar Andreas Holmberg.
Vi har en debatt exempelvis vad det gäller tonårsutvisningar, om att de som har ”gjort rätt för sig” inte ska utvisas. Har denna nyttoaspekt i grunden något med alla människors lika värde att göra?
- Nej, det spelar ingen roll. Människovärdet är okränkbart. Men nyttoaspekten har blivit allt tydligare i debatten. Den syns i såväl migrations- som i biståndspolitiken.
- Tidöregeringen talar om ett paradigmskifte. Nu handlar det inte om vad ett rikt land som vårt kan bidra med, till människor som är på flykt från krig eller förföljelse, utan det handlar om vad andra människor kan bidra med för Sverige. Det handlar inte om människor som behöver hjälp, stöd och en fristad, utan om vad kan vi ha för nytta av andra. Det är en sorglig och farlig utveckling, utvecklar Andreas Holmberg.
Om vi tänker att människor som kommer från andra länder måste vara nyttiga, finns det inte en risk att vi tänker att alla ska vara ”nyttiga” och ditt människovärde beror på det?
- Verkligen! Det här har ju smittoeffekter. Om vi prioriterar nyttan hos de som kommer till Sverige, så dröjer det kanske inte så länge innan vi tänker det om svenska medborgare i stort. Är det lönt att satsa på sjuka, tex? Vilken nytta gör de? Det är en farlig utveckling, avslutar Andreas Holmberg.
Det och mycket mer om asylrätten, biståndspolitiken, ökande skillnader i samhället och mycket mer kan du höra om i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden. Finns där poddar finns!
