Det är dyrt att vara snål mot gängens avhoppare

En dödsskjutning kostar samhället 75 miljoner kronor enligt polisen. Under 2022 avled över 60 personer i samband med en skjutning i Sverige. 4,5 miljarder kronor kostade dödsskjutningarna samhället förra året. I år har situationen fortsatt eskalerat och 40 personer har redan avlidit i våldsdåden och gängens spår i år. 

Regeringen menar att samhället måste sätta fler i fängelse och ökar därför ökar anslaget till Kriminalvården med över 2 miljarder nästa år. Mellan 2023–2026 beräknas anslaget öka från drygt 14 miljarder till 22,6 miljarder kronor. Ett mer kostnadseffektivt sätt att minska antalet gängkriminella är att motivera och hjälpa de som vill hoppa av det kriminella livet.

De senaste månaderna har vi kunnat följa att kriminellas anhöriga i allt större utsträckning drabbas i gängkriminella uppgörelser. Det kommer att leda till att fler vill ta sig ur kriminaliteten. Förra året konstaterade Göteborgs kommun att viljan att hoppa av är större än vad de tidigare trott. Kommunen beräknade att 15 grovt kriminella eller hedersutsatta skulle vilja hoppa av och få kommunens stöd och skydd, nästan dubbelt så många sökte hjälp.

Den förra regeringen lovade ett nationellt avhopparprogram, det blev det inget av. Framtidsutsikterna för ett nationellt avhopparansvar ser mörka ut. Vi ser att staten vältrar över ansvaret på kommunerna och ideella organisationer att arbeta med avhopparverksamhet. Stockholms stad avhopparprogram hade under 1,5 år en 25 procentig framgång till en kostnad av 60 miljoner kronor, enligt en granskning av SVT tidigare i år. Det krävs stora satsningar för att dra ur personer från gängkriminaliteten, staten gör höga samhällsvinster men kostnaderna hamnar på kommunerna.

Kommunernas ekonomi pressas hårt kommande år, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har pekat på miljardunderskott och med stora besparingskrav på landets socialförvaltningar så riskeras avhopparprogrammen. Polisen och socialtjänsten har i dag svårt att hitta tillräckligt bra former för samverkan, att jobba strategiskt och långsiktigt prioriteras ofta ner när mer akuta arbetsuppgifter hopar sig. 

Får samhället kännedom om en person som vill lämna gängmiljön så måste insatser kunna sättas in direkt, inte om ett halvår. Att bryta med gängen kräver ofta att personen bryter helt med sitt liv och kräver många gånger en flytt till en annan del av landet för att lyckas och inte på nytt dras in.

Det är våra medlemmar i socialtjänsten och anställda inom polismyndigheten som arbetar med att ge fler en chans att hoppa av. Våra medlemmar vittnar om stor psykisk ohälsa, missbruk och rädsla bland gruppen som vill hoppa av. 

För i år har regeringen avsatt ynka 75 miljoner kronor för avhopparprogram, hur mycket pengar det blir i nästa årsbudget har regeringen inte preciserat ännu då pengarna finns i anslaget till polismyndigheten. Hur mycket pengar kommer man satsa på den mer effektiva avhopparverksamheten framöver? Ligger staten kvar på 75 miljoner kronor, innebär det att man 2026 satsar 300 gånger så mycket på inlåsning som på att stödja kriminella att hoppa av.

Våra krav:

 1. Regeringen måste utöka satsningen på avhopparverksamhet för att hjälpa fler. Att inte göra det kostar liv.

 2. De större kommunerna måste inrätta en enhet inom socialtjänsten som endast arbetar med avhoppare.

 3. Skapa en kommungemensam avhopparverksamhet i varje region för att samordna insatser.

 4. Gemensam fortbildning mellan Kriminalvård, Polisen och Socialtjänsten behövs för att på bästa sätt möta, utreda och behandla.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef Akademikerförbundet SSR