Kränkande särbehandling, en del av OSA

Kränkande särbehandling handlar om sociala relationer på arbetsplatsen och mer konkret hur vi är mot varandra och det samtals­klimat som råder. Att känna sig utanför eller särbehandlad är allvarliga arbetsmiljöproblem, som kan orsaka ohälsa, konflikter i arbetsgruppen och ska tas på allvar.

Kvinna i blå tröja står i en skogsbacke

Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen. 

Nolltolerans

Forskning visar att det finns samband mellan hög arbetsbelastning som inte hanteras och risk för konflikter och kränkande särbehandling. Arbetsgivaren har därför ansvar för att kränkande särbehandling förebyggs och om det uppstår signaler på det, att det hanteras på ett bra sätt. En utgångspunkt är att det ska råda nolltolerans mot mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Det handlar om hur man organiserar sin verksamhet, hur man samarbetar, kommunicerar samt hur arbetet leds. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats. 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. Det gäller både löpande och vid behov, tex när signaler på kränkande särbehandling uppstår. I OSA-föreskrifterna finns en del som handlar om att förebygga och motverka kränkande särbehandling, bland annat genom:

  • Nolltolerans mot kränkande särbehandling, exempelvis i arbetsmiljöpolicy och vid introduktion av nya medarbetare 
  • Förebygga att det uppstår, bland annat genom att chefer och arbetsledare har kunskaper om signaler på kränkande särbehandling samt vad som behöver göras för att stoppa det
  • Ha rutiner för hantering, medarbetare ska känna till vart man ska vända sig vid behov och det ska finnas en organisation som snabbt hanterar frågan

OSA ett eget kapitel i föreskrifterna

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete omhändertas OSA i kapitel 2. Kränkande särbehandling regleras utifrån paragraferna och de allmänna råden §§ 10-11.

I enlighet med arbetsmiljölagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns krav på att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera verksamheten för att undvika risker för ohälsa. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är grunden i allt arbetsmiljöarbete.

Föreskrifter och allmänna råd kan ibland uppfattas som luddiga, varför Arbetsmiljöverket på sin webbplats också tillhandahåller en Vägledning till Organisatorisk och social arbetsmiljö. Paragrafer, allmänna råd och vägledningstexter ska stödja verksamheter på hela arbetsmarknaden, varför det är viktigt att föra dialog om just arbetsbelastning och arbetsinnehåll i relation till den egna arbetsplatsen.

Film som dialogstartare

Våra fyra filmer om arbetsmiljö används flitigt. Ett bra sätt att få den egna arbetsgruppen eller medlemmarna i föreningen att prata om sin arbetsmiljö. En film heter Mellan raderna. Vad Maria i filmen utsätts för kan man diskutera, vända och vrida på. Det finns totalt 10 filmer som fungerar som dialogstartare.

Skillnad mellan kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering

  • Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier definieras i samma lag som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
  • Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt Diskrimineringslagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. Motsvarande skadeståndsbestämmelser finns inte för kränkande särbehandling.
  • Men kränkningar kan ske utan att de kan anses diskriminerande. När vi här diskuterarar kränkande särbehandling utgår vi från arbetsmiljölagen och den reglering kring kränkande särbehandling som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete.
  • Begreppet kränkande särbehandling i arbetsmiljölagstiftningen är ett vidare begrepp än begreppet trakasserier i diskrimineringslagen. Det som skulle bedömas som trakasserier enligt diskrimineringslagen kan även vara kränkande särbehandling men även andra handlingar omfattas av bestämmelsen om kränkande särbehandling.

Även om kränkningar inte direkt kan kopplas till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna så har lagstiftaren genom föreskrifterna förtydligat att kränkningar inte får förekomma och att arbetsgivaren alltid har ett ansvar att undanröja risker för att kränkande särbehandling drabbar människor i arbetslivet. Om kränkningar trots det uppstår behöver arbetsgivare vidta åtgärder.

Förbundets handbok

Akademikerförbundet SSR hanterar årligen många ärenden och rådgivningar i gränslandet mellan kränkningar, mobbning, diskriminering och kränkande särbehandling. Vi har identifierat ett behov av en facklig handbok kring hantering, utredning och arbetet mot kränkande särbehandling – både ur medarbetar- och chefsperspektiv. Förbundets handbok om kränkande särbehandling i arbetslivet.  

Institutet för Stressmedicin har samlat forskning och kunskap om arbetet med kränkande särbehandling.

Rådgivning 

Akademikerförbundet SSR ger råd och stöd till medlemmar som befinner sig i olika arbetsrättsliga situationer. Våra chefsförhandlare och ombudsmän hjälper dig att sortera tankarna och hitta vad som är bäst för dig. Som medlem eller förtroendevald är det viktigt att veta att du inte står ensam i situationen. 

Du når oss via telefonnummer 08-617 44 00 eller radgivning@akademssr.se. Vi svarar alla vardagar 08.00–17.00. 

  • Vill du ha facklig rådgivning angående din anställning, din lön, din profession eller om du är förtroendevald, tryck knappval 2. 
  • Är du chef och vill ha rådgivning, tryck knappval 3.

Vill du ha rådgivning?

Gå direkt till Svar Direkt eller ring oss på 08-617 44 00

Dekorativ bild

Akademikerförbundet SSR rekommenderar:

  • För dig som förtroendevald som får reda på att en kollega känner sig utsatt, finns konkreta tips och råd i den här handboken (pdf).
  • Prevents OSA-enkät är en anonym och kostnadsfri medarbetarundersökning med fokus på OSA.
  • Suntarbetsliv skriver om vad kränkande särbehandling är och vad man kan göra för att förebygga det.
  • Suntarbetslivs verktyg hjälper er att skapa en bra organisatorisk och social arbetsmiljö som minskar risken för kränkande särbehandling. Skapa gemensamma spelregler.
  • Förut avbröt de varandra på mötena, och pratade inte om hur de hade det på jobbet. Men så är det inte längre. Ett medvetet förbättringsarbete med stöd av friskfaktorn Kommunikation har gjort arbetsmiljön bättre.

Suntarbetsliv, Partsrådet och Prevent ägs och förvaltas av arbetsmarknadens parter i olika sektorer. Arbetsgivare och fackförbund tar gemensamt fram digitala verktyg, utbildningar och dialogstartare. Via dessa tre organisationer utvecklar vi stöd för ert lokala arbetsmiljöarbete. Akademikerförbundet SSR är en aktiv part i detta utvecklingsarbete.