20 vanliga frågor om semester

Som arbetstagare har du en lagstiftad rätt till ledighet under året: semester. Din rätt till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning regleras i semesterlagen, men ditt kollektivavtal och ditt anställningsavtal kan också innehålla bestämmelser om din semester. Finns det kollektivavtal på din arbetsplats kan det ersätta eller komplettera semesterlagens bestämmelser. Det är därför alltid viktigt att kontrollera vad som gäller på din arbetsplats.

1. Kan arbetsgivaren bestämma när jag ska ha semester?

Huvudregeln är att semestern ska förläggas så att den anställde får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under perioden juni–augusti. För de återstående semesterdagarna ska arbetsgivaren samråda med den anställde om hur de förläggs.

Kan ni inte komma överens är det arbetsgivaren som i slutändan bestämmer när under perioden som din ledighet förläggs.

2. Hur lång semester har jag rätt till?

Semesterlagen är en skyddslagstiftning som anger vad du minst har rätt till. Du kan ha bättre semestervillkor i ditt kollektivavtal eller anställningsavtal.

Enligt semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Om du börjar din anställning efter den 31 augusti under semesteråret, har du bara rätt till fem obetalda semesterdagar under det semesteråret (1 september till 31 mars). 

3. När har jag rätt till betald semesterledighet?

För att få betald semester måste du tjäna in denna. Det gör du året innan du tar semester. Semesteråret är tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid året innan semesteråret är intjänandeåret. 

För att du ska få 25 betalda semesterdagar ett semesterår måste du ha arbetat ett helt intjänandeår. Har du inte arbetat ett helt intjänandeår får du betalda semesterdagar i förhållande till hur många dagar du arbetat under intjänandeåret. Det räknas ut enligt följande formel: antal anställda dagar under intjänandeåret delat med 365 gånger 25 semesterdagar.

Om du har avtalat om fler semesterdagar anger du det antalet istället för 25 dagar. Antal dagar under intjänandeåret räknas även arbetsfria dagar. Vid brutet tal avrundas alltid uppåt. Med 25 dagars semester tjänar du in drygt två betalda semesterdagar per anställningsmånad.

Exempel: Om du anställs den 1 januari arbetar du 90 dagar fram till och med den 31 mars. Du har då rätt till sju betalda semesterdagar nästkommande semesterår som börjar den 1 april. Det räknas ut enligt följande: 90/365 dagar x 25 = ca 6,16 som avrundas uppåt till 7 dagar. Förutom dessa 7 betalda semesterdagar har du rätt till 18 obetalda semesterdagar.

Arbetar du i en kommun eller region? Då kan reglerna se annorlunda ut. Mer detaljerad information finns längre ned på sidan!

4. Vad händer om jag blir sjuk under semestern?

Om du blir sjuk under semesterledigheten ska på din begäran sådana dagar inte räknas som semesterdagar. Du måste omgående begära att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. De semesterdagar du har kvar ska förläggas i ett sammanhang vid senare tillfälle, om du inte går med på annat.

5. Kan jag ta semester i halvdagar?

Nej, semester beräknas alltid i hela dagar. 

Krångligt? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan alltid få personlig rådgivning.

6. Tjänar jag in semester när jag är sjuk?

Ja, frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande. Max 180 dagars sjukfrånvaro per intjänandeår är semesterlönegrundande. I en frånvaroperiod räknas in även dagar när du inte skulle ha utfört arbete. 

7. Tjänar jag in semester när jag är föräldraledig?

Ja, frånvaro enligt 8§ i föräldraledighetslagen är semesterlönegrundande. Dock gäller begränsningen att maximalt 120 dagars frånvaro under intjänandeåret är semesterlönegrundande och maximalt 180 dagar om du är ensamstående förälder. I en frånvaroperiod räknar man in även dagar när du inte skulle ha utfört arbete. 

