Debatt: Regeringen måste engagera sig mer för AI i offentlig sektor

Ingen vill missa tåget men kunskapen i offentlig sektor brister rejält. Som fackförbund ställer vi oss frågande till att digitaliseringen drivs separat från övrig verksamhet i stället för som del av verksamhetsutvecklingen.

Som fackförbund ser vi det som en av våra viktigaste uppgifter för framtiden att stärka våra medlemmar och förtroendevalda i att ta diskussionen om arbetets utformning och arbetsmiljö också när den blir digital. Vi tror att det går att få betydligt bättre effekt av digitalisering, automatisering och AI men då måste de anställda vara med på tåget.

En av de mest välpublicerade ekonomerna idag räknade nyligen fram produktivitetsvinsten med AI till ca en halv procent på tio år, vilket han beskriver som mycket blygsamt. (länk 1) Samma Acemoglu (länk 2) skriver vidare att tekniken har en del potential – men för att förverkliga den krävs att arbetstagarna är med och styr över utvecklingen. Det är någonting vi tar tillintäkt i vårt eget arbete, och har bland annat skrivit en handbok för hur våra fackliga förtroendevalda kan och ska påverka tekniken. Frågan hur svenska modellen ska bli starkare med denna nya teknik och hur den kan komma medarbetare och medborgare till gagn borde eka i varje ai-samtal.

Det behövs ett större offentligt samtal om AI och dess konsekvenser för det offentliga. Akademikerförbundet SSR har finansierat en av få böcker som belyser konsekvenserna för just den offentliga förvaltningen och välfärden.

Vad händer egentligen när vi låter algoritmer och AI få fatta allt fler beslut och ta över uppgifter inom vård, skola, omsorg? Med AI och makten över besluten får ett gäng skribenter från helt olika delar av samhället svara på den frågan.

Borde kommunerna göra mycket mer digitalt själva ”in-house”, frågar sig en av AI-kommissionens delegater. Hur har de digitala skandalerna sett ut i andra länder, och kan vi undvika dem på hemmaplan, frågar en av Sveriges tyngsta jurister. Kring huruvida AI ens ska få fatta beslut som tekniken ser ut idag, resonerar en filosof.

Hypen är stor och vi hör att ai ska användas till allt; från ansiktsigenkänning till vårdtriagering. Nyttan måste dock alltid vägas mot riskerna med den nya tekniken. Och då pratar vi inte om futuristiska scenarier om att robotar skulle ta över världen eller förvandla oss alla till verktyg för datorerna, utan helt vardagliga förvaltningsfrågor som hur tryckfrihetslagen ger insyn transparens och rättssäkerhet.

Det kan låta tråkigt trivialt och vardagligt men det är grunden för vår demokrati och tilliten till dess institutioner. En tillit som riskeras i grunden om vi förvandlar myndighetsbeslut till ”svarta lådor” som varken går att förstå, förklara eller överklaga. Insyn och demokratisk kontroll är helt avgörande om vi vill värna det öppna demokratiska Sverige.

Att ge bort makten över den offentliga förvaltningen och välfärden till en handfull utländska teknikföretag och konsulter är fel väg att gå. Istället behövs inflytandet och insynen från fackförbund och medborgare värnas och framtidssäkras.

Vi kräver att regeringen och riksdag engagerar sig mer i AI i offentlig sektor, statlig närvaro i denna utveckling lyser idag med sin frånvaro. Det är inte rimligt att lämna varje kommun ensam med dessa svåra och principiella frågor. Gärna AI, men först en rejäl MBL-förhandling.

Heike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSR

Simon Vinge
Chefsekonom Akademikerförbundet SSR