Nobelpris för AI

Porträtt till hälften foto, hälften AI.

Årets nobelpris i fysik gick till två AI-forskare, vilket innebär att Nobelprisutdelarna hoppar på vågen med ”alla” som pratar om den nya tekniken. Och både tekniskt och abstrakt blir det med ett pris som delas ut till banbrytande forskning – liksom en hel del snack om de existentiella hoten. Men om vi ska koka ner frågan till vad som faktiskt händer på våra arbetsplatser, vad betyder AI då?

Få jobb har blivit ersatta av AI och vi behöver inte vara oroliga för brist på arbete i framtiden, men väldigt många har nog fått en algoritm som kollega. Detta är inte så mycket ett hot om arbetsplatsens undergång som en utmaning för både arbetsmiljö och rättssäkerhet. Vi har redan sett hur många kommuner inte ens klarar av att hantera automatiserat beslutsfattande, vilket bygger på en teknik som är 30 år gammal. Hur de då ska klara av att implementera nobelpris-teknik medan de upprätthåller demokratins grundläggande värderingar är någonting vi kommer att bevaka. Offentlighetsprincipen, likhet inför lagen och möjlighet att överklaga är helt centrala.

Akademikerförbundet SSR bejakar all teknisk utveckling som höjer kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Vi vet att båda blir bättre om det faktiskt är medarbetarna som är med och formar algoritmerna istället för inhyrda externa konsulter, och vi har tagit fram Sveriges första AI-handbok för våra medlemmar . Vad ska du som får en algoritm som kollega egentligen ställa för frågor och vad ska du kräva i förhandlingar med arbetsgivaren? Där står vi vid din sida. Är du nyfiken på mer än tekniken bakom och vill läsa om fler perspektiv på frågan? Då har vi tagit fram boken AI och makten över besluten till dig.

Gärna AI - men inte utan medarbetarna och facket.

Text av Simon Vinge, chefsekonom och AI-expert på Akademikerförbundet SSR.