En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022, SOU 2024:26

Sidans innehåll finns som en utskriftsvänlig pdf längst ner på sidan.

Sjukförsäkringen är en bärande pelare på svensk arbetsmarknad och fördelar risk inom arbetstagarkollektivet. Alla arbetstagare riskerar att i eller utanför arbetet drabbas av händelser som påverkar arbetsförmågan, och som kräver rehabilitering och ekonomisk ersättning för att möjliggöra återgång till arbetet. Akademikerförbundet SSR har med många medlemmar på Försäkringskassan en särskild insikt i sjukförsäkringens tillämpning. Nedan följer några av förbundets synpunkter.

Förbundet vill börja med att understryka vikten av en fungerande inkomstbortfallsprincip. Utvecklingen går idag mot att allt fler löntagare inte längre omfattas av denna princip. Detta ligger i huvudsak utanför utredningens direktiv men det är oroväckande och en stor förändring av den svenska arbetsmarknaden som bland andra ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, belyser regelbundet. Därför bör taken i sjukförsäkringen höjas och indexeras med löneutvecklingen.

Utvärderingsperioden bristfällig

För det första kan vi konstatera att en märklig utvärderingsperiod har valts. Sjukförsäkringen får långsiktiga konsekvenser för de indivier den påverkar, varför det inte är tillräckligt att utvärdera förändringarna efter så kort tid som gjorts. En tidsperiod som inte ens varit tillräcklig för att rättsligt pröva de förändringar som gjorts i högsta instans. Att förändringarna dessutom utvärderas under en period då Sverige fortfarande genomled sviterna av Covid19-pandemin försvårar ytterligare dessa jämförelser.

Arbetstagarnas försäkring

Det är uppenbart att en bevekelsegrund för utredningen och dess förslag har varit att spara pengar för staten. Det är dock viktigt att understryka sjukförsäkringens finansiering över arbetsgivaravgifterna. Arbetstagarna själva finansierar försäkringen genom uteblivet löneökningsutrymme. Därför bör det falla på sin egen orimlighet att försämra löntagares försäkringsskydd mot ett i princip enhälligt motstånd från deras medlemsorganisationer genom alla tre centralorganisationer. Det är dels självklart att arbetstagarna ska ha inflytande över hur deras avgifter på lönerna används, dels inte rimligt att staten finansierar andra åtaganden genom att urholka försäkringarna.

Vad är ett ”normalt förekommande arbete”

Att vi befinner oss i en brytningstid hör vi ofta, inte minst från den regering som tillsatte utredningen – där de ofta avser arbetsmarknaden och dess förändring med artificiell intelligens, AI, automatisering och digitalisering. Ett arbete kan förändras i grunden på bara några år. Att med denna fond pröva varje individ mot alla potentiella arbeten i ekonomin är därför ett hypotetiskt resonemang utan förutsägbarhet för den försäkrade individen. Förbundet menar att det krävs en mer konkret modell för hur arbetsförmåga ska bedömas. I annat fall ska den tidigare metoden med angiven yrkesgrupp användas.

Professionens handlingsutrymme

Regeringen tillämpar reglerna genom Försäkringskassan. Denna tillämpning är komplex och innehåller många bedömningar och avvägningar. Det professionella handlingsutrymmet är både en förutsättning för korrekta och rättssäkra beslut, som en bidragande faktor till att kunna uppnå sjukförsäkringens huvudsyfte: att återfå individer i arbete. Detta försvåras av kraven på striktare och förändrad tillämpning, bland annat genom förslaget att ta bort övervägande skäl. Det blir också direkt motarbetat när förutsättningarna för medarbetarna urholkas genom drastiskt minskade förvaltningsanslag som försvårar myndighetens kärnuppgifter.

Slutligen instämmer förbundet i de resonemang vår centralorganisation Saco fört fram. I synnerhet vad gäller att avstyrka återgången till lagar med redan kända problem, som de nya lagförslagen adresserade – utan att utredningen ger några andra förslag på hur dessa problem ska lösas.

Heike Erkers Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Simon Vinge Chefsekonom Akademikerförbundet SSR