8. Hur många semesterdagar kan jag spara?

Du har rätt att spara fem dagar, om du under ett semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar. Sparade dagar ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då dagarna sparades. Du får inte spara semesterdagar under ett semesterår då du får ut sparade dagar.

På tal om semester, du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra våra fritidshus och lägenheter i Jämtland, Frankrike och Spanien.

9. Vad innebär förskottssemester?

Om man på din arbetsplats tillämpar lagens huvudregel med semesteråret som närmaste tolvmånaders period efter intjänandeåret, får du om du anställs i april inte betald semesterledighet följande sommar, utan först under semesteråret som börjar 1 april året därpå.

Du har i sådant fall bara rätt till obetald semesterledighet samma sommar. Du och arbetsgivaren kan dock komma överens om att du ska få full betald semester. Det innebär att ni avtalat om att du utan att du tjänat in det ska få semesterlön i förskott. 

Får du sådan förskottsbetalning av semesterlön har arbetsgivaren rätt att avräkna den från innestående semesterersättning när du slutar din anställning. Avräkning får inte ske om semesterlönen som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före det att anställningen upphörde. Avräkningen får inte heller ske om anställningen upphörde på grund av arbetsbrist, sjukdom eller att arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot dig.

Det finns ett undantag för uppsägningar i samband med konkurs. Om du sägs upp på grund av att arbetsgivaren försatts i konkurs under femårsperioden ska semesterersättningen minskas med i förskott mottagen semesterlön. 

10. Vad menas med intjänandeår och semesterår?

Enligt semesterlagen är intjänandeår det år du kvalificerar dig för att få betald semester och semesterår är det år du tar ut semestern. Intjänandeåret är tiden från den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid året efter är semesteråret. 

Kan semester- och intjänandeår hanteras på annat sätt i kollektivavtal?

Ja, kollektivavtalen inom staten, kommuner, regioner och flera av kollektivavtalen i privat sektor har en annan reglering. Ofta innebär den att intjänandeåret och semesteråret är detsamma. Du behöver då inte tjäna in din betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från den dag du börjar anställningen. Hur många av årets semesterdagar som då är betalda beror på när under året du blev anställd eller hur länge du kommer vara i arbete.

Vad är skillnaden på betald och obetald semester?

Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. För att få betald semester måste du tjäna in denna. Det gör du året innan det år du tar semester. Om du är nyanställd och inte hunnit tjäna in betald semester, har du alltid rätt till ledigheten – obetald semesterledighet. 

Om du vill ta ut dina obetalda semesterdagar, gör arbetsgivaren ett avdrag på din månadslön för varje obetald semesterdag som du tar ut. En arbetsgivare kan inte tvinga en arbetstagare att ta ut obetald semester.

Men i många kollektivavtal behöver du alltså inte tjäna in din betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från den dag du börjar anställningen.

11. Vad är semesterlön?

Under semestern har du rätt till en viss förhöjd lön – semesterlön. Det finns två beräkningsmodeller enligt semesterlagen – sammalöneregeln eller procentregeln. 

Semesterlönen enligt sammalöneregeln innebär att du behåller din månadslön under semestern och får ett tillägg om 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag som ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Har du även rörliga lönedelar är semesterlönen 12 procent för dessa av den sammanlagda förfallna rörliga lönen under semesteråret. Semesterlönen för rörliga lönedelar ska betalas senast inom en månad efter semesterårets utgång. 

Semesterlön enligt procentregeln innebär att du får 12 procent av din förfallna lön i anställningen under intjänandeåret. Semesterlönen ska betalas i samband med semesterledigheten.

12. Kan semesterlönen betalas löpande under året?

Nej, arbetsgivaren ska betala ut semesterlönen till dig i samband med semesterledigheten. Undantag gäller för semesterlön på rörliga lönedelar vid tillämpning av sammalöneprincipen – då utbetalning kan ske senast en månad efter semesterårets utgång.

