Arbetstiden behöver förkortas, i dialog med parterna

""

Socialdemokratin presenterar idag ett förslag om förkortad arbetstid som är tänkt att inledas med ett storskaligt statligt forskningsprojekt. Slutsatserna av det ska sedan ligga till grund för lagstadgad minskning av arbetstiden med en timme om året. 2035 ska normalarbetstiden ha sjunkit från 40 till 35 h per vecka.

– Vi välkomnar att Socialdemokraterna tar den arbetsrelaterade ohälsan på allvar och framför allt synliggör att välfärdsyrken är speciellt utsatta. Arbetstiden är avgörande för att få ner ohälsan i välfärdens kontaktyrken, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.

Svensk arbetsmarknad ökar ständigt sin produktivitet. De produktivitetssprång vi ser framför oss nu genom att arbeta smartare och digitalisera ger oss unika förutsättningar att växla ut det i arbetstid, om det görs på ett klokt sätt.

– Det var länge sedan den produktivitetsökningen växlades mot kortare arbetstid eller längre semester. Vi förkortade normalarbetstiden via lag senast för mer än 50 år sedan och förlängde semestern för nästan lika länge sedan. Det bästa sättet att använda produktivitetsvinster är att få ner ohälsan. Då är arbetstiden naturlig att titta på, fortsätter Heike Erkers.

– Det finns inte några gratisluncher på arbetsmarknaden, men det finns mycket vinster för både för arbetsgivare, arbetstagare och samhället i stort om fler orkar jobba, och att göra det längre, säger Markus Furuberg, förhandlingschef för Akademikerförbundet SSR.

– Sverige har successivt sänkt arbetstiden sedan början av 1900-talet då lagen om åtta timmars arbetsdag kom. De lagar och kollektivavtal som kortat arbetstiden sedan dess har inte inneburit produktivitetsförluster - tvärtom. De har i stället inneburit ett mer hållbart arbetsliv som idag innebär att Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna i västvärlden, inte minst bland kvinnor och äldre, förklarar Heike Erkers.

– Vi ser positivt på det initiativ den socialdemokratiska arbetsgruppen har tagit, men vill betona att stora reformer på arbetsmarknaden görs bäst i dialog med arbetsmarknadens parter, där avvägningen mellan lag och kollektivavtal analyseras och utreds. Då finns goda förutsättningar att hitta välavvägda branschanpassade lösningar som gynnar både medarbetarna, verksamheten och samhället i stort, avslutar Markus Furuberg.