Blunda inte för nättrakasserierna - fyra råd till dig som är chef

Mobbning, trakasserier, hot och förtal är inget nytt problem på våra arbetsplatser. Men problemen har delvis bytt karaktär och tagit sig nya dimensioner genom de sociala mediernas intåg i vår vardag. Nättrakasserier är ett arbetsmiljöproblem och som chef har du ett ansvar. Detta måste tas på allvar. Det håller inte att blunda.

Jag blev nyligen intervjuad av en reporter från Ångermanlands Allehanda om ett aktuellt fall i Sollefteå där en kommunplanerare fått utstå flera nedsättande kommentarer på internet angående hennes arbete med vindkraft. Fallet har fått flera fackförbund att reagera.

Vi på Akademikerförbundet SSR ser med oro på utvecklingen. Många av förbundets medlemmar jobbar inom socialtjänsten där hot och trakasserier på nätet är relativt vanligt förekommande. Många verkar inte förstå att tjänstemännen inom socialtjänsten verkställer beslut som politiker fattat i enlighet med gällande regelverk. Även andra medlemsgrupper har blivit drabbade.

Jag tycker det är viktigt att betona att du som chef har ett ansvar om de anställda drabbas av trakasserier i sin tjänsteutövning. Som alltid när det gäller arbetsmiljöfrågor krävs ett gott samförståndsklimat mellan chef och medarbetare för att komma till rätta med bristerna. Här är några konkreta råd om hur du som chef kan bemöta och förebygga problem med nättrakasserier på din arbetsplats:

1. Var uppmärksam på vilka uttalande som förekommer på nätet. Informera medarbetarna om hur de ska agera om de upplever att de utsätts för kränkande uppgifter på sociala medier. Det finns bra information om detta på www.kränkt.se, Datainspektionens kampanjsajt mot oschysst behandling på internet. Först bör man kontakta personen som publicerat uppgifterna och be denna ta bort eller rätta uppgifterna. Hjälper inte det, kontakta företaget som driver servern där webbplatsen eller bloggen ligger och be dem ta bort eller rätta uppgifterna. Finns uppgifterna på Facebook eller en liknande medlemssajt bör man i första hand kontakta den användare som publicerat uppgifterna. Funkar inte det, kontakta det företag som ansvarar för sajten.
2. Ingen ska behöva utstå hot eller förolämpningar på sin arbetsplats. Självklart gäller samma lagar för sociala medier som för samhället i stort, det finns ingen specifik brottsrubricering för det som i dagligt tal kallas nättrakasserier. I allvarliga fall där de publicerade uppgifterna kan utgöra brott – till exempel förtal, förolämpning, ofredande eller olaga hot – ska du inte tveka att kontakta polisen för hjälp och för att göra en polisanmälan. Det är viktigt att förebygga riskerna och där har du som arbetsgivare ett ansvar. Läs gärna mer i Akademikerförbundet SSR:s fackliga handbok Hot och våld i arbetslivet.
3. Se över säkerhets- och sekretessinställningar på de sociala medier – Facebook, Twitter, Linkedin och andra sociala sajter – där du och din organisation finns. Fundera igenom vilken information som visas upp där. Se också över organisationens hemsida. Hur presenteras medarbetarna där? Vilka möjligheter finns för besökare att lämna kommentarer och vilka rutiner har ni för att upptäcka, redigera, radera och spärra olika kommentarer?
4. Om du får ett hotfullt mejl, radera inte. Spara det istället, polisen behöver det i digital form för att kunna spåra vilken dator det skickats från. Samma gäller kränkande kommentarer på Facebook. Där kan man välja att dölja istället för att radera kommentaren.

Ullika Dalén
Chefsjurist Akademikerförbundet SSR