Ålder och klimakteriet – onödiga hinder på arbetsmarknaden

Ålder är bara en siffra heter det. Men Sverige är ett av de länder i världen där det förekommer mest ålderism. Studier visar att redan vid 40-års ålder sjunker sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare vid en arbetsansökan. Alltså är ålder mer än bara en siffra. Det handlar om våra föreställningar om hur någon är och om dess kompetens och hur dessa föreställningar påverkas av just ålder. Men det är inte bara ålder som spelar in.

Sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare sjunker snabbare vid stigande ålder för kvinnor än för män.

Ålderns påverkan på lön

Förutom att det är svårare att byta arbete högre upp i åldern ser vi också återkommande att löneutvecklingen avstannar med åldern. Vid diskussion med arbetsgivare blir svaret ofta att ålder inte är ett lönekriterium utan att det som lönesätts är prestationen. Att äldre medarbetare skulle prestera sämre på det sätt som syns i den avstannade löneutvecklingen finns det dock inte något belägg för. Även om det finns forskning som visar på att äldre inte är lika snabba på att fatta beslut betyder inte det att det är något negativt. Istället kan det faktum att du är erfaren och därmed kan väga in flera olika perspektiv göra att ditt beslut blir bättre avvägt.

Problemet med hur vi betraktar äldre medarbetares kompetens påverkar, på individnivå, den vars kompetens inte utvecklas och inte tas tillvara. Men ålderismen påverkar också arbetsmarknaden i stort. Vi står inför en stor kompetensutmaning där arbetsgivare behöver rekrytera och behålla personal för att få sina verksamheter att gå ihop. Vi har inte råd att underkänna erfaren och kompetent personal bara på grund av ålder. Vi måste arbeta gemensamt för ett långt och hållbart arbetsliv.

Delegationen för senior arbetskraft

Delegationen för senior arbetskraft lämnade år 2020 in sitt slutbetänkande och deras slutsatser är fortsatt aktuella. Delegationen slog då fast att en god arbetsmiljö är nyckeln för ett långt arbetsliv och att det finns flera saker som arbetsgivare kan göra för att bidra till ett långt arbetsliv, till exempel:

• erbjuda uppgifter och aktiviteter i relation till kognitivt åldrande
• åldersblanda arbetsteam
• erbjuda ett flexibelt arbetsliv  
• ta medvetna beslut i rekrytering kring ålder samt kommunicera i rekryteringen
• erbjuda ett livslångt lärande med kontinuerlig kompetensutveckling
• säkerställa en god arbetsmiljö genom hela arbetslivet.

Klimakteriet som arbetsmiljöfråga

Förknippat med ålder och åldrande är också klimakteriet. Detta trots att många går in i klimakteriet ungefär 20 år innan pensionen, alltså mitt i arbetslivet. Trots att cirka hälften av befolkningen kommer att påverkas av klimakteriet någon gång i livet är kunskapen låg. Ungefär 80 procent av personer som går in i klimakteriet upplever besvär och många gör det under flera år. Ungefär en tredjedel har det så tufft att livet påverkas på alla sätt. Genomsnittstiden för klimakteriet är åtta år.

Det tabu som råder kring klimakteriet och kring de olika klimakterierelaterade besvär som en kan uppleva leder till att anställda inte ber om eller får den hjälp de behöver.

Klimakteriet kan bli en hälsofråga för den person som drabbas. Men klimakteriet kan också bli en arbetsmiljöfråga. Det kan vara jobbigt nog att behöva oroa sig över att drabbas av vallningar eller liknande under viktiga möten. För de personer med mer omfattande problem påverkas även arbetet mer. Att få sömnen förstörd under flera år för att en vaknar av svettningar kan leda till utmattning och sjukskrivning.

Arbetsgivarens möjligheter

Precis som i andra frågor kan arbetsgivaren, genom rätt arbetsanpassningar, få den person som är i klimakteriet att må bättre i relation till sitt arbete och på så sätt även minska sjukskrivningar.

Förutom att undvika sjukskrivningar så är öppenheten en viktig del för att förbättra arbetsmiljön för medarbetare i eller på väg in i klimakteriet. Genom att vara öppen med att det finns möjligheter till vila och återhämtning, till hemarbete om det går eller att på annat sätt anpassa arbetet utifrån behov som kan uppkomma i samband med klimakteriet så är det också lättare för en medarbetare att be om hjälp.

För att minska klimakteriets inverkan på arbetsmiljön kan arbetsgivare:

• sprida kunskap om klimakteriet, till exempel genom externa föreläsare
• lyfta samtalsämnet om klimakteriet i arbetsgruppenv
• visa på verktyg för att underlätta vid klimakterierelaterade besvär såsom styrketräning, sömnskola, stresskola, bäckenbottenträning, akupunktur, östrogenbehandling med mera
• ställa krav på kunskap och stöd inom området klimakteriet när ni upphandlar företagshälsovård

Onödiga sjukskrivningar

Okunskap kring klimakteriet leder till onödiga sjukskrivningar. Dessa leder till lägre inkomst vilket också påverkar pensionen och vår möjlighet att gå i pension när vi vill.

Tabun kring klimakteriet, åldrande och hur det påverkar måendet finns främst för att vi är rädda att tas ifrån vår egen kompetens och stället bli betraktade enbart som äldre eller hormonpåverkade. Vi måste få vara både professionella och bra på våra jobb samtidigt som vi börjar bli äldre eller går in i klimakteriet.

Akademikerförbundet SSR menar att arbetsgivare ska se till att:

• erfarenhet lönar sig hela arbetslivet
• se till kompetens, inte till ålder
• skapa ett hållbart arbetsliv – hela livet
• utbilda och prata om ålder och om klimakteriet
• erbjuda ett flexibelt arbetsliv
• utbilda om klimakteriet och dess påverkan på arbetslivet men även hur arbetslivet påverkar klimakteriet.

Vill du veta mer om äldre medarbetares arbetsmiljö eller om mens och klimakteriets påverkan på arbetsmiljön kan du titta på de här seminarierna.