Skolkuratorer på nätet

Dagens unga umgås till stora delar digitalt. Vilka för- och nackdelar, risker och möjligheter finns det när socialtjänsten eller elevhälsan ger sig ut på nätet för att möta upp barnen där? Cem Celepli Atci är socionom, skolkurator och entreprenör, och i veckans avsnitt delar han med sig av sina erfarenheter av att använda ny teknik för att komma i kontakt med barn som är i behov av samhällets stöd. 

Cem driver företaget Snaptive som är en kurator i mobilen för skolelever. Eleverna har en applikation i sin mobiltelefon som bemannas av skolkuratorer. Om det är skolans egna eller Snaptivs digitala kuratorer som kommunicerar med eleverna är upp till skolan själva att välja. Eleven går in i appen, och där startas ett chattrum där det finns en kurator som svarar. Det blir ett enskilt samtal i chattform. Dörren eleven knackar på till kuratorn blir i telefonen i stället. Men som Cem uttrycker det: man behöver inte knacka, man öppnar den digitala dörren och går in direkt.

Idag går inte alla barn som har behov av stöd till skolkuratorn. Det gör att många kuratorer inte vet vilka behov eleverna på skolan har. Cem menar att man måste sänka tröskeln för att ta kontakt så att fler elever får möjlighet till stöd. Han berättar att ungefär 20 procent av eleverna på skolorna är aktiva användare av appen. Det är betydligt fler än vad som har kontakt med den fysiska skolkuratorn, så det optimala är att ha både fysiska och digitala kontaktvägar.

Skolor som använder appen får framför allt kontakt med fler pojkar, vilket är en positiv trend då Cem säger att den stereotypa bilden av den som söker skolkurator annars är flickor. Och utifrån kartläggningen som görs med hjälp av appen kan skolan förstå vad killarna efterfrågar och sen skapa förebyggande och främjande insatser utifrån den kunskapen.

Kartläggningar kan spara resurser och ge kunskapsunderlaget till det förebyggande och främjande arbetet

När skolkuratorer samlar in trivselenkäter eller liknande tar det mycket tid och energi i anspråk. Det är många moment som måste göras innan man får resultaten. Cem berättar att själva idén med företaget var att hitta en lösning på hur man kunde få ungefär samma information som trivselenkäten gav genom att samtidigt hjälpa skolan och eleverna.

De erbjuder en chatt till skoleleverna och antecknar vilka ämnen som berörts, orosnivån och en kommentar om samtalet. Sedan kan de sammanställa resultaten terminsvis, kvartalsvis eller per månad där det framgår vilka ämnen skoleleverna har pratat om och hur oroliga kuratorerna är i respektive samtal på en skala från ett till tio. När skolkuratorn får sammanställningen ser hen vilka ämnen barnen pratar om. Då kan man planera insatser på övergripande nivå. Eleven får hjälp via chatten, och utifrån chatten levereras kartläggning till skolan så att de kan göra åtgärdande insatser.

Inte är en konkurrerande tjänst utan en kompletterande

”Vi tror på samverkan och att göra det tillsammans. Vi har blivit experter på det digitala och kuratorerna är experter på sitt jobb. Kan man kombinera ihop de här kompetenserna skapar man bättre förutsättningar för barn att nå en bättre psykisk hälsa vilket också förhoppningsvis kommer leda till bättre skolresultat. Vi vill skapa skillnad långsiktigt och det gör man genom att jobba tillsammans med skolkuratorer som arbetar med fysiska möten. För de fysiska mötena är en så stor del av arbetet. Vi har till exempel inte kontakt med vårdnadshavare och lärare. Det är uppgifter för skolkuratorn på plats i skolan. Men att sänka tröskeln till de enskilda samtalen tror jag inte man kan göra på ett effektivare sätt än digitalt", säger Cem Celepli Atci.