Malin Danielsson (L) har utrett Samhall på uppdrag av regeringen. I Samhällsvetarpodden berättar hon varför styrningen måste förändras, varför fel personer riskerar att anställas – och varför ett effektiviseringstryck på 5,6 procent per år inte går ihop med uppdraget att stötta dem som står längst från arbetsmarknaden.
Samhällsvetarpodden pratade med henne om Samhalls roll för att få personer med funktionsnedsättning i bra jobb. Frågorna ställs av Ursula Berge.
Du har utrett just Samhall, men jag tänkte ställa en större fråga först. Vad är samhällets uppdrag att hjälpa vissa personer till arbete?
- Vi har ratificerat FN-kommissionen som säger att personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, ska ha rätt till arbete. Vi ska som samhälle, skapa möjligheter för dem som inte kan konkurrera på den reguljära arbetsmarknaden. Där spelar Samhall en viktig roll.
Finns det ideologiska skillnader i detta?
- Jag tror att det finns en väldigt bred samsyn om att det här behöver finnas i Sverige idag. Jag tror att samtliga partier står upp för Samhall och dess fortsatta existens.
När är Samhall bäst?
- Samhall är tänkt för den som inte kan få hjälp genom någon annan arbetsmarknadsåtgärd, dvs för dem som inte kan konkurrera på arbetsmarknaden på något annat sätt.
Är Samhall lagom stort?
- Samhall har 20 000 – 22 000 anställda. Vi gör bedömningen i utredningen att det finns ett större behov än vad Samhall kan fylla. Vi ser den potentiella målgruppen som uppemot 10 000 fler. Men samtidigt menar vi att om man ska sätta kvaliteten för kvantiteten måste antalet nyanställningar i Samhall minska under några år.
Vad ser ni för problem med hur Arbetsförmedlingen arbetar med anvisning till Samhall?
- Vi har bland annat tittat på anvisningsprocessen. Vi ser två problem där. Det ena är det ekonomiska utrymmet Arbetsförmedlingen har för att kunna arbeta med att utreda om en person borde erbjudas en Samhallanställning. Det är svåra utredningar som tar tid och kostar pengar. Det andra problemet är den ärendebaserade anvisningsprocessen. Speciellt för denna målgrupp är detta system väldigt problematiskt. Det är dåligt för många, men inte minst för denna grupp.
Är det rätt personer som blir anställda i Samhall?
- De prioriterade grupperna är personer med psykisk funktionsnedsättning, med inlärningssvårigheter och med flera olika typer av funktionsnedsättningar. Regeringen vill att minst hälften ska vara från de grupperna, men det finns ju även andra, som personer med nedsättning i rörelseförmågan.
Det är en allt större andel av dem som anställs på Samhall som har kognitiv funktionsnedsättning. Är det bra?
- Det är svårt att säga, men det speglar nog svensk arbetsmarknad. Dagens arbetsmarknad kräver idag mycket mer social kompetens och att kunna interagera med andra människor och många anställningar kräver en bredd av kompetenser, och det gör att personer med kognitiva funktionsnedsättningar har det svårare på den reguljära arbetsmarknaden.
Ni har kritik mot styrningen av Samhall. Vad består den av?
- Det vi har sett är att Samhall över tid har fått tulla på sin kvalitet. Vi ser att man har för lågt chefsstöd och på vissa ställen har man ett väldigt snävt utbud av möjliga arbeten. Statens styrning säger att Samhall ska ordna ett visst antal arbetstillfällen, men också hålla sin budget med en merkostnadsersättningen som inte räknas upp. Det innebär, i realiteten, att merkostnadsersättningen urholkas. Det innebär att Samhall har ett effektiviseringstryck på sig på 5,6 procent årligen. Det är ohållbart.
Det och mycket om vinstkravet som finns på Samhall, vad som borde göras i stället, och kritiken Samhall har fått att man inte alls tar emot dem som har störst behov, kan du höra om i veckans Samhällsvetarpodden.