13. Vad är semesterersättning?

Semesterersättning är ersättning för semesterdagar som du tjänat in, men inte hunnit ta ut innan du slutar din anställning. Du har rätt till ersättning för varje betald semesterdag som du inte tagit ut. Semesterersättning ska betalas senast en månad efter att din anställning upphört.

14. Får semesterersättning ingå i lönen och betalas löpande vid kortare tidsbegränsade anställningar?

Utgångspunkten är att semesterersättning inte i något fall ska antas ingå i ersättningen för arbetet. Rätten till semesterersättning kan inte avtalas bort. Det finns dock inget förbud mot att semestersättning ingår i lönen och betalas ut löpande med lönen vid tidsbegränsade anställningar upp till tre månader. Det ska dock öppet och tydligt redovisas vad som utgör lön och vad som avser semesterersättning. Om semesterersättningen inkluderas så måste lönen ökas.

Kolla in alla fördelar med att vara medlem i Akademikerförbundet SSR.

15. Kan arbetsgivaren tvinga mig att ta ut obetald semesterledighet?

Nej, du har rätt att avstå från obetald semesterledighet. När du fått besked om hur många obetalda dagar semesterdagar du har rätt till ska du på begäran lämna besked till arbetsgivaren om dessa ska tas ut eller om du vill avstå från dem. Du har rätt till viss betänketid – skäligt rådrum – för att ta ställning till vilket besked du ska lämna till arbetsgivaren. Ditt besked är bindande för dig.

16. Kan arbetsgivaren lägga ut semesterledighet under min uppsägningstid?

Semesterledighet får inte läggas ut under uppsägningstiden utan ditt medgivande. Detta gäller både om du säger upp dig själv eller blir uppsagd. Detta gäller uppsägning som skett innan semestern lagts ut. Om semestern redan lagts ut vid uppsägningstillfället kan du begära att få förläggningen upphävd, om uppsägningen beror på arbetsbrist. Skyddet mot semesterledighet under uppsägningstiden gäller inte för uppsägningstid som överstiger sex månader. 

17. Kan arbetsgivaren ändra min redan beviljade semester efter att jag sagt upp mig?

Om du säger upp dig har du rätt att ta ut din semesterledighet under uppsägningstiden, om semesterledigheten redan är beviljad och utlagd.

18. När måste arbetsgivaren senast lämna besked om semesterns förläggning?

Om man inte blir överens om förläggningen har arbetsgivaren den slutliga bestämmanderätten. Arbetsgivaren måste då enligt huvudregeln i semesterlagen underrätta den anställde om sitt beslut senast två månader före ledighetens början. Endast om det föreligger särskilda skäl får underrättelsen lämnas senare än två månader före semestern, dock om möjligt senast en månad före ledighetens början.

Kan arbetsgivaren återkalla redan beviljad semester?

En beviljad semesteransökan är i grunden bindande då det ses som ett avtal mellan dig och din arbetsgivare. För att återkalla redan beviljad semester måste det finnas tungt vägande skäl och fog för det. Dålig planering är inte tungt vägande skäl, det måste inträffa händelser som inte kunnat förutses. Först måste arbetsgivaren se över alla möjligheter att lösa situationen på annat sätt, exempelvis genom att ta in extra personal eller lösa det på frivillig väg. Om arbetsgivaren ensidigt återkallar semester och det saknas fog för det kan skadestånd utdömas.

20. Vad händer med min semester om jag slutar anställningen?

Om du slutar din anställning och har betalda semesterdagar kvar att ta ut, ska du ha semesterersättning för dessa dagar. Semesterersättningen beräknas enligt samma grunder som semesterlönen och ska utbetalas senast en månad efter anställningen upphört.

Hittar du inte svaret på just din fråga?

• Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan alltid få personlig rådgivning.
• Om du är medlem i ett annat fackförbund kontaktar du istället ditt förbund. 
• Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du läsa mer om varför det är en bra idé